I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framstÀllningen av lÀrandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielÀrare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet Àr ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan anvÀndas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

Background: Low Price-Earnings ratio, low Book-to market ratio and low stock prices can give the impression that a stock is ?cheap?. Is it through systematic use of these portfolio strategies possible to beat the market index ? in other words does financial illusions exist? Purpose: To examine if the Stockholm Stock Exchange is an efficient market. Limitations: The efficiency is tested solely through the chosen portfolio strategies: low Price-Earnings ratio, low Book-to-market ratio and low stock prices.

Kvalitet Àr ett begrepp som inte lÄter sig definieras pÄ ett enkelt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har anvÀnts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat bestÄr av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgÄngar. I den tredje och sista analysen kunde tvÄ huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

The aim of this paper is to describe which view the Chinese government in connection with the Olympics wants to display for the natural world and analyze if this view coincide with China?s foreign-policy goals. A qualitative content analysis is used. By using the theory of rational choice and a model with three different political approaches I want to examine whether or not the foreign-policy goals of the Chinese regime comport with the view that displays in two major newspapers in China. Since the runoff voting in Moscow in 2001 for the 2008 Olympics the Chinese government has been able to act rational and to compose different strategies to use the Games in Beijing for political propaganda.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lÀssvÄrigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar pÄ hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnÄr mÄlen i matematik pÄ grund av att de Àr i lÀssvÄrigheter. Dessutom undersöks om elever i lÀssvÄrigheter fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ mÄlen i matematik samt om pedagoger tar hÀnsyn till elevers lÀssvÄrigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre grundskolor i StockholmsomrÄdet, skolÄr 1-5. Av enkÀtresultatet framgÄr att pedagogerna i regel hjÀlper elever i matematik- och lÀssvÄrigheter med lÀsningen av matematikuppgifter.

Under senare Ă„r har den svenska Försvarsmakten varit under snabb utveckling och förĂ€ndring, det byggs nu upp en ny flexibel insatsorganisation. Även logistikfunktionen Ă€r under förĂ€ndring och man Ă€r pĂ„ vĂ€g att implementera en ny logistikorganisation, Forgus.Syftet med studien Ă€r att förklara och förstĂ„ hur logistikfunktionen skall understödja insatsorganisationen vid hot om vĂ€pnat angrepp. Den övergripande frĂ„gan Ă€r hur, man inom ett Ă„r, avser att understödja/försörja insatsorganisationen. Studien sker bĂ„de deskriptivt och empiriskt i form av intervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r systemteorin.

Statistik frÄn Skolverket (2006) visar att ungefÀr var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella Àmnesprovet i svenska för skolÄr 5. DÄ vi har vÄr verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna pÄ att undersöka detta nÀrmare. Vi valde att utgÄ frÄn ett lÀrarperspektiv och en lokal bild av lÀrarnas uppfattningar av det nationella Àmnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma Ät problemet. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av intervjuer med Ätta behöriga lÀrare. VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka faktorer kan enligt lÀrarna i Upplands-Bro Kommun pÄverka att en elev inte nÄr de nationella mÄlen i svenska? Vilka mÄlstrategier har lÀrarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnÄ de nationella mÄlen? Med hjÀlp av teoretisk litteratur formas vÄr bakgrundsdel, med utgÄngspunkt frÄn Skolverkets rapport (2001), ?Utan fullstÀndiga betyg?, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, mÄlen i svenska, det nationella Àmnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som gÄtt lÀrarutbildningen med inriktning mot fritidshem uppfattar och upplever sin yrkesroll i skolan och pÄ fritidshemmet, för att fÄ en klarare bild av hur de ser pÄ sig sjÀlv i sitt yrke.     Forskningsbakgrunden i studien behandlar bland annat fritidspedagogsyrkets framvÀxt och utveckling sÄvÀl som fritidshemmets, för att ge en klarare bild av varför verksamheten och yrket ser ut som den gör idag. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger den sociala identitetsteorin som menar att mÀnniskan fÄr en social identitet med hjÀlp av de grupper hon tillhör. Genom en kvalitativ forskningsmetod, genomförd med semistrukturerade intervjuer av lÀrare i fritidshem som Àr utbildade mellan 2001-2012, har ett resultat tagits fram.     Sammanfattningsvis kan i studiens resultat utlÀsas att samarbetet mellan pedagoger i de olika lÀrarkategorierna fungerar tillfredstÀllande. LÀrarna i fritidshem uttrycker en önskan att fÄ fortsÀtta arbeta inom bÄde skola och fritidshem, bland annat med barnens sociala kompetens, nÄgot som mÄnga av dem anser vara viktigt i yrket..

Syftet med vÄr studie Àr att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsomrÄdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en Àmnesexperts perspektiv. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med fÀrgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och pÄverkat oss i Ärtionden. Trendutvecklingen pÄverkas genom skeenden i samhÀllet vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. FÀrger har olika betydelser beroende pÄ i vilken kontext de figurerar i.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfÀrdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli Ànnu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.DÄ tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svÄrigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrÄn tvÄ olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svÄrigheter som fanns utifrÄn ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen gÄr till mellan dessa tvÄ perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som Àr utförda hos det petrokemiska företaget Borealis dÀr vi har undersökt vilka svÄrigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har Àven undersökt hur interaktionen gÀllande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten.

Denna undersökning Àr utformad för att ta reda pÄ var mÀnniskor stöter pÄ New Age samt hur det skiljer sig mellan de olika Äldersgrupperna. Undersökningen ska Àven försöka besvara vilka perspektiv det finns pÄ New Age, vad som Àr vardagligt och vad som Àr avvikande samt hur integrerad New Age Àr i populÀrkulturen. För att genomföra denna undersökning anvÀndes blandad metodik av bÄde kvantitativ och kvalitativ metodik. Inom den kvantitativa delen anvÀndes en enkÀt med fyra olika mÄlgrupper ( 60 Är). Inom varje mÄlgrupp genomfördes 25 enkÀter. Den kvalitativa delen bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med en person frÄn vardera Älderskategorin.

Jag har i mitt examensarbete empiriskt studerat klassrumsklimatet sett ur tvÄ perspektiv, elevperspektivet och lÀrarperspektivet.Genom enkÀtundersökningar i en sexa, sjua och Ätta har jag undersökt hur klassrumsklimatet kan gestaltas av elever. Detta Àr klasser som jag har undervisat i under mina tre veckor lÄnga högstadiepraktik pÄ grundskollÀrarutbildningen och jag har sammanfattat mina dagboksanteckningar om respektive klass för att fÄ ytterligare ett perspektiv pÄ klimatet i klassen.För att belysa klassrumsklimatet i bÄde ett elev- och lÀrarperspektiv har jag lÀst litteratur inom omrÄdet för attfördjupa mina kunskaper och för att anvÀnda som grund till den empiriska studien.UtifrÄn enkÀtundersökningen, dagboksanteckningarna och litteraturstudien ville jag ytterligare fÄ lÀrares perspektiv pÄ klassrumsklimatet. Jag har dÀrför gestaltat ett fall som bygger pÄ konflikter som framgÄr av enkÀtundersökningen och egna erfarenheter frÄn min praktik i sexan, sjuan och Ättan. Jag har sedan vÀnt mig till de tre klasslÀrarna till de aktuella klasserna för att fÄ deras bild av fallet och hur man gÄr till vÀga för att skapa ett gott klassrumsklimat. Jag har ocksÄ försökt belysa hur lÀrarens ledarskap pÄverkar klimatet i klassen..

Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.