Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Vad revision innebÀr Àr idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlÄtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns dÀremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd Àr dock nÄgot allmÀnheten inte har nÄgon större kÀnnedom om.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser pÄ relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. PÄ senare tid har revisorns grundlÀggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rÄdgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utlÀndska företag. Vidare visar forskning att förhÄllanden, sÄ som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande pÄverkan för resultatet av sÄ vÀl förhandlingar som diskussioner.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.

Tidigare studier har visat pÄ ett gap i förvÀntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förvÀntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende frÄn samhÀllet till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats pÄ relationen mellan revisorn och dess klient, smÄföretaget, dÄ denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förvÀntningsgapet i en ny relation för att ge förslag pÄ hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förvÀntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstÄnd under intervjuerna.

Den 1 november 2010 trÀdde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de smÄ företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten mÄste de uppfylla tvÄ av dessa tre krav:? Högst tre anstÀllda.? En balansomslutning pÄ högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsÀttning pÄ högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer Àn 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen vÀljer 76 procent att inte ha nÄgon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, Àr det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför vÀljer smÄ nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse och beskriva smÄ nystartade aktiebolags skÀl till att vÀlja en frivillig revision och pÄ sÄ sÀtt lÄta sig bli frivilligt granskad.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

En revisor som ÄsidosÀtter sina uppgifter kan bli skadestÄndsskyldig och en skadestÄndstalan mot en revisor leder i regel till att denne fÄr ett försÀmrat rykte, Àven i de fall dÄ revisorn faktiskt frias. Idag arbetar mÄnga revisorer pÄ stora revisionsbyrÄer och mÄste dÄ följa bÄde professionella och kommersiella vÀrderingar. Vissa studier visar att dessa olika vÀrderingar Àr svÄrförenade och att problem kan uppstÄ nÀr professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer dÀr ocksÄ kommersiella vÀrderingar finns. Syftet med denna studie Àr dÀrför att analysera vilken av skadestÄndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara vÀrst samt hur riskerna upplevs pÄverka revisorers arbete i en kontext dÀr de mÄste förhÄlla sig till en professionell sÄvÀl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer pÄ tre av de största revisionsbyrÄerna i Sverige.

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..

Idag mÄste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar Ärsredovisningen. De senaste Ären har det debatterats huruvida smÄ aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste Ären har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak Àr redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hÄrdast av nya revisionsregler Àr smÄ aktiebolag. VÄr studie avser att belysa vilken syn företagen har pÄ revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att pÄverka studenternas instÀllning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sÀtta studenternas instÀllning i fokus Àr för att vi anser att den gruppen inte tillrÀckligt uppmÀrksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig pÄ en kvantitativ angreppsÀtt dÀr vi enbart riktat oss mot studenterna som lÀser andra, tredje och fjÀrde Äret och valt att lÀsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rÀttvisande bild pÄ instÀllningen av avskaffandet av revisionsplikten. VÄr fallstudie gjorde vi i nÀrbelÀgna lÀrosÀten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vÄr data med hjÀlp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förstÄelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fÄtt fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas instÀllning till revisoryrket inte förÀndrats, att de Àr minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jÀmförelse kring vad forskningen ansÄg innan avskaffandet och hur det sÄg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyrÄer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu nÀr det fÄr vetskap om hur studenternas förhÄllning till yrket kommer att förÀndras..

Revisionsplikten i Sverige avskaffades för nÄgra Är sedan för de minsta aktiebolagen och idag Àr det ett omdiskuterat Àmne. Det Àr dock först nu som effekterna börjar visa sig. Idag Àr det cirka 80 procent av de minsta bolagen som inte anlitar en revisor. Studien har utförts ur företagens perspektiv och syftet med vÄr studie har varit att undersöka om bolag som inte anlitar en revisor har fattat ett ekonomiskt rationellt beslut. För att genomföra studien har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod med deduktiv ansats som utgÄtt frÄn positivistisk kunskapssyn. Vi har bland annat undersökt om ett antal nyckeltal skiljer sig mellan reviderade och oreviderade bolag.

Den kommunala revisionen har inrÀttats för att fungera som ett kommunaldemokratiskt kontrollinstrument. Kontrollen görs pÄ uppdrag av kommunfullmÀktige och ytterst för kommunmedborgarna. Den kommunala revisionen utförs av förtroendevalda revisorer och de bitrÀds av sakkunnig personal frÄn privata revisionsbyrÄer. Syftet med den kommunala revisionen Àr att granska och bedöma hur nÀmnder, fullmÀktigeberedningar och enskilda förtroendevalda följer fullmÀktiges mÄl, beslut och politiska intentioner. Det Àr vidare de förtroendevalda revisorerna som ska föreslÄ fullmÀktige om ansvarfrihet ska beviljas eller inte.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns stöd för hypotesen att företagare i allmÀnhet upplever att den mindre revisionsbyrÄns revisor i högre utstrÀckning tillmötesgÄr krav och önskemÄl frÄn klienten, Àr lÀttare att pÄverka och upplevs stÄ nÀrmare klientens intresse Àn statens och utifrÄn dessa kriterier kan anses vara mindre oberoende. Detta betyder att uppsatsen utgÄr frÄn företagens perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ ett antal uppstÀllda frÄgestÀllningar och dessa Àr bland annat: Hur oberoende Àr en revisor enligt företagen? StÀmmer det att en liten revisionsbyrÄ anses vara mer tillmötesgÄende gentemot sina klienter Àn en stor byrÄ? Föredrar företagen att anlita en stor eller en liten revisionsbyrÄ eller Àr storleken utan betydelse?Den uppstÀllda hypotesen verifieras eller falsifieras genom en kvantitativ enkÀtundersökning som kompletteras med tvÄ kvalitativa intervjuer. BÄde enkÀtundersökningen och intervjuerna görs med slumpmÀssigt utvalda publika och ickepublika aktiebolag i Stockholms lÀn.Uppsatsen grundar sig i agentteorin, analysmodellen och aktuella lagar som beskriver revisorns roll och betydelsen för en revisor att hÄlla en oberoendestÀllning gentemot sin klient.Trots att de flesta av de tillfrÄgade företagen upplever att de kan diskutera med och/eller pÄverka sin revisor menar företagen att revisorn visar prov pÄ oberoende.