Revision innebÀr att kritiskt granska, bedöma samt uttala sig om ett företags finansiellainformation. Det Àr revisorns roll att utföra detta granskningsarbete och dÀrmed kvalitetssÀkrainformationen gentemot företagets intressenter. Hur detta arbete bedrivs kan ses som en process,vilken startar med att en planering av revisionsarbetet sker och följs dÀrefter utav sjÀlvagenomförandet (granskningen) dÀr efter följer rapportering av vad som framkommit underrevisionen. Löpande skall Àven revisionen dokumenteras med sÄdan noggrannhet att revisornsarbete kan bedömas i efterhand.Det Àr viktigt att revisionsarbetet hÄller en hög nivÄ vilken i sin tur mÄste övervakas.RevisorsnÀmnden Àr en statlig myndighet vilken avser att just kontrollera Sveriges godkÀnnandeoch auktoriserade revisorer genom att bedriva kvalitetskontroller samt tillsyner. En del i derastillsynsverksamhet Àr den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT), vilken genomföras pÄutav dem sjÀlva utvalda riskgrupper.

I och med att bokföringslagen Àndrades kom alltfler ideella föreningar och stiftelser att omfattas av bokföringsskyldigheten. Lagen i sig har dock inte Àndrats eller anpassats för dessa typer av organisationer vars verksamhet pÄ mÄnga sÀtt skiljer sig frÄn vinstdrivande företag. Ideella organisationer, i synnerhet bistÄndsorganisationer som vÄr studie Àr inriktad pÄ, saknar ett vinstsyfte varpÄ begreppet resultat inte har nÄgon större betydelse. Egentligen visar denna typ av organisationer ett bÀttre resultat om resultatposten i resultatrÀkningen dvs. Ärets vinst, Àr negativ i motsats till ett vinstdrivande företag.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade pÄ ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer Àr ISA den standarden som anvÀnds i revisionsprocessen för att fÄ en internationell samstÀmmighet i revisionen. Revisorns uppgift Àr att oberoende, med hög kompetens och till lÄg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera Ă€r hur den nĂ€ra förestĂ„ende upphĂ€vningen av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag kommer att pĂ„verka anvĂ€ndandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera nĂ€r revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behĂ„lla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen vĂ€ljer att sluta eller fortsĂ€tta med revision, finns det nĂ„got utom intressenters krav som pĂ„verkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rĂ„dgivningen eller relationen ha nĂ„gon betydelse i sammanhanget? Baserat pĂ„ det vi kommer fram till hoppas vi kunna utlĂ€sa vilken typ av tjĂ€nster aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga av revisionsbyrĂ„erna i framtiden, detta visar hur revisionsbyrĂ„erna kommer att mĂ„sta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för smĂ„ aktiebolag antas försiktigt rĂ€knat innebĂ€ra en besparing pĂ„ 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna vĂ€lja vilka revisionstjĂ€nster de behöver. Dessa 5,8 miljarder Ă€r en direkt förlust för revisionsbyrĂ„erna. För att revisionsbyrĂ„erna ska kunna behĂ„lla sina kunder och minska eventuella förluster Ă€r det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga.

BAKGRUND OCH PROBLEMFrÄn och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprÀtta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter fÄr vÀrdera dessa till verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde, somdet tidigare var vÀrderades dem till anskaffningsvÀrde. Standarden sÀger att Àven om ettföretag vÀljer att vÀrdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvÀrde mÄste delÀmna upplysningar om det verkliga vÀrdet. De val som företagen fÄr genom standardenÀr mÄnga och ger företagen möjlighet att vÀrdera sina fastigheter sjÀlva eller genom attanvÀnda sig av externa vÀrderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt fÄr vÀlja att vÀrdera sjÀlva eller anvÀnda sig avexterna vÀrderare, vilket kan leda till att företagen vÀrderar sina förvaltningsfastigheter pÄolika sÀtt. Beroende pÄ vilket val företagen gör kommer resultatrÀkningen och indirektbalansrÀkningen pÄverkas olika mellan företagen.

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin VestlundHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur revisionspliktens avskaffande pÄverkat de olika aktörer som berörs av denna förÀndring och att utifrÄn detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i smÄ aktiebolag i Sverige.Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssÀtt med kvalitativ inriktning dÄ insamlandet av empirisk data utgÄtt ifrÄn den satta referensramen.Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att vÀlja frivillig revision Àr frÀmst att revision anses tillföra tillförlitlighet till rÀkenskaperna och fungera som en kvalitetsstÀmpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror pÄ vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ deras redovisning frÄn olika intressenter och hur vÀl revisionen hjÀlper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande Àr om företagen upplever att den nytta de fÄr av att vÀlja frivillig revision uppvÀger kostnaden. MÄnga av de farhÄgor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det Àr dock Ànnu för tidigt att se hur skatteintÀkter, skattefel och ekobrottslighet pÄverkats, men det ser inte ut som att det ska fÄ sÄ stor inverkan som förvÀntat, om nÄgon alls.

Syfte:VÄrt samhÀlle gÄr igenom en stor förÀndring genom att industrisamhÀllet alltmer ersÀtts med dagens informationssamhÀlle. Denna förÀndring lÀmnar ingen mÀnniska oberörd utan alla berörs pÄ nÄgot sÀtt, endera privat eller i arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att jag vill skapa en uppfattning hur IT utvecklingen har förÀndrat företagens sÀtt att bedriva handel och hur det i sin tur har pÄverkat revisionen och revisorernas metoder och arbetssÀtt.Metod:DÄ arbetet var tÀnkt att undersöka om denna IT utveckling har förÀndrat revisionen eller revisorns arbetssÀtt, har jag valt att undersöka detta utifrÄn en kvalitativ metod i den empiriska undersökningen för att pÄ detta sÀtt fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt. Mitt syfte med de respondenter som jag valde, var att se om de skiljde nÄgot i deras uppfattning betrÀffande metoder och arbetssÀtt i och med IT utvecklingen. Jag valde dÀrför respondenter med snarlika förutsÀttningar.

Sedan 2003 har BokföringsnÀmnden (BFN) arbetat med ett projekt innehÄllande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmÀnna rÄd och vÀgledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 Àr en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fÄtt Àr att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svÄrt att redovisa med en rÀttvisande bild.Hur Àr kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagslÀget?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden Àr till BFNAR 2008:1.

Sedan 2003 har BokföringsnÀmnden (BFN) arbetat med ett projekt innehÄllande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmÀnna rÄd och vÀgledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 Àr en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fÄtt Àr att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svÄrt att redovisa med en rÀttvisande bild.Hur Àr kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagslÀget?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden Àr till BFNAR 2008:1.