Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Parasitangrepp är en av de vanligaste och allvarligaste orsakerna till produktionsbortfall hos får och nöt. Akut sjukdom till följd av parasitangrepp uppstår ofta plötsligt och med hög mortalitet. Kroniska parasitangrepp kan vara svåra att upptäcka, då djuren inte alltid uppvisar symptom, men dessa angrepp kan ge följder över en längre tidsperiod med bl.a. nedsatt produktion av mjölk och ull samt sämre tillväxt av lamm och kalvar. Inom modern djurproduktion idag är den primära nematodkontrollen att begränsa antalet infektiösa larver på betet genom strategisk användning av anthelmintikum kombinerat med beteshygien.

Trädbestånden på våra skånska kyrkogårdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. På senare år har det uppstått allvarliga växtsjukdomar som idag hotar trädens existens och det krävs nu en förnyelse och variation av trädarter för att upprätthålla kyrkogårdarnas värde. Träden är viktiga element på våra kyrkogårdar och de vanligaste trädarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gå förlorat krävs det att ersättande trädarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade träd. Kyrkogårdens karaktär förändras därmed inte och det arkitektoniska uttrycket på platsen kvarstår vilket är mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trädarter som behandlas i denna studie är: Hästkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av någon allvarlig sjukdom men då trädet är kraftigt dominerande på skånska kyrkogårdar väljer jag ersättande trädarter även till detta träd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trädbestånd samt att skydda det nya trädbeståndet mot framtida sjukdomar på kyrkogårdar i södra Sverige.

Användning av etanol som drivmedel och en efterfråga på gröna kemikalier driver utvecklingen av bioetanol framåt. Etanolpiloten, SEKAB, i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i världen med kompetens och kunskap att producera bioetanol baserat på lignocellulosa. På senare tid har det dock uppstått problem vid etanolframställningen på grund av att en del jästodlingar blivit kontaminerade av bakterier vilket lett till ett sämre utbyte av biomassa och etanol. Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete var att ta reda på orsaken till dessa misslyckade jästodlingar. Examensarbetet delades upp i två huvudsakliga problemområden. Förutom orsaken till de kontaminerade odlingarna studerades även funktionen hos en ny jästSTAM, Saccaromyces cerevisiae torrjäst, i syfte att undersöka om det finns bättre alternativ till den jästSTAM som används i etanopiloten i nuläget. En specialstudie av rengöringen av odlingstankar och ledningar i etanolpiloten utfördes i syfte att kartlägga var i utrustningen som infektionsrisken är som störst.

BakgrundI Sverige är cancer en vanlig sjukdom, enligt beräkningar kommer var tredje person att få en cancerdiagnos någon gång under sin livstid. Kring varje person med cancer finns vanligtvis en eller flera anhöriga. Blodcancer är den vanligaste orsaken till allogen STAMcellstransplantation, vilket innebär att blodbildande STAMceller transplanteras från en donator. Under 2010 genom­fördes 252 allogena STAM­cellstransplantationer i Sverige. Behandlingen är lång och mycket påfrestande för patienten.

I denna avhandling beräknas värmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil STAM. För dessa undersöks, på begäran av uppdragsgivande kund, passande värmebesparande åtgärder som är möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lämplig payback tid för den ekonomiska satsning som därigenom måste göras. Värmeförlusterna baseras på indata som antagits ligga inom rimliga gränser för typiska fastigheter i Stockholmsområdet men som lätt kan varieras efter behov. Genomgående är att beräkningarna görs med avseende på gjutjärnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt på vilka relining-arbete utförs. De beräkningar för vilka många variabler tas i hänsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som använts därtill har tagits från EES.I denna avhandling tas tre olika typer av värmeförluster i luftningsledningen i beaktning.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex.

Frysförvaring av deg innan gräddning av bröden är vanligt förekommande hos många bagerier. Metoden har flera fördelar och möjliggör en mer rationell drift. Det sker dock ofrånkomligt en påverkan av brödens kvalitet vilket ställer krav på tillverkningsprocessen. Tillvägagångssätten vid bakning med frysta degar kan variera från att frysa ned ojästa degämnen till att grädda bröden halvklara innan nedfrysningen. Detta projekt fokuserar det på den förstnämnda metoden, dvs.

Helicobacter spp. är gramnegativa bakterier med en spiralformad, böjd eller rak kropp utan några förgreningar. De har en snabb och riktad rörelseförmåga mot magsäckens slemhinna tack vare sina flageller som kan vara unipolära eller bipolära. Virulensfaktorerna varierar inom släktet. Rörelseförmågan påverkas av kroppsutformning och flageller, men även antal adhensiner och möjlighet till ureasproduktion är viktiga virulensfaktorer.

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma STAM av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.