Antibiotikainducerad diarré hos häst
AntibiotikainduceradDiarréHästC. perfringensC. difficileSalmonellaAntibiotic-associatedDiarhoeaHorse
Antibiotika används inom både human- och veterinärmedicinen världen över för att bota och förebygga infektiösa sjukdomar. Idag finns ett tiotal olika antibiotikagrupper med olika verkningsmekanismer och antimikrobiella spektra. Sulfonamid och trimetoprim, ?-laktamantibiotika, tetracykliner, aminoglykosider, makrolider och fluorokinoloner är de vanligaste. Hos häst används antibiotika för att behandla olika bakteriella infektioner orsakade av patogener som Streptococcus spp., Stafylococcus spp., Rhodococcus equi, Klebsiella spp., Actinobacillus spp. och Pasteurella spp. samt C. difficile och C. perfringens. Förutom resistensutveckling kan antibiotika även ha andra negativa effekter och hos häst kan behandling med antibiotika leda till en ofta allvarlig diarre, antibiotikainducerad diarré, som en allvarlig biverkan.
Antibiotikainducerad diarré är oftast mild och övergående men den kan också vara kraftig och utvecklas till en akut, potentiellt dödlig, kolit. Diarrén inträder vanligen de första dagarna efter påbörjad behandling. Alla vanligen använda antibiotikagrupper har visats kunna ge upphov till antibiotikainducerad diarré, men risken anses större för vissa antibiotikagrupper, däribland tetracykliner och makrolider. Den bakomliggande orsaken är att antibiotikabehandling kan leda till en drastisk störning av tarmens normalflora som möjliggör att potentiella patogener kan växa till och orsaka diarré. De etiologiska agens som idag förknippas med antibiotikainducerad diarré är C. difficile, C. perfringens och Salmonella, men många fall är också odiagnosticerade och möjligheten att fler etiologiska agens kan ligga bakom sjukdomen kan inte uteslutas.
Förekomsten av antibiotikainducerad diarré är relativt liten i relation till den stora mängd behandlingar med antibiotika som utförs. Risken att utveckla sjukdomen varierar dock med olika preparat. Tetracykliner är exempel på en grupp högriskantibiotika och används numera därför mycket restriktivt på häst i Sverige. Andra antibiotikagrupper med större risk för att utveckla diarré är ?-laktamantibiotika, makrolider och trimetoprim-sulfonamid, bland annat på grund av dess antimikrobiella spektra och konentration i grovtarmen. Att kombinera olika preparat leder till en större risk att utveckla diarré. Likaså är hospitalisering, transportering, svält och operation predisponerande faktorer. Naturligtvis är dock användningen av antibiotika den viktigaste predisponernade faktorn och att hålla hästarna friska med förebyggande åtgärder är det bästa sättet att förebygga antibiotikainducerad diarré, eftersom behovet för användning av antibiotika då minskar.