Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för små bolag ifrågasätts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en långivare kan den slopade revisionsplikten för små bolag påverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det är genom revision och årsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv där den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) är en person som hjälper till med registrering och genomgång av rapporter samt att lagar och regler vad gäller beskattning efterlevs. Revisorns roll är oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi ställer oss frågandes till eftersom tidigare forskning även tyder på att relationen mellan revisorn, banken och företaget är av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstå relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn på revisorns roll.

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Den här uppsatsen är en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anläggs på spelet och dess användare är ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras även teorier om det medialiserade samhällets inverkan på individ och sociala rum. Kunskap om fältet har genererats främst genom ostrukturerade intervjuer med användare, samt genom en kulturanalys av verket.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Styrdokumenten framhåller vikten av allas lika rätt till en likvärdig utbildning. På vilket sätt och i vilket sammanhang anges däremot inte. Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svårigheter är det framträdandet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Uppsatsen har till syfte att analysera och utvärderar fyra läroböcker i ämnet svenska för invandrare. Två problemformuleringar besvaras: vad bör en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna innehålla och vad är tecken på god kvalitet för en lärobok i sfi. Analysen visar att en lärobok i sfi på nybörjarnivå för vuxna bör innehålla ett stoff som är korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska också vara anpassat till rätt stadium och ålder för målgruppen samt presenterat på ett språk som är begripligt för den som ska ta del av innehållet. Stoffet bör vidare spegla det mångkulturella samhället, bestå av olika typer av texter samt behandla olika språkliga element som grammatik, ordförråd och ordförklaringar, uttal och prosodi på ett varierat och autentiskt sätt.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

I och med vårdvalets införande, dvs. att patienterna själva fick bestämma var de skullefå sina basala vårdbehov tillfredsställda, har primärvården i Västra Götalandsregionen öppnats upp för privata aktörer. Från att ha agerat på en starkt reglerad marknad har de offentliga aktörerna nu blivit konkurrensutsatta. Studien behandlar vårdvalets påverkan på styrningen inom den offentliga Närhälsan utifrån ett New Public Management-perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med totalt fyra vårdcentralschefer och två primärvårdschefer visar denna studie att styrning av den offentliga Närhälsan i den uppkomna konkurrenssituationen har lett till ett marknadstänkande i linje med New Public Management-teorin.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133VT 2011Handledare: Roger Källström.

Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva vilket innehåll inom ämnet Idrott och hälsa som kan bidra till ett fortsatt fysiskt aktivt liv sett ur elevernas perspektiv. Arbetet utformades utifrån dessa fyra frågeställningar: Vilka fysiska aktiviteter utför eleverna på fritiden idag? Vilka föreställningar har eleverna om sin fysiska aktivitet om 20 år? Finns det någon likhet mellan de fysiska aktiviteterna personerna utövar idag och de föreställningar de har om vilka aktiviteter de kommer att utöva om 20år? Finns det några samband mellan elevernas fysiskt aktiva liv på fritiden idag och om 20 år och det innehåll som erbjuds i ämnet Idrott och hälsa i skolan? Vi utförde en enkätstudie i två årskurser på gymnasiet i Luleå kommun och en årskurs 9 i Bodens kommun. Resultatet visar att de flesta av eleverna är aktiva på fritiden och under idrottslektionerna. Det visar även att de flesta av eleverna har en föreställning om att de kommer att vara fysiskt aktiva om 20 år.

Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet.Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument .Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet..