Inledning: En revisor ställs i sin profession ofta inför etiska dilemman och svårigheter därmoralen sätts på prov. Det är då viktigt att revisorn i fråga agerar så etisktkorrekt som möjligt, dels för att lagen faktiskt kräver det men även för attsamhället på många sätt är beroende av att redovisningen i företagen är riktigtutförd. Eftersom det är universiteten och högskolorna runt om i landet somtillhandahåller den utbildning som krävs för att bli revisor så har även de ettvisst ansvar att ge studenterna utbildning inom etik.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader i det etiskaresonemanget mellan studenter som läser första respektive sista året av sinutbildning med inriktning på redovisning. Författarna avser också att undersökapå vilken nivå studenterna resonerar utifrån Kohlbergs moralutvecklingsteorisamt diskutera vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Metod: Författarna intervjuar åtta studenter, fyra förstaårsstudenter och fyrasistaårsstudenter på Handelshögskolan vid Göteborg Universitet. Detta för attse på vilken etisk nivå de resonerar samt om det finns några skillnaderårskurserna emellan.Slutsats: Studien tyder på att det föreligger skillnader mellan de som läser första åretjämfört med de som läser det sista året.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Titel: Att vara nära men ändå på avståndFörfattare: Anna Erlandsson och Robin UllbrandHandledare: Staffan Hård af SegerstadBakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant ämne på grund av ett flertal redovisningsskandaler där revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmärksammad. Det upptäcktes felaktiga balansräkningar och oetiska affärer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjälp av falsk bokföring förbättra sitt resultat väsentligt. På grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fått en central roll.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Syftet med den här studien är beskriva och analysera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstoraföretag. Förväntningsgapet beror på kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och små & medelstoraföretag..

ABSTRACTTitel: Påverkar revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat på revisorsexamen?Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet är att beskriva hur revisionsbyråerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsåtgärder för att få sina anställda att lyckas på revisorsexamen och därmed bli godkända revisorer.Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyråerna arbetade med olika kompetensutvecklingsåtgärder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyråernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkätundersökning bestående av både öppna och slutna frågor med tentander från Big-4 byråer som skrivit revisorsexamen med godkänt resultat hösten 2011 eller våren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation på revisorsexamen. Andra åtgärder, såsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för själva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken påverkan kompetensutvecklingsåtgärderna har på prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsåtgärder har på prestationen på revisorsexamen och ger därmed revisionsbyråerna en möjlighet att genom planering hjälpa sina anställda till att nå ett godkänt resultat på revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkänd revisor..

Globaliseringen har medfört stora positiva effekter på den ekonomiska välfärden runt om i världen. Den har dock även bidragit till utvidgningen av den svarta marknaden, som senare resulterat i att den ekonomiska brottsligheten har kunnat expandera. När vinsterna från den brottsliga verksamheten blir stora är det nödvändigt att få in pengarna i den legala ekonomin. Ett verktyg som då används är penningtvätt. För att motverka penningtvätt har flera direktiv tillkommit.

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010.

I fiktiv underhållning framställs revisorn ofta som en grå, tråkig man med ett stort intresse försiffror. Frågan är dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?Revisionsbyråerna lägger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer än enbart revision. De villvisa att de är moderna företag som kan hjälpa sina klienter genom att erbjuda en mängd olikatjänster. Det är av stor vikt att revisionsbyråerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig på bästasätt.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa på ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sätt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via årsredovisningen. Eftersom den kommunala årsredovisningen i vissa fall avviker från god redovisningssed och rättvisande bild avsåg denna studie att öka förståelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet går till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fått samt hur de behandlar den kritiken. För att svara på frågan Varför kommunala årsredovisningar är orena genomfördes en identifiering av faktorer som påverkar förändringsbenägenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frågor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.