Infektion med Salmonella hos människor har globalt sett stor betydelse. Smittvägen är fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med djur eller människor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att få en allvarligare infektion. Om sällskapsdjur infekteras föreligger en risk för spridning till människor i hemmiljön och där vid intar katten en särställning eftersom den ofta lever i en nära relation till djurägarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan även utsöndra bakterien via avföringen utan att visa några sjukdomssymtom.

Salmonellos hos småfåglar har blivit ett ökande problem de senaste åren och studier har visat att det är den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall bland småfåglar. Salmonellos hos katter är ovanligt men utbrott har satts i samband med infektion hos småfåglar. Denna litteraturstudie tar upp vilka serotyper av Salmonella spp. som finns hos småfåglar respektive katter, hur bakterien sprids mellan småfåglar, och från småfåglar till katter samt vad som kännetecknar bakterien. Den serotyp som sprids mellan småfåglar och orsakar infektion är Salmonella Typhimurium och de fagtyper som dominerar är DT40 och DT56. S.

Yersinia spp. och Salmonella spp. är båda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos människa. Det är dessutom vanligt att symptomen kvarstår under lång tid och patienten får ofta sekundära problem efter genomgången sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). Särskilt stor risk att drabbas löper små barn. Då båda släktena är zoonotiska med ett brett värdspektrum som innefattar alla däggdjur och vissa andra djurgrupper har många forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens är bland djur som på ett eller annat sätt har kontakt med människor.

ABSTRACT: Commercial swab transport systems are used for collection and transporting of fecal and other microbiological samples. This system must maintain viability and contribute to survival of microorganisms during transport to the laboratory. Four swab transport systems have been compared, eSwab, ?- Transwab and fecalSwab, all three with flocked swabs, and Copan Venturi Transystem with rayon swabs. The study followed the recommendations from the Clinical Laboratory Standard Institute; document M40-A for recovery of Samonella, Shigella, Yersinia and Neisseria gonorrhoeae after storage for 0, 6, 24, 48 and 72 h at room- (22-25°C) and refrigerated (2-8ºC) temperature.

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

ABSTRACT: Commercial swab transport systems are used for collection and transporting of fecal and other microbiological samples. This system must maintain viability and contribute to survival of microorganisms during transport to the laboratory. Four swab transport systems have been compared, eSwab, ?- Transwab and fecalSwab, all three with flocked swabs, and Copan Venturi Transystem with rayon swabs. The study followed the recommendations from the Clinical Laboratory Standard Institute; document M40-A for recovery of Samonella, Shigella, Yersinia and Neisseria gonorrhoeae after storage for 0, 6, 24, 48 and 72 h at room- (22-25°C) and refrigerated (2-8ºC) temperature.

I Sverige har vi en låg prevalens av Salmonella jämfört med övriga Europa och världen, ett nationellt kontrollprogram ligger till grund för denna låga förekomst. Öland har en högre prevalens av Salmonella Dublin (S. Dublin) än övriga Sverige, vid tankmjölkscreening 2013 konstaterades att 2/3 av besättningarna med tecken på infektion med S. Dublin låg på Öland. Fokusgruppsintervjuer är en metodik som använts för att belysa människors tankar, åsikter och funderingar gällande ett specifikt ämne. Sådana diskussioner hölls med mjölkproducenter på Öland för att diskutera förekomst och kontroll av S.

Salmonellainfektioner orsakar en betydande sjuklighet och innebär en stor kostnad för länder inom EU. Inom fjäderfäproduktionen har serovaren S. Enteritidis störst betydelse. EU-kommissionens "Zoonosis Directive" från 2003 innehåller regelverk för kontroll av zoonoser inom EU. Arten Salmonella spp.

Flera stora utbrott med kontaminerade grönsaker har skett under de senaste åren, många människor har blivit sjuka och till och med dött efter att ha ätit färska grönsaker. Denna studie undersöker bevattningsvattnet som en faktor till dessa utbrott. Det finns olika bakterier som kan förekomma i bevattningsvattnet Campylobacter, Salmonella spp, Shigella spp, Escherichia coli (E.coli) och Listeria är exempel som behandlas i detta arbete. Litteraturundersökningen fokuserar på hur bakterier kan spridas, olika kontamineringsrisker, rekommenderade gränsvärden för hur mycket bakterier det får finnas i bevattningsvattnet samt produkter som kan vara särskilt utsatta för en kontamination. I den experimentella delen undersöks hur mängden E.coli förändras med tiden på spenat.

This study was conducted at the City Abattoir in Kampala, Uganda to evaluate the cleaning process, with focus on bacterial pathogens, in a pilot scale integrated bioprocess. This consisted of four steps: anaerobic sequencing batch reactors; aerobic/anoxic sequencing batch reactors; a high performance temperature controlled methanogenesis digester and a constructed wetland. The objective was to determine if this type of cleaning process could be used to clean wastewater from abattoirs in a satisfactory way. The indicator organisms for faecal contamination, Escherichia coli and Enterococcus spp. were used to investigate in what numbers bacteria could be found in the untreated wastewater and how much that was reduced in the different steps of the cleaning process. The water was analysed for Salmonella to see if human pathogens could be found and could survive the different steps of the treatment process.

När en gård drabbas av Salmonella innebär detta en stor arbetsinsats. Både vad gäller saneringoch när det gäller andra åtgärder. Saneringsplanen, som är individuell på varje gård, läggerstor fokus på hygien. Detta kan innebära åtgärder som tvätt av skor samt ändrade vägar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god hygien. Man kan kontrollera människanshygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren såsom fåglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hålla bakteriefria.

This study was carried out in Jordan with the purpose to investigate the bacterial microflora of egg shells from cage systems and from deep litter floor systems. Another aim wasto get a general impression of the hygiene, at farm level, of egg production in Jordan andthe factors affecting it.Eggs from two cage systems and three floor systems were analyzed, regarding bacterialcontamination of the egg shells. Egg samples were taken from the storage room, the eggcradle in the cage system and from the nest and floor in the floor system. To get a generalimpression of the hygiene at the farms, swab tests and air tests were performed. Swab testswere performed with a sterile cotton swab at the same units as the eggs were sampled andair tests were performed by opening petri dishes where the hens were staying.

Groddar har de senaste årtiondena varit källan till ett antal stora matförgiftningsutbrott (både i Sverige och internationellt), varav de flesta har orsakats av olika serotyper av Salmonella. Groddar anses vara ett risklivsmedel på grund av att:- fröerna vid skörd inte betraktas som blivande livsmedel (vilket gör att kraven på hygien inte är så stora)- risken för mikrobielltillväxt är stor under groddning, då denna sker i en gynnsam miljö för mikroorganismer med avseende på temperatur och fuktighet- det inte finns någon optimal kontrollmetod för att hindra mikrobielltillväxt under groddning. I Sverige tillämpas värmebehandling av fröerna innan groddning men groddar värmebehandlas inte före konsumtion. Biokontroll med bakteriofager har tidigare undersökts på fröer innan groddning samt andra livsmedel. En minskning av Salmonellahalt har setts med upp till 3,5 log (99,97%).I den här studien undersöktes bakteriofagens påverkan av antal Salmonellabakterier både i lösning och under groddning.

Antibiotika används inom både human- och veterinärmedicinen världen över för att bota och förebygga infektiösa sjukdomar. Idag finns ett tiotal olika antibiotikagrupper med olika verkningsmekanismer och antimikrobiella spektra. Sulfonamid och trimetoprim, ?-laktamantibiotika, tetracykliner, aminoglykosider, makrolider och fluorokinoloner är de vanligaste. Hos häst används antibiotika för att behandla olika bakteriella infektioner orsakade av patogener som Streptococcus spp., Stafylococcus spp., Rhodococcus equi, Klebsiella spp., Actinobacillus spp.

Safe retrieval of nutrients from human excreta to fertilize crops in order to gain adequate yields will increase food security and sustainability in agriculture areas with nutrient-poor fields. Safe and nutritious food will meet the dietary needs of the individual which promotes public health and the ability of an active life. Human excreta should be considered as a resource instead of being assumed as waste. Human faeces and urine is excellent fertilizers which may close the nutrient loop if utilized properly. However, sanitation of the excreta is required to prevent disease transmission by reducing the content of gastrointestinal pathogens such as bacteria, viruses and parasites. The objective of this study was to in small scale evaluate the sanitation in a combined liquid compost and urea treatment by monitor the inactivation of bacteria and viruses at the combination three start temperatures, 45, 40 and 35 °C, and three additions of urea, 0.5, 0.75 and 1 % and reference, 0 % urea addition.