Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. BÄda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur lÄngt revisorns tystnadsplikt strÀcker sig och vad det finns för situationer som gör det svÄrt för en revisor att vara oberoende. Det kommer Àven att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke.

Revisorns oberoende har diskuterats lika lÀnge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver pÄ diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man stÀllas inför dilemman som kan hota oberoendet. NÀr revisorer stÀlls inför dilemman mÄste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att fÄ konkreta situationer beskrivna dÀr revisorer kan stÀllas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förstÄelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Revisorernas anmÀlningsskyldighet för centrala ekonomiska brott började gÀlla den första januari 1999. Enligt ett uttalande frÄn Ekobrottsmyndigheten (EBM) finns det ett intresse att utöka anmÀlningsplikten till att Àven omfatta redovisningskonsulter. Detta för att konsulterna arbetar nÀra företagen och har kontakt med företag av samtliga bolagsformer till skillnad frÄn revisorerna. Syftet med uppsatsen valdes dÀrför till att undersöka i vilka fall anmÀlningsskyldighet gÄr att införa för redovisningskonsulter, dÀr redovisningskonsulternas instÀllning till Àmnet anvÀnds som indikator. Undersökningen har huvudsakligen baserats pÄ fyra intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Kompetenskraven som stÀlls pÄ revisorn Àr mÄnga. NÀr revisorns egna kunskaper inte rÀcker till mÄste olika specialister knytas till uppdraget. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nÀtverket kan se ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn. Vidare har vi undersökt vad nÀtverket anvÀnds till och hur det upprÀtthÄlls.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad revisorn har för betydelse i de smÄ aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta Ästadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna anvÀnder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. VÄr problemformulering lyder som följer: Blir det lÀttare för företagen att erhÄlla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fÄngats genom de senaste diskussionerna angÄende det eventuella införandet av frivillig revision i de smÄ aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med den externa redovisningen som företag presenterar Àr att förse dess intressenter med information om företagets ekonomiska stÀllning. Bristen pÄ bÄde tid och pengar gör att en revisor inte kan granska alla transaktioner som uppkommer i ett företag, utan han/hon mÄste sÄledes prioritera det som Àr mest vÀsentligt att granska. Det finns i praktiken dock inga enkla och entydiga svar pÄ vad som Àr vÀsentligt eller inte. IstÀllet Àr det upp till revisorn att lita pÄ sitt omdöme och sin erfarenhet för att bedöma vad som Àr vÀsentligt att granska. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur olika revisorer pÄ smÄ revisionsbyrÄer gör vÀsentlighetsbedömningen.

Den svenska revisionsmarknaden stÄr inför en stundande förÀndring. För tillfÀllet pÄgÄren utredning avseende revisionspliktens vara eller icke vara och det mest tyder pÄ attdenna kommer att avskaffas inom en snar framtid. NÀr revisionsplikten avskaffasberÀknas endast fyra procent av dagens aktiebolag behöva anlita en revisor. Dettakommer antagligen att revolutionera situationen för revisionsbyrÄerna som inte lÀngrekommer att ha stöd av den svenska lagstiftningen i deras arbete med att knyta till sigklienter. RevisionsbyrÄerna blir till stor del tvungna att anpassa sig till normalamarkandsförhÄllanden dÀr efterfrÄgan styr de olika aktörerna.Syftet med den hÀr studien Àr att faststÀlla de revisorattribut som markanden ochrevisionskonsumenterna efterfrÄgar.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen anvÀnds. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjÀlp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som anvÀnds inom uppsatsen Àr frÀmst hÀmtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material bestÄr dels av primÀrdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primÀrdata som baseras pÄ författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra Àr att syftet med revisionen i Iran och Sverige Àr densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och Ärsredovisningar. Den stora skillnaden Àr att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska lÀge och andra orsaker sÄsom krig och religion Àr viktiga faktorer som har pÄverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare Är. Till sist kan man sÀga att det Àr mycket lÀttare för revisorer som kommer frÄn Iran att anpassa sig i Sverige Àn tvÀrtom..

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Sammanfattning - "FörvĂ€ntningsgapet -  en jĂ€mförelse mellan revisorers upplevelser pĂ„ förvĂ€ntningsgapets pĂ„verkan pĂ„ revisorns oberoende och rykte?Datum: 29 maj, 2013NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi FÖA300, 15 HPInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik, EST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare:  Oscar Johannesson, 12 augusti 1991    Maria Pettersson, 17 juli 1990Titel: FörvĂ€ntningsgapet ? en jĂ€mförelse mellan revisorers upplevelser av förvĂ€ntningsgapets pĂ„verkan pĂ„ revisorns oberoende och rykteHandledare: Angelina SundströmExaminator: Cecilia ErixonNyckelord: FörvĂ€ntningsgap, revisor, oberoende, rykteFrĂ„gestĂ€llning: Hur upplever godkĂ€nda och auktoriserade revisorer att förvĂ€ntningsgapet pĂ„verkar revisorns oberoende och revisionsprofessionens rykte?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur revisorer upplever förvĂ€ntningsgapet mellan revisor och klient samt hur förvĂ€ntningsgapet pĂ„verkar revisorns oberoende och rykte.Metod: Studien var av kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sex kvalitativa intervjuer med godkĂ€nda och auktoriserade revisorer verksamma i Eskilstuna och VĂ€sterĂ„s. Den insamlade litteraturstudien bestod till största del av vetenskapliga artiklar hĂ€mtade i databasen Discovery. Empiriinsamlingen jĂ€mfördes med litteraturen i referensramen för att undersöka de intervjuade revisorernas erfarenheter gentemot tidigare forskning.Slutsats: Studien visade att syftet med revision Ă€r att kvalitetssĂ€kra och ge trovĂ€rdighet Ă„t de finansiella rapporter som samhĂ€llet förses med. Vidare indikerade studien att revisorn fĂ„r ett överdrivet ansvar nĂ€r klienterna stĂ€ller orimliga krav pĂ„ vad revisorn skall, kan och fĂ„r utföra.

Bakgrund och problem: Flertalet företagsskandaler har rubbat förtroendet för redovisningen. I försök att Äterskapa förtroendet har bland annat USA och EU tagit fram nya regler för hur en revisor skall agera och framstÄ som oberoende. Sverige kommer frÄn och med första januari 2007 införa en ny regel om byrÄjÀv. Regeln innebÀr att en revisor inte fÄr vara revisor om nÄgon annan pÄ byrÄn redan utför bokföring. Det har varit diskussion om en byrÄ skall kunna utföra bÄde redovisning och revision, de sÄ kallade kombiuppdragen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka förvÀntningar som företag har pÄ revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att pÄ sÄ sÀtt kunna ta reda pÄ om det förekommer ett förvÀntningsgap. Vi har ocksÄ som delsyfte att undersöka vilka ÄtgÀrder som skulle kunna minska ett eventuellt förvÀntningsgap.För att samla in data till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjuundersökning dÀr vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begrÀnsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anstÀllda i KarlstadomrÄdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn fÄr ofta utgöra bollplank för de eventuella frÄgor som man har. NÀr det gÀller ett eventuellt förvÀntningsgap Àr vÄr slutsats att nÄgot sÄdant inte existerar i nÄgon större omfattning.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebĂ€r att mindre aktiebolag ska undantas frĂ„n kravet pĂ„ revisor. Problemet Ă€r att försöka belysa de förĂ€ndringar detta kan fĂ„ för Skatteverket, hur deras arbetssĂ€tt kan tĂ€nkas komma att förĂ€ndras om företagens rĂ€kenskaper nu inte kontrolleras av en utomstĂ„ende revisor.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Skatteverket (som Ă€r en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förĂ€ndras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mĂ€ngd instanser har vi valt att fokusera pĂ„ Skatteverket. En mer omfattande frĂ„gestĂ€llning skulle bli alldeles för komplex i förhĂ„llande till vad som kan förvĂ€ntas av en kandidatuppsats. Vi har Ă€ven valt att inte beakta den samhĂ€llsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen Ă€r till stor del uppbyggd utifrĂ„n den statliga utredningen som presenterades under vĂ„ren samt ett antal kompletterande intervjuer för att pĂ„ det viset erhĂ„lla en mer djupgĂ„ende förstĂ„else för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utstrĂ€ckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjĂ€ven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra lĂ€nder..