För att öka energisÀkerheten och garantera en rÀttvis och trygg energiförsörjning för alla medlemslÀnder har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vÄr kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-lÀndernas olika relation till Ryssland försvÄrar för EU att hÄlla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att anvÀnda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsÀttningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att bÄda dessa teorier hjÀlper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsÀttningar ser ut.VÄr slutsats Àr att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, Àr villiga att engagera sig i frÄgan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhÀngande eller om Rysslands beteende i energifrÄgan skulle bli mer oberÀkneligt ökar ocksÄ chanserna för ett lyckat samarbete..

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem dÀr deras psykiska och fysiska behov inte blir tillrÀckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv stÄr för, samt hur anmÀlningsplikten och regler för sekretess pÄverkar samarbetet. Med hjÀlp av enkÀtundersökning dÀr aktören svarade pÄ graderad skala och Àven kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmÀlningsplikten pÄverkar dessa tvÄ instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frÄgestÀllning baseras frÀmst pÄ dessa svar men Àven av litterturstudier. Trots att grundskollÀrare och socialsekreterare visar intresse för samarbete mÀrks ett tydligt avstÄnd.

Denna uppsats har behandlat skillnaderna mellan sjĂ€lavĂ„rd och psykoterapi. Den har klargjort vad som kĂ€nnetecknar de bĂ„da mĂ€nniskostödjande insatserna, kristen sjĂ€lavĂ„rd och profan psykoterapi. Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen har varit om sjĂ€lavĂ„rden kan utvecklas och berikas i mötet med psykoterapin samt om de bĂ„da professionerna ömsesidigt kan berika varandra? Är ett ökat samarbete mellan sjĂ€lavĂ„rd och psykoterapi önskvĂ€rt? Vilka möjliga vĂ€gar syns i sĂ„ fall för ett samarbete mellan dessa tvĂ„? För att söka svar pĂ„ min frĂ„gestĂ€llning har jag genomfört djupintervjuer enligt kvalitativ metod av fyra företrĂ€dare för sjĂ€lavĂ„rden och fyra företrĂ€dare för psykoterapin. Svaren visade att det finns ett ömsesidigt intresse och öppenhet för varandras arbetsfĂ€lt och kompetens.

Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra förÀldrars förvÀntningar pÄ skolans ansvarstagande nÀr deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar ocksÄ till att lyfta fram förÀldrarnas tankar och förvÀntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie Àr: nÀr nÄgon eller nÄgra vid upprepande tillfÀllen blir utsatta för nÄgon form av krÀnkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebÀra. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med förÀldrar till barn i Äldrarna 6-12 Är.

En organisations omgivning förÀndras hela tiden och hÄrdare krav stÀlls pÄ organisationer vad gÀller ökande konkurrens. FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att hela tiden ligga steget före konkurrenten, men dÄ mÄste ocksÄ förÀndringarna lyckas. DÀrför Àr uppföljningar ett verktyg för organisationen för att se om mÄlen blivit uppfyllda. I den hÀr uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn att en implementering av en funktionsorganisation görs för att öka samarbetet inom organisationen. Vi har gjort en ansats till att undersöka om ökat samarbete kan uppnÄs genom en implementering av en funktionsorganisation.

Den 1 juli 2011 trÀdde en ny lÀroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus pÄ naturvetenskap i förskolan Àn tidigare. Syftet med denna studie Àr att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnÄ olika mÄl i lÀroplanen, och dÄ med fokus pÄ naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga fenomen och begrepp som anvÀnds, samt studerat vilka övningar i vattnet som gÄr att genomföra med barn i olika Äldrar för att kÀnna pÄ vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgÄ inom Àmnet simskola eller vattenlek, dock inom omrÄdet naturvetenskap i förskolan.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

UndersökningsomrÄdet i detta examensarbete Àr karriÀrcoaching och studie- och yrkesvÀgledning. Inom dessa bÄda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som anvÀnds och pÄ vilket sÀtt yrkesverksamma vÀgledare och karriÀrcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks ocksÄ, detta för att fÄ kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att uppmÀrksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 115 studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom bÄde vÀgledning och karriÀrcoaching. Syftet med enkÀtundersökningen var att fÄ en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriÀrcoaching hos dessa studenter och om de önskade fÄ mer kunskap i omrÄdet.

Undersökningen berör omrÄdet fritidspedagoger och lÀrare i olika samarbetsformer med Äsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen Àr att finna svar pÄ hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollÀrare ser ut, hur pedagogerna tÀnker kring samarbetet och vad de har för Äsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar pÄ hur olika pedagoger frÄn tvÄ olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fÄtt möjlighet att utforma sin arbetssituation sjÀlva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förmÄgan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrÄn en övergripande nivÄ.Uppsatsen grundar sig pÄ litteraturstudier och har genomförts med utgÄngspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen bestÄr av en jÀmförelse av lÀndernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrÄn deras förmÄga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar pÄ eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan pÄverkarlÀndernas förmÄga till interoperabilitet undersöks och dÀrefter sker en analys för att visa hur derasförmÄgan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrÄgorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i lÀndernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur pÄverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmÄga till logistiskt samarbete?.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Denna uppsats söker förstĂ„ beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstĂ„s med hjĂ€lp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen bestĂ„r av fyra flöden, som innehĂ„ller beslutstillfĂ€llen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman dĂ„ möjlighetsfönster uppstĂ„r, vilket sker vid opinions- eller kĂ€nsloförĂ€ndringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstĂ„s som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfĂ€llen sĂ„som ÖresundskommittĂ©n. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta sÄ har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprÀttats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hÄllbart bör fyllnadsgraden pÄ stadsleveransens ekipage öka. DÀrför Àr syftet i den hÀr uppsatsen att undersöka förutsÀttningar för en tillÀggstjÀnst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsÀgare i omrÄdet dÀr stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nulÀget för avfallshantering i omrÄdet. Studien har ocksÄ analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring Àmnet, dÀr tydliga framgÄngsfaktorer identifierats till: Stöd frÄn myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till anvÀndande av UKC samt att börja med enklare produkter.HushÄllsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för Ätervinningsmaterial finns flera olika aktörer.

I detta arbete Àr syftet att undersöka förhÄllningssÀtt kring lÀrandet om religion i förskolan. Förskolan Àr en arena för möten och mÄnga aktörer kring barnet möts pÄ förskolan. Förskolepedagoger möter inte bara barnen utan Àven deras förÀldrar och de önskemÄl som de har. Förskolepedagoger möter Àven de krav som samhÀllet stÀller. För att kunna ringa in förhÄllningssÀtt kring dessa möten har jag tillÀmpat ett praxisnÀra samarbete med ett arbetslag pÄ en förskola.

I lÀroplanen för förskolan betonas modersmÄlets betydelse bÄde i förskolans uppdrag och i förskolans mÄl. Barnen ska ges möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl, sin kulturella identitet samt förmÄgan att kommunicera pÄ bÄde modersmÄlet och svenska.  Det Àr viktigt att redan i förskolan arbetar aktivt för att stötta barn med annat modersmÄl Àn svenska för att frÀmja sprÄkutvecklingen och stÀrka deras sjÀlvkÀnsla.Studien syftar till att undersöka hur Ätta förskollÀrare ser pÄ samarbetet med modersmÄlslÀrare i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:-          Hur beskriver förskollÀrarna samarbetet med modersmÄlslÀrarna?-          Hur ser förskollÀrarna pÄ vikten av samarbete med modersmÄlslÀrarna?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare i Ätta olika förskolor. Vi utgick frÄn en hermeneutisk syn i vÄr analysering av materialet vi fick fram genom de kvalitativa intervjuerna med förskollÀrarna.