Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

AbstractAll headmasters want to lead teachers so that the students will achieve their own goals as well as the goals of the education. The salutogenic leadership is a way to lead in the right direction. This type of leadership depends on Antonovski?s (2005) theory of Sense of coherence. The theory of Sense of coherence is built on the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av särskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgått ifrån studiens huvudfråga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av särskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjälp av studiens två teoretiska perspektiv: salutogent synsätt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. För en elev kan endast en liten förändring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och känna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena där hälsan och förutsättningarna för hälsan kan påverkas. De senaste åren har det skett en positiv utveckling gällande den fysiska arbetsmiljön men inte gällande den psykosociala arbetsmiljön där speciellt anställda inom hälso- och sjukvården upplever en allt mer pressad arbetssituation. Litteraturgenomgången kring psykosociala arbetsförhållanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hälsa. Detta ses som ett problem då det i arbetsmiljön ligger en avsevärd potential i främjandet av hälsa och att fokus bör förflyttas från det patogena till det salutogena synsättet. Syftet var att ur ett Salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse på arbetsplatser inom privat hälso- och sjukvård samt undersöka medarbetarnas självuppskattade hälsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.

Ätstörningar är en allvarlig och omdiskuterad problematik som många ställer sig frågande till. En vanlig uppfattning är att det är omöjligt att bli frisk från en ätstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillståndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero på att forskningen om ätstörningar vanligtvis bedrivs utifrån ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-29 år och som är under behandling för ätstörningar. Studiens syfte var att utifrån ett Salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt välbefinnande och ser på sin framtid.

Huvudämnet för uppsatsen är små barn som utsätts för våld inom familjen. Syftet är att undersöka hur ett antal verksamheter i Göteborgsområdet som vänder sig till barn som utsatts för våld inom familjen, arbetar med barn i åldern 0-6 år. Syftet är även att jämföra dessa verksamheters arbetsmetoder och utbud av hjälp och stöd till små barn, i relation till relevant forskning. De frågeställningar som varit aktuella är:o Vilka erfarenheter har de yrkesverksamma av att arbeta med små barn (0-6 år) som blivit utsatta (eller bevittnat) våld inom familjen? o Vilka behov av hjälp och stöd har små barn som utsatts för våld? Enligt de yrkesverksamma? Enligt relevant forskning och teori? o Hur ser utbudet av hjälp till små barn som utsatts för våld ut i Göteborgsområdet?Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från sex olika verksamheter i Göteborgsområdet som riktar sig till barn som utsatts för våld.

Syftet med denna studie var att utifrån ett Salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett Salutogent perspektiv.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen.