Denna kvalitativa studie undersöker personalens upplevelser av grupphandledning som ett yrkesmässigt stöd i psykosocialt arbete. Vidare undersöks hur grupphandledning kan bidra till personalens välbefinnande samt vilka egenskaper handledaren bör besitta. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma personer med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet tolkas utifrån Kadushins handlednings modell i socialt arbete och en förenklad form utav Antonovskys salutogena modell.

I den här uppsatsen har faktorer för en ökad användaracceptans och diffusion av Video on demand(VOD)-tjänster identifierats med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier i acceptans och diffusion. Litteraturgenomgången ligger till grund för en lista av faktorer som gör en konsument mer villig att anamma en VOD-tjänst. Faktorerna har sedan utvärderas genom en kvantitativ undersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet blev i stor grad det som förväntat där det framgår att utbud och kostnad är de viktigaste faktorerna för en hög acceptans, men även andra faktorer kan spela in som användarvänlighet, kvalitet och sociala faktorer..

Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ?känsla av sammanhang? (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie.

Audionomprogrammet.

Syftet med vår studie var att lyfta fram de äldres röster när det gäller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av äldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat sex äldre personer som har bistånd i form av hemtjänst och är boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsättet samt att vi utgår från kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.

SammanfattningLever en idrottslärare som hon lär? Orkar de träna trots sin fysiskt påfrestande arbetssituation? Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka några idrottslärare arbetssituation och syn på sin egen hälsa. Författaren har intervjuat sex idrottslärare i Stockholm och analyserat deras svar med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Intervjufrågorna behandlade ämnen som stress, hälsa, träning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lärarna var stressade i perioder i samband med tex.

Studier som undersöker hemlösa människors upplevelser med annat fokus än det elände de befinner sig i kan bidra med förståelse och kunskap som behövs för att kunna hjälpa de sämst ställda. Det salutogena begreppet känsla av sammanhang (KASAM) hos försäljare av Situation Sthlm, en grupp hemlösa, före detta hemlösa och socialt utsatta människor, är inte tidigare känt och syftet med den här studien är att kvantitativt undersöka var på KASAM-13 skalan försäljare av Situation Sthlm befinner sig och kvalitativt att beskriva hur fyra individer ur urvalet upplever och beskriver sin känsla av sammanhang.  Slutsatser av studien kan sammanfattas i att levnadsvillkor påverkar en persons känsla av sammanhang, att försäljare av Situation Sthlm har KASAM-värden (54,67 p.) långt från medelvärdet i en befolkningsundersökning (70.83 p.) och att en låg skattning på KASAM Livsfrågeformulär (under medelvärdet 54,67) inte behöver betyda att en person inte upplever känsla av sammanhang i sitt liv och omvänt, en hög skattning (över medelvärdet 54,67 p.) inom undersöknings-gruppen försäljare av Situation Sthlm av KASAM behöver inte betyda att en person upplever känsla av sammanhang..

Det finns många faktorer som påverkar den offentliga skolmåltidsverksamheten. Råvaror, mat och hälsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler är några faktorer som på-verkar dessa verksamheter. Påverkan sker både på kökspersonalens arbetsvillkor och också på sättet att organisera måltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannämnda faktorer. För detta ändamål har en kvalitativ undersökning gjorts med hjälp av telefonintervjuer.

Målet med detta arbete är att undersöka hur händelsedetektering i aktiva databassystem kan visualiseras samt identifiera vilka faktorer som har en central roll vid denna visualisering.Arbetet jämför olika tekniker som kan användas för att visualisera händelsedetektering med hänseende till några olika faktorer. Dessa faktorer har identifierats ur litteratur om dels händelsedetektering och dels visualisering av regler.Resultatet visar vilka faktorer som har stor påverkan vid visualisering av händelsedetektering samt hur de olika teknikerna uppfyller dessa faktorer. Vidare ges ett förslag på hur olika tekniker kan användas tillsammans för att skapa ett gränssnitt till ett program som förklarar consumption modes..

Att besvara - vilka faktorer kan göra ett e-handelsföretag framgångsrikt? Metod: Kvalitativ enkätundersökning med öppna svar. Undersökningen visade att framgångsfaktorerna finns i ett sammanhang. De faktorer som vi ser som kritiska i ett e-handelsföretag är logistik, speciell produkt, bra ledning, kundkontakt och en viss del av teknisk utveckling..

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid.Studiens frågeställningar är som följer:- Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen?- Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna?- Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse?En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer ? hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer.