Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad iharmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standardensyftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införavärderingsregler till verkligt värde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS,som bland annat handlar om att standarderna är svårhanterliga och att användandetav verkligt värde är diffust.Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nyaredovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad är revisorns och bankens rollvid upptäckandet av företagsbubblor?Syfte: Syftet är att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa flerföretagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering avdem. Vi har en utredande ambition när det gäller att uppfylla studiens syfte.Avgränsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt på en nationellnivå.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och Sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

SammanfattningFörtätning är idag ett högaktuellt begrepp då den svenska befolkningen beräknas passera tio miljoner invånare år 2025. Förtätning innebär att städer växer inåt istället för utåt som trenden länge varit i Sverige. Trollhättans Stad är inget undantag och kommunfullmäktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mål om förtätning och en ökad hållbar utveckling. Översiktsplanen slår fast att staden skall öka med 14 000 invånare och att det då behövs byggas 7 000 nya bostäder till år 2030 för att klara behovet. Som svar på översiktsplanen har Eidar AB, som är Trollhättas allmännyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till år 2030 producera minst 1 000 nya bostäder.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar Eidar AB har till att förtätat tätorten Trollhättan utan att det behöver innebära att nyproducera bostäder på oanvänd mark, men även hur Eidar AB kan bidra till en hållbar utveckling av Trollhättan.

I svensk litteratur om företagshälsovård (FHV) och inköp eller upphandling av FHV förekommer begreppet beställarkompetens. Det används som ett sätt att beskriva brister i hur inköp av företagshälsovårdande tjänster planeras och genomförs. Syftet med denna rapport har varit att utreda innebörden av begreppet beställarkompetens gällande inköp av arbetsmiljörelaterade tjänster såsom de tjänster som ryms inom svensk FHV. Detta har genomförts dels genom en explorativ litteraturstudie av svensk och delvis utländsk litteratur som rör FHV, upphandling, inköp av tjänster och svensk arbetsmiljölagstiftning, och dels genom intervjuer med två köpare av arbetsmiljörelaterade tjänster samt två Sakkunniga i området.Den främsta slutsatsen som dragits är att användandet av begreppet beställarkompetens inte tillför något till företagshälsovårdsdebatten och att det därför bör undvikas. Detta då användandet i sig grundar sig i en skev syn på beställarkompetens som något som enbart ligger hos beställaren, medan det egentligen handlar om en samlad kompetens hos köparen och leverantören av dessa tjänster.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och Sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Perenner är på modet och har fått en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hållbarhet är god medan sommarblommor är både dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trädgårdsexperter och forskare föreslår att sommarblommor på just kyrkogårdar ska bytas ut mot perenner. Trots det är proportionen perenner låg, vilket leder till frågeställningen hur inställningen till perenner ser ut hos svenska kyrkogårdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens användning av och inställning till perenner hos uppländska kyrkogårdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogårdarnas växtanvändnings ekologiska och ekonomiska hållbarhet och förslag på hur perennanvändningen kan utvecklas i framtiden.

Ett stort antal människor dör på grund av skador som de fått inom vården och som hade kunnat förebyggas. Det finns siffror som pekar på att dessa vårdskador överskrider antalet döda i trafiken. Vid Östergötlands landsting finns sedan år 2005 en fast enhet som arbetar med patientsäkerhet. En av deras uppgifter är att, tillsammans med berörd verksamhet, utföra händelseanalyser inför anmälningar av Lex Maria-fall. Den analysmetod som används av patientsäkerhetsenheten är uppbyggd på en epidemiologisk olycksmodell.Syftet med denna studie har varit att använda analysmetoden FRAM (Functional Resonance Accident Model), som är en systemisk analysmetod utarbetad av Erik Hollnagel, i en vårdrelaterad kontext, någonting som inte har gjorts tidigare.

Studiens syfte är att identifiera informationslogistiska problem och behov med utgångspunkt i förändringsprojekt inom strategi, organisation och IT för att därigenom visa vad informationslogistik kan lösa för problem och behov. Informationslogistik är ett tvärvetenskapligt ämne och rör sig inom disciplinerna informatik, ekonomi/management och logistik. Utifrån ämnets tresidighet valdes utgångspunkterna strategi, organisation och IT.Forskningen inom informationslogistik redogör för hur IT kan användas för en behovsorienterad informationsförsörjning. I korthet redogör forskningen för hur information kan lagras i datalager och hur informationen är möjlig att bearbetas med olika intelligenta verktyg. Logistik är de bakomliggande förhållningssättet på hur olika IT lösningar kan förse rätt information till rätt person.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med Sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex.

Järnvägsbron vid Årstaberg kommer när den är klar att mäta 1,4 km, här passerar över 550 tåg per dygn. Bron är en del av projektet Citybanan och kommer att fungera som en spårväxel som styr fjärr-, regional- och godståg till den gamla östra Årstabron. Pendeltågen kommer då färdas på bron över Årstaviken och in i den nya järnvägstunneln vid Södra station.Entreprenaden gick från början till danska företaget Pihl och Son som efter en del problem gick i konkurs, underentreprenören Züblin fick då ta över projektet. Med en ny platsledning gjordes en hel del förändringar på arbetsgången och arbetsmomenten. Från 4 veckor per sektion, där en sektion mäter ca 30 meter lyckades Züblin tillslut effektivisera till 2 veckor.

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige.

Scania grundades år 1891 och idag spänner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen består av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger på segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intäkter även under perioder av stagnation påmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvärvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort två försök till förvärv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde två försök till förvärv först år 1979 och sedan igen år 1999men hindrades då av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden.

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland Sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.