I förskolans lÀroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att förÀldrar ska ha ett nÀra samarbete med förskolan, bland annat ska förÀldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge förÀldrarna goda förutsÀttningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad förÀldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med förÀldrar stÀlls följande forskningsfrÄgor:* Vilken kÀnnedom har förÀldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förvÀntningar har förÀldrarna pÄ förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kÀnnedom om förskolan, vilket ocksÄ överrensstÀmmer med deras förvÀntningar pÄ förskolan.  Den förÀlder som har fÄtt ta del av hur lÀroplanen konkretiseras i verksamheten, har ocksÄ en vidare insikt i arbetet pÄ förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptÀcka barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, dÀr tvÄ vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna bestÄr av intervjuer, fÀltanteckningar och delresultat frÄn en större enkÀtundersökning som genomförts av materialets upphovsmÀn. Genom att jÀmföra tvÄ olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och dÀrmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter pÄ ett djupare plan. Undersökningen visar pÄ tvÄ scenarion gÀllande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt.

Denna uppsats handlar om skolbibliotekariens roll i skolans verksamhet och deras samarbete med lÀrarkÄren. Syftet med studien var dels att ta reda pÄ vilka kompetenser skolbibliotekarierna anser Àr centrala för arbetet och dels hur de sÄg pÄ sitt eventuella samarbete med lÀrarna pÄ skolan. Arbetet har avgrÀnsats till bibliotekariernas perspektiv pÄ rollen och relationen. Dessa frÄgor besvarades med hjÀlp av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med respondenter frÄn tre gymnasieskolbibliotek. För att skapa en teoretisk grund gÄs ocksÄ kompetensbegreppet som sÄdant igenom samt tidigare studier rörande samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna.

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented..

PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.

ProblemomrÄdet vi har valt att undersöka och skriva om Àr vad förskollÀrare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd samt hur de bemöter de hÀr barnen. Vi har utgÄtt ifrÄn ett pedagogperspektiv nÀr vi har skrivit den hÀr uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet Àr att vi var nyfikna pÄ hur pedagogerna stÀllde sig till det ovan nÀmnda fenomenet. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd. Vi hoppas Àven kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av sÀrskilt stöd ut i vÄrt yrkesliv..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Ledningsgrupper i förĂ€ndring Författare: Emelie Bischoff, Carolina Ericsson, Peter Johansson och Camilla RingnĂ©r, studenter vid Ekonomihögskolan i Lund. Handledare:Jan-Inge Lind, Stein KleppestĂž Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att studera i vilken utstrĂ€ckning sammansĂ€ttningen i ledningsgruppen förĂ€ndras i företag som upplevt en ny förĂ€ndrad situation. Vidare studerar vi situationens och sammansĂ€ttningens effekt pĂ„ samarbetet och samspelet i ledningsgruppen. Metod: VĂ„r uppsats Ă€r en kvalitativ studie av de fyra fallföretagen Öresundskraft Marknad AB, Öresundskraft UnderhĂ„ll AB, Sydkraft Gas AB och WM-data Industrial Solutions. Vi har genomföret ett antal intervjuer i fallföretagen samt en expertintervju.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att pĂ„ tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrĂ„n de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sĂ€ttas i relation till förĂ€ndringar i det genetiska arvet.I stĂ€llet har ökningen samband med förĂ€ndringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvĂ€rsektoriellt samarbete kring allergifrĂ„gor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingĂ„ i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fĂ„tt möjlighet att introducera och genomföra allergirond pĂ„ tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Inom det akademiska studieomrÄdet som berör underrÀttelseverksamhet finns inte nÄgon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrÀttelsetjÀnst Àr och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella sÀrintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militÀra kontexten Àr lÀget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer krÀver samarbete inom en rad olika omrÄden inklusive underrÀttelsetjÀnst.

Sammanfattning Syftet med projektet Àr att undersöka om det finns ekonomiska fördelar med maskinsamverkan mellan spannmÄlsproducenter. I fallstudien undersöks fyra gÄrdar, varav tvÄ av gÄrdarna Àr belÀgna i Enköpings kommun och utgör det första maskinsamarbetet. De tvÄ andra gÄrdarna Àr belÀgna i Surahammars kommun och Àr intresserade av att etablera ett maskinsamarbete i framtiden. Maskinkostnadskalkyler har upprÀttats för varje gÄrd innan och efter ett intrÀde i maskinsamarbetet. Kalkylerna har sedan jÀmförts för att se vilka ekonomiska effekter ett samarbete bidrar med för respektive gÄrd.

Sammanfattning Skolverkets allmÀnna rÄd och kommentarer om studie- och yrkesorientering visar pÄ brister i studie- och yrkesorienteringen. De brister som detta arbete fokuserar pÄ Àr att vÀgledningsverksamheten inte genomsyrar hela verksamheten, sÄsom lÀroplanerna föreskriver. Den berör inte all personal och den enskilde eleven fÄr inte alltid den hjÀlp den har rÀtt till. Carl Rogers betonade samtalet som vÀgledarens viktigaste hjÀlpmedel, genom det skulle klinten fÄ bÀttre sjÀlvkÀnnedom och bli bÀttre rustad inför valsituationer (Lindh 2007). I arbetet frÄgar vi oss hur kvaliteten ska kunna förbÀttras. Hur skulle samarbetet kunna förbÀttras sÄ att all personal pÄ skolorna Àr involverad i vÀgledningsverksamheten och hur kan den enskilde elevens sjÀlvinsikt stÀrkas? Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning med tvÄ kategorier inom elevvÄrden, kuratorer och specialpedagoger, eftersom det inte finns sÄ mycket tidigare forskning utifrÄn deras perspektiv.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.

En enkÀtundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lÀrplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bÀttre förstÄelse, samt att ta reda vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr en gemensam lÀrplattform och webbaserat lÀrande implementeras. Uppsatsen avslutas med nÄgra rekommendationer. EnkÀten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel pÄ en distanskurs. EnkÀtsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjÀlp av ett fenomenografiskt perspektiv.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism Àr utformat och organiserat. För att precisera syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar:? Hur beskriver förskollÀrarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollÀrarna det stöd de sjÀlva fÄr kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare. För att finna svar pÄ frÄgor angÄende förskollÀrarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism Àr utformat och organiserat har intervjuerna baserats pÄ processfrÄgor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet Àr viktiga delar i hur stödet Àr organiserat och utformat.

I detta arbete Àr syftet att undersöka förhÄllningssÀtt kring lÀrandet om religion i förskolan. Förskolan Àr en arena för möten och mÄnga aktörer kring barnet möts pÄ förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan Àven deras förÀldrar och de önskemÄl som de har. Förskolepedagoger möter Àven de krav som samhÀllet stÀller. För att kunna ringa in förhÄllningssÀtt kring dessa möten har jag tillÀmpat ett praxisnÀra samarbete med ett arbetslag pÄ en förskola.