Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys.

 Denna undersökning är ett försök att visa på vilka faktorer som påverkar elevers inre motivation positivt och som bör eftersträvas i undervisningen, samt de faktorer som bör undvikas. Underökningen är utförd med hjälp av, och vänder sig främst till elever på Hantverksprogrammet, men kan förhoppningsvis vara till nytta och av intresse även för andra utbildningar..

Studien tar sin utgångspunkt i Antonovskys salutogena teorier och begreppet KASAM. KASAM-begreppet innehåller tre komponenter ? meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Dessa kopplas till skolans värld genom undersökningens syfte, som är att ta reda på om eleverna känner tillit och delaktighet i sin lärandesituation och om detta i så fall påverkar deras Känsla av sammanhang i skolan utifrån begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Med utgångspunkt från detta syfte formulerades följande problemställning: Finns det samband mellan elevernas självtillit, deras uppfattning av delaktighet i skolarbetet och deras upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet? Studien genomfördes i en nordvästskånsk kommun under hösten 2006.

Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förändringsarbete, utifrån berättelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte är att identifiera faktorer som kan påverka införandet av en kompetenskartläggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesätt anlades som genomgående teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frågeställningar besvaras: ?Vilka faktorer har betydelse för implementering av förändringar i företaget?? och ?Hur kan dessa faktorer underlätta implementeringen av en kompetenskartläggningsrutin i företaget??.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..

Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen: Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna?Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna?Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito? Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten.

Denna uppsats har utgått från en tidigare studie genomförd på ett amerikanskt universitet, där de använder skillnaden mellan den förväntade och den upplevda upplevelsen för att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en student. I denna uppsats har vi gått vidare där de slutade och kommer att specificera med ett mindre antal faktorer. I denna uppsats är forskningsfrågan: Vilka faktorer hos universitet har effekt på kundnöjdheten bland studenter? Frågan svaras med hjälp av en enkätstudie genomförd av studenter på Luleå tekniska universitet. Enkätstudien som genomförts mäter gapet mellan förväntad och upplevd upplevelse för 18 olika faktorer och analyseras med hjälp utav multiregression.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

När ingen verkar kunna förklara vad som händer på aktiemarknaden säger många att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgången under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som därefter kom att punkteras? De flesta förändringar på aktiemarknaden kan förklaras med hjälp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de väsentliga förändringarna på aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större påverkan än forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svängningarna på aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.

Sammanfattning: Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.