En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten vilket innebar att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare har en revisor som misstänkt att det pågått ekonomiska oegentligheter i ett företag inte självmant fått anmäla detta till polis eller åklagare. Anmälningsplikten innebär dock ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. En revisor innehar en unik ställning i företaget som granskas och har därmed rätt att kräva upplysningar samt få tillgång till alla handlingar.

En förutsättning för att revisorer ska kunna säkra tilltron till de granskande företagen är att de uppfattas som oberoende. En av anledningarna till att det är intressant att undersöka revisorns oberoende är att analysmodellen, som är ett verktyg för att säkra detta, lagstadgades för fyra år sedan, och vi förutsätter att den nu har förankrats bland revisorerna i Sverige. Frågor som tittas närmare på i undersökningen är om det är möjligt för en revisor att uppehålla sitt oberoende samtidigt som denne uppfyller kundernas krav, och hur revisorerna tolkar regleringen kring oberoende i sitt arbete. Undersökningen baseras på analysmodellens fem huvudsakliga oberoendehot. Studien genomförs genom att presentera ett case för godkända och auktoriserade revisorer, som efterföljs av en diskussion.Resultaten av undersökningen visar att revisorernas verklighet skiljer sig från befintliga regelverk i vissa hänseenden.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

En revisor har ett stort ansvar då de ska försäkra företagets intressenter att redovisningen är tillförlitlig. Genom principbaserade standarder försvåras revisorns uppgift i och med att företagen har incitament att göra fördelaktiga tolkningar av dessa. En omdebatterad standard är IFRS 3 som behandlar rörelseförvärv. Detta då klassificeringen av övervärden, enligt tidigare forskning, är ojämnt fördelad. Revisorn har till uppgift att försäkra att standarderna tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt, men frågan är om det verkligen görs i praktiken.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision är att samla in allmän information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för väsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en årsredovisning har för dess intressenter desto viktigare är det att den speglar verkligheten och ej döljer några oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebär att de inte får lämna uppgifter de fått reda på vid revisionen vidare. Reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen.Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer.Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag..

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för små aktiebolag är avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, så väljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. Därmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjärde bolag väljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad som karaktäriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta väljer att efterfråga revision.Avgränsningar: Studien är begränsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgränsas studien till de bolag som, förutom ovanstående, är startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgränsas, utöver detta, till bolagsom omsätter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anställda.Metod: Studien är av kvantitativ art och är en totalundersökning.

En revisor bidrar till att kvalitetssäkra den finansiella information företag lämnar ifrån sig och revision ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. När det inte längre är revisionsplikt för små bolag har konkurrensen hårdnat i revisionsbranschen. Revisionsbyråerna har därför tilltagit åtgärder så som marknadsföring för att behålla och attrahera nya klienter. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorer resonerar kring relationen till klienter och hur de upplever att den påverkas av de åtgärder som krävs för att behålla och attrahera klienter.Studien har fördjupats i tre begrepp som i sin tur är kopplade till teorier. Det studeras hur revisoryrket som profession, marknadsföring och oberoende påverkar klientrelationen och dessa stöds av agentteorin, professionsteorin och institutionell teori.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och måste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket kräver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill säga opartisk och självständig. Ofta ifrågasätts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingå i täta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet är nödvändigt för att skapa värde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen står i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar även till att se hur revisorns arbete och oberoende ställning har förändrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förändring.Problemfrågor: Vad innebär oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll ändrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnå studiens syfte.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten..

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor.