Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyrÄer kan tÀnka pÄ vid marknadsföring av sina tjÀnster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden Àr under förÀndring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förÀndringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyrÄerna och klienterna fÄr ett högre vÀrde. UtifrÄn det hÀr Àr det av intresse att ta reda pÄ vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyrÄer kan tilltala och behÄlla klienter.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur revisionsbyrÄer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag vÀljer den revisor de gör. Vi kommer Àven undersöka hur mindre aktiebolag ser pÄ en revisors arbetsuppgifter i framtiden.AvgrÀnsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i EskilstunaomrÄdet med en omsÀttning pÄ mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod dÀr fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyrÄer bör tÀnka pÄ vid marknadsföring Àr att fokusera pÄ en bra image och relation genom word of mouth.

Den första november 2010 trÀdde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att vÀlja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att vÀlja fri revision benÀmns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets grÀnsvÀrden. Ambitionen med studien Àr att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige vÀljer att anlita revisor, fastÀn de enligt lag inte behöver. Studien Àr en surveyundersökning som bygger pÄ kvalitativ data frÄn intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som vÀljer att anlita revisor gör det pÄ grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna Àr att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget vÀlbefinnande, förÀndring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rÄdgivning.För att kunna sÀga att dessa anledningar till att anlita revisor Àr signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslÄs en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

År 2010 avskaffades revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var pĂ„tryckningar frĂ„n det Europeiska rĂ„det, för att minska de administrativa kostnaderna för smĂ„ och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att mĂ„nga företag skulle vĂ€lja att anlita en revisor Ă€ndĂ„, för att det Ă€r en kvalitetsstĂ€mpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade smĂ„ aktiebolag idag vĂ€ljer att inte anlita nĂ„gon revisor.DĂ„ fĂ„ studier har hunnits genomförts pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skĂ€l det finns till att smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att smĂ„ aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder pĂ„ att respondenterna sparar pengar pĂ„ att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte Ă€r det enda skĂ€let till att de har valt att inte anlita en revisor.

Slopandet av revisionsplikten har lett till att smÄ bolag stÄr mellan valet att anlita revisor eller inte. Studiens syfte har varit att utforska hur den upplevda nyttan med revision pÄverkar valet att anlita revisor eller inte för etablerade och nyetablerade bolag. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ undersökningsmetod vars syfte var att fÄ en djupgÄende förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar valet att anlita eller inte anlita en revisor i etablerade samt nyetablerade bolag. Genom intervjuer har studien undersökt vilka faktorer Àgarna i bÄde etablerade och nyetablerade anser pÄverkar valet att anlita revisor. Studiens teoretiska referensram Àr baserad pÄ agentteorin, legitimitetsteorin, institutionellateorin samt intressentteorin. Referensramen ligger sedan till grund för insamlingen av empiri och genomförande av analysen.

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyrÄer. DÀr byrÄerna som rÀknas till Big-4, second tier samt övriga Àr verksamma pÄ ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byrÄer gör att smÄ företag i Sverige har ett svÄrt val att veta vilken revisor de ska vÀlja. Denna svÄrighet grundar sig i att revision som tjÀnst Àr svÄr att utvÀrdera innan den Àr köpt och erhÄllen.  De smÄ företagen som fortfarande mÄste bli reviderade efter lagförÀndringen 2010 stÀlls nu och dÄ inför valet av att vÀlja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som pÄverkar valet av revisor.

NÀr det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmÀnhet om vad en revisor gör och bör göra sÄ uppstÄr ett förvÀtningsgap. FörvÀntningsgap Àr inget nytt begrepp utan det har existerat under en lÄng tid. Dess uppkomst Àr dock nÄgot som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. OmrÄden i hur förvÀntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen Àr vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förvÀntan hos intressent eller en felaktig rapportering. FörvÀntingsgap kan se ut pÄ flera olika sÀtt och undersökas ur olika perspektiv.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte lÀngre behöver anstÀlla en revisor. Enligt uppgifter frÄn Bolagsverket Àr det en stor majoritet av de Àldre aktiebolagen som vÀljer att behÄlla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen Àr vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska Àven undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende pÄ om det Àr ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag Àr allmÀnt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision Àr en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhÄllandet mellan en revisor och dennes klienter. Syftet med studien har varit att undersöka revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes klienter pÄverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgrÀnsa undersökningen till revisionsbyrÄer vars klienter Àr mindre företag och dÀr parterna har samarbetat under en lÀngre tid. De omrÄden som behandlas i uppsatsen Àr hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en klientrelation, vÀrdet av lÄngsiktiga klientrelationer och pÄ vilket sÀtt en revisors oberoende kan pÄverkas. Undersökningen baseras pÄ personliga intervjuer med tvÄ verksamma och tre icke verksamma revisorer.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur smÄ Àgarledda företag ser pÄ sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att smÄ företag har en dÄlig bild av vad revisorns arbete innebÀr. De Àr medvetna om att de mÄste revideras och tycker att det Àr en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberÀttelsen Àr till för..

Denna uppsats behandlar svenska smÄföretags val av revisor. Syftet Àr att förklara vilka faktorer som Àr viktiga vid valet av revisor, samt om dessa faktorer pÄverkas av smÄföretagens storlek och bransch. Uppsatsen har ett analytiskt synsÀtt och baseras pÄ en telefonenkÀt med 100 slumpvis utvald smÄföretag. Svarsfrekvensen uppgick till 51 %. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt och utgÄr frÄn marknadsföringsteorier, relationsteorier, konkurrensteorier samt tidigare studier inom omrÄdet.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, dÄ företagets revisor hjÀlpte till att undangömma stora skulder frÄn dess aktieÀgare, blossade Àn en gÄng debatten om revisorers oberoende upp. NÄgra av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta pÄverkar revisorns oberoende Àr storleken pÄ arvodet, lÀngden pÄ revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vÄr studie kartlÀgger vi andelen utfÀrdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gÄngen erhÄllit en GC-varning Àr mer benÀgna att byta revisor Àn andra finansiellt stressade företag som inte erhÄllit nÄgon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag Àr mindre benÀgna att byta revisor om de haft sin revisor under en lÀngre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfÀrdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gÄtt i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode Àn de revisorer som inte utfÀrdar nÄgon varning.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur de auktoriserade revisorerna pÄverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lÀgger ner pÄ vidareutbildning samt hur de gör för att upprÀtthÄller sin kompetens. Vi har anvÀnt oss av ett positivistiskt synsÀtt och utformade en enkÀt som bestod av nio frÄgor av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. Uppsatsen utgÄr frÄn intressentmodellen och instituionell teori. VÄrt resultat blev att en auktoriserad revisor pÄverkas av olika sorters pÄverkan. Den normativa pÄverkan som en auktoriserad revisor pÄverkas av beror bland annat pÄ kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler.

Inför Är 2005 infördes nya regler för hur goodwill i företag ska hanteras. Detta stÀller nya krav pÄ hur företag ska hantera goodwill, men detta innebÀr ocksÄ nya problem och gransknings-möjligheter för en revisor. Uppsatsen syftar till att lyfta fram svÄrigheterna för en revisor nÀr denne ska granska ett av företagets gjorda impairment -test av goodwill och vilka medel som den har till sitt förfogande för att genomför granskningen. Studien grundar sig pÄ intervjuer med revisorer och branschorganisationer. En revisor Àr styrd av lagar och redovisningsprinci-per nÀr denne ska granska ett företag men revisorn Àr ocksÄ beroende av den information som kommer ifrÄn företaget.

Information Àr en tillgÄng som liksom andra viktiga tillgÄngar har ett vÀrde fören organisation och dÀrmed mÄste fÄ ett lÀmpligt skydd. MÄlet medinformationssÀkerhet Àr sÄledes att skydda informationen mot olika hot. Det Àrviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger Àr trovÀrdigoch rÀttvisande, nÄgot som en revisor har till uppgift att sÀkerstÀlla. Att granskadatorprogram Àr en av de svÄraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar stÀndigt och dÀrför behövs ofta experthjÀlp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vilka krav som idag stÀlls pÄ företagsinformationssÀkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de hÀr kraven harförÀndrats över tiden. Syftet har Àven varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker dÄ en revisor granskar företagoch dess informationssystem.

Uppsatsens titel: GodkĂ€nd revisor ? en överflödig titel? En studie om revisorersinstĂ€llning till titlar utifrĂ„n revisionsplikt och utbildningSeminariedatum: 30 maj, 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 15 hpFörfattare: Erika Wallin, Henrik WesterhaagHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, godkĂ€nd revisor, auktoriserad revisor,redovisning, utbildning.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka orsakssambanden mellanrevisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrĂ„n en anpassningtill EU.Metod: I vĂ„r undersökning anvĂ€nder vi oss av den kvalitativa metodenför insamling av empiri. En induktiv ansats lĂ€mpas bĂ€st hĂ€r dĂ„ vimed hjĂ€lp av empirin söker svar pĂ„ problemstĂ€llningen samtbeskriver branschförhĂ„llanden. Tillförlitlighet och giltighetgranskas och slutligen redogör vi för uppsatsens upplĂ€gg.Teori: För att kunna skapa en förstĂ„else runt Ă€mnet redovisning ochrevision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp ochteorier.Empiri: Vi har i vĂ„r insamling av empiri pratat med representanter frĂ„ntre olika revisionsbyrĂ„er. Respondenterna har titlarna assistenter,godkĂ€nda och auktoriserade revisorer.