En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..

MÄnga företag anlitar i dagens samhÀlle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovÀrdigheten för Ärsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt stÄr rÀtt till i företaget. Trots detta tror mÄnga klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta Àr enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstÄnd uppstÄr i och med klienternas okunskap betrÀffande revisorns roll, dennes uppgifter och begrÀnsningar. Skillnaden betrÀffande vad klienterna förvÀntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förvÀntningsgap.

Vi har undersökt Ă„lder och erfarenhets pĂ„verkan pĂ„ revisorers risk- och vĂ€sentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till Ă„lder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas pĂ„ en casestudie som har utförts pĂ„ Ă„tta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien Ă€r 24 till 67 Ă„r. UtifrĂ„n ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett vĂ€sentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskomrĂ„den som finns i resultat- och balansrĂ€kningen.

Tanken med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀgen till att bli valificerad revisor ser ut i Ätta europeiska lÀnder genom en kartlÀggning av lÀndernas revisorsnivÄer, utbildningskrav, examination och dess innehÄll, samt andelen godkÀnda. KartlÀggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra lÀnderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förÀndras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det gÄr att urskilja tvÄ grupperingar bland lÀnderna gÀllande de undersökta faktorerna. Tydligt Àr att Sverige inte helt passar in i nÄgon av dessa.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

DÄ avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för smÄföretag Àr under utredning, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebÀra för nÄgra utvalda intressenter..

DÄ avskaffandet av den lagstiftade revisionsplikten för smÄföretag Àr under utredning, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att se vad ett avskaffande kan innebÀra för nÄgra utvalda intressenter..

Det svenska nÀringslivet Àr viktigt för Sverige och mÄnga av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska vÄga satsa i olika bolag krÀvs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part Àr bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovÀrdighet Ät bolagets finansiella information. Att detta fungerar Àr av stor vikt för att nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för svenska auktoriserade revisorers instÀllning och förhÄllande till revisionsutskott. MÄlet Àr ocksÄ att klarlÀgga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har pÄ den svenska kapitalmarknaden och i det svenska nÀringslivet. Ytterligare ett syfte med studien Àr att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende pÄ den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har anvÀnts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende pÄ syfte, innehÄll och förhÄllningssÀtt ter sig vara olika. Som följd hÀrav ska vi Àven undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyrÄerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och sÄledes tagit utgÄngspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förvÀntningar pÄ revisorerna, vilket resulterar i ett förvÀntningsgap dem emellan.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn mÄste följa. Vi beskriver de rekvisit som mÄste uppnÄs för att ansvar skall kunna krÀvas. FortsÀttningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rÄdgivning. Denna typ av rÄdgivning Àr försÀkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsÀkring. Koncentrationen ligger slutligen pÄ den fristÄende rÄdgivningen.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestÀmde regeringen att reglerna om revision försmÄ bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) Àr företagenskyldiga att anvÀnda sig av en revisor dÀr hon/han kontrollerar styrelsens och denverkstÀllande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebÀraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de tvÄ aktörer som vi har valt att undersöka i den hÀr uppsatsen, SRFoch Skatteverket Àr bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att komma fram till vilka personer som bör ingÄ i företagets revisionskommitté och vad kommitténs huvudsakliga uppgift bör vara. Syftet Àr ocksÄ att teoretiskt förklara varför Sverige fÄr allt fler och fler revisionskommittéer. Metod: Uppsatsens empiriska del bestÄr av en kvantitativ undersökning dÀr vi valde att skicka ut en enkÀt till 24 företag. Företagen valdes slumpmÀssigt. Vi fick endast tillbaka sex stycken svar trots att vi ringde till de olika företagen först och sedan efter en vecka skickade en pÄminnelse.

Genom personliga intervjuer med revisorer, smÄföretagare, banktjÀnstemÀn och en redovisningskonsult har vi undersökt vad revision och revisorer har för betydelse för smÄföretag..