Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Bakgrund och problem: Den nya regleringen krÀver omfattande vÀrderingsarbete som Àr komplicerat och kostsamt. FrÄgan Àr: Ger det bÀttre information om goodwillvÀrdet och pÄ vilket sÀtt? (Schultze, W., 2005). Detta krÀver mer upplysning av goodwill. DÀrmed uppkommer vÄr huvudfrÄga: Ger noten till goodwill tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen?Syfte: Att kartlÀgga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillrÀcklig upplysning om vÀrdet i tillgÄngen.

Bakgrund och problem: Goodwill uppstÄr i samband med rörelseförvÀrv och utgörs av skillnaden mellan vad det förvÀrvande företaget betalat och den köpta rörelsens nettotillgÄngar. En goodwillnedskrivning pÄverkar inte företagens kassaflöden, som Àr en viktig faktor vid investerares vÀrdering av företagen, men visar pÄ att rörelsen inte anses inbringa lika stora kassaflöden i framtiden. NÀr goodwill nedskrivningstestas Àr det flertalet subjektiva bedömningar frÄn ledningen som kan ha en stor pÄverkan pÄ slutresultatet, dÄ regelverket lÀmnar utrymme för osÀkerhet. Att goodwill numera nedskrivningstestas istÀllet för att Ärligen skrivas av planmÀssigt kan Àven innebÀra problem för revisorer dÄ berÀkningen av verkligt vÀrde kan vara komplext inom vissa omrÄden. Uppsatsens problemformulering Àr; Vilka bakomliggande faktorer finns som kan förklara att goodwillnedskrivningar görs eller inte görs? Vad finns det för svÄrigheter gÀllande bedömning av nedskrivning av goodwill utifrÄn ett granskningsperspektiv?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att granska anledningar bakom nedskrivningar av goodwill.

Revision innebÀr en granskning av Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka gÄr ut pÄ att erhÄlla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget Àr planeringen dÀr vÀsentlighet och risk Àr centrala begrepp. VÀsentlighet Àr en förutsÀttning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehÄlla. Det finns bÄde kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hÀnsyn till vid en bedömning av vÀsentligheten.

Bakgrund och problem: De senaste Ă„ren har tuffare regelverk implementerats inomnĂ€ringslivet runt om i vĂ€rlden till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nĂ€mnasEnron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som Ă€ven berör europeiska bolag.Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel Ă€r Skandia och Intrum Justitia,vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagenutan Ă€ven de revisionsbyrĂ„er som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltsĂ„ genom lagaroch regler fĂ„ bolagen att agera pĂ„ ett etiskt och moraliskt sĂ€tt. Flera organisationer har likasĂ„försökt att pĂ„ detta sĂ€tt, med regler och strĂ€nga pĂ„följder, bli av med icke önskvĂ€rt agerande.Exempel pĂ„ detta Ă€r den svenska Försvarsmakten, vilken jag sjĂ€lv har erfarenheter ifrĂ„n.Försvarsmakten har sedan ett par Ă„r inriktat sig pĂ„ att utbilda sin personal i den vĂ€rdegrundsom framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsÀndring som Ànnu ej Àr genomförd angÄende ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyrÄerna förberett sig med ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster Àn revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror pÄ ökad efterfrÄgan pÄ andra tjÀnster. Syftet Àr Àven att studera om företagarna kommer att efterfrÄga andra tjÀnster. Genom att jÀmföra med lÀnder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjÀnster som nu kommer att efterfrÄgas av revisionsbyrÄerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyrÄerna en bild av vad som kan tÀnkas komma att efterfrÄgas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjÀnster.

I de företagsformer dÀr Àgarna har ett begrÀnsat ekonomiskt ansvar stÀlls det sÀrskilda krav pÄ den information gÀllande företagets resultat och finansiella stÀllning vilken redovisas utÄt. Företagets intressenter mÄste kunna lita pÄ den information de fÄr av företaget gÀllande dess förvaltning och dess finansiella information. För att sÀkerstÀlla att informationen gÄr att lita pÄ har lagstiftningen ansett det nödvÀndigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna mÄste vid varje revision göra en vÀsentlighetsbedömning. Processen vid vÀsentlighetsbedömning Àr svÄr ur flera hÀnseenden, dels mÄste bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter utvÀrderas och dels ger inte revisionsstandarden nÄgon formell guide om hur revisorn ska implementera vÀsentlighetskonceptet.

Enrons kollaps Är 2001 aktualiserade frÄgan om revisorns oberoende. Ett Àmne som till stor del utgör sjÀlva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men Àven svenska, regelverk. Dessa reglementen Äsyftar att sÀkerstÀlla revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari Är 2002.

Revisionsplikten omfattar mÄnga företag i Sverige. GrÀnsen för vilka som omfattas gÄr nÀr företaget uppfyller tvÄ av tre grÀnsvÀrden i de senaste tvÄ Ärens redovisningar; Fler Àn tre anstÀllda i medeltal, mer Àn tre miljoner i nettoomsÀttning eller mer Àn 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan sjÀlva vÀlja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för smÄ företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera lÀnder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja grÀnsvÀrdena, och det Àr troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn Àr skyldig enligt lagen att lÀmna tips och rÄd i samband med revisionen som kan leda till en bÀttre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, sÄ att felaktigheter undviks i framtiden.

Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.

Sammanfattning: Revision innebÀr att undersöka, vÀrdera och yttra sig om ett företags bokföring, Ärsredovisning och förvaltning. Under en revision Àr det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en vÀsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning pÄ revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar pÄ vÀsentlighetsbedömningen.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige. Definitionen av smÄföretag i detta sammanhang Àr de aktiebolag som underskrider tvÄ eller tre av följande krav: 3 anstÀllda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebÀr att smÄföretagen idag har rÀtt att sjÀlv vÀlja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pÄdrivande faktor för denna lagÀndring dÀr nÄgra av mÄlen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och pÄ sÄ sÀtt Àven göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktÀriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhÀnder som de olika lÄngivarna utgör, exempel pÄ dessa Àr banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhÀnder specialiserar sig pÄ informationshantering för att bearbeta informationen och pÄ sÄ sÀtt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/lÄngivning karaktÀriseras bl.a.

I takt med att de reviderade bolagens verklighet förÀndras, i och med ökatinternationellt ekonomiskt utbyte, stÀlls ocksÄ krav pÄ revisionsprocessens anpassningtill dessa nya förhÄllanden. Den ökade internationaliseringen i företagens omvÀrld harlett till ett behov av effektiviseringar, nÄgot som gjorts möjligt med hjÀlp avinformationsteknologi, men Àven ett behov av harmoniserad lagstiftning dÄ företagverkar globalt över landsgrÀnserna.Denna harmoniserade lagstiftning har pÄ senare tid influerats starkt av det ökade fokuspÄ interna kontroller som uppstod i USA efter att ett antal redovisningsskandalerresulterat i starkt samhÀllspÄverkande konkurser.I och med dessa parallella processer har interna kontroller dels fÄtt större fokus irevisionen, och dels börjat prÀglas av allt mer komplicerade teknologiska lösningar,frÀmst i form av IT-system. Det Àr naturligt att revisorerna sjÀlva inte besitter dentekniska detaljkunskap som mÄnga gÄnger krÀvs för att pÄ ett tillrÀckligt grundligt ocheffektivt sÀtt utvÀrdera dessa IT-system, varpÄ man engagerar en specialist; IT-revisorn.I regleringen stÀlls dock utförliga krav pÄ att ordinarie revisor ska kunna leda ITrevisorni dennes arbete och tolka dennes resultat, detta dÄ det alltjÀmt Àr ordinarierevisor som Àr ansvarig för revisionen och dess resultat. VÄr frÄga Àr sÄledes omrevisorn har tillrÀcklig kunskap och förstÄelse för att ge IT-revisorn adekvatainstruktioner och utvÀrdera dennes arbete.Syftet med denna frÄgstÀllning Àr att, med regleringen pÄ omrÄdet som grund, fÄ klarheti vad som faktiskt krÀvs av revisorn gÀllande förstÄelse av det arbete som en IT-revisorutför. Samtidigt stÀller vi oss frÄgande till vad som faktiskt kan krÀvas av revisorn ochvari en eventuell diskrepans mellan reglering och praxis ligger.Uppsatsen Àr avgrÀnsad till att endast behandla de förhÄllanden som rör IT-revisionen istörre svenska bolag och som utförs av nÄgon av Big Four-byrÄerna.Vi har anvÀnt oss av sex personliga, öppna intervjuer för att ges större möjligheter atttolka de svar vi fÄtt, och fÄ respondenterna att friare beskriva sina erfarenheter pÄomrÄdet utan att bli styrda och hÀmmade av precisa frÄgestÀllningar frÄn vÄr sida.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. UngefÀr 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu stÀllts inför valet att avstÄ eller behÄlla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som pÄverkar aktiebolags val att behÄlla respektive avstÄ frÄn revision.  Undersökningen Àr begrÀnsad till VÀsterbotten och bestÄr av material frÄn Ärsredovisningar och telefonenkÀter.Populationen i denna studie bestÄr av smÄföretag. SmÄföretag Àr komplexa och det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar hur tillvÀxten ser ut i ett litet företag.

Bakgrund och problem: Under hösten Är 2008 drabbades vÀrldsekonomin av en djup lÄgkonjunktur. EfterfrÄgan pÄ olja sjönk och fraktpriserna pÄ olja sjönk till de lÀgsta nivÄerna pÄ tolv Är. I ekonomipressen förekom under Är 2009 artiklar som talade för att rederibranschen stod inför en svÄr kris. Eftersom konjunkturen Àr kopplad till nedskrivningsbehov vÀcks frÄgor kring detta. I rederibranschen stÄr fartyg för en betydande del av tillgÄngarna och nedskrivning kan ha stor pÄverkan bÄde pÄ resultat- och balansrÀkning.