Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom Sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till Sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur Sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor? Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

This study considers Härskarringen (1959?61), a Swedish translation of J. R. R. Tolkien?s The Lord of the Rings (1954?55), within the framework of translation studies and the description of norms within different fields of translation.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard,främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och någratill. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligtintentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallasdidaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i enanalys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheternadefinieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar Sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta..

Undersökningens syfte är att studera video som inslag på matematiklektioner genom att titta på elevers kunskapsutveckling, åsikter och lärares åsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har även gjorts en elevenkät och lärarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjälpte något märkbart. Lärarna ansåg det vara svårt att få in video i matematiken eftersom det går så fort. Slutsatsen är att video kan användas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersättning till annan undervisning..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man med hjälp av harmoniseringen i ettjazzarrangemang kan påverka hur man som lyssnare uppfattar känslan i låten. Detta har jaggjort genom att skriva en melodi på 32 takter med en AABA-form utan förutbestämda ackord.Jag har sedan använt mig av olika harmoniseringsknep och klichéer för att försöka framhävatre olika känslolägen i melodin. Jag har sedan skrivit ett fyrstämmigt arrangemang på dessatre versioner där ett instrument spelar melodin medan de tre övriga fungerar som melodiskoch harmonisk bakgrund. Resultatet blev tre väldigt distinkta versioner som jag tyckerspeglar de känslomässiga intentioner jag hade mycket väl..

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur Sagan.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser.

C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgår från ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrån ett kvinnligt perspektiv, och pekar på att kvinnans och mannens processer skiljer sig åt.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att undersöka vad barn tänker och kan lära sig om sina rättigheter. VI har arbetet med två olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rättigheter. De tio grundsatserna, utifrån FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra barnen medvetna om sin rättgheter. Metoden som vi har använt oss av är gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gång har vi samtal med barnen i grupp efter vi läst en saga.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken Över näktergalens golv ? Sagan om klanen Otori ? av Lian Hearn.1      Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal.