Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstÄ barns uppfattningar av att lÀra sig att lÀsa och skriva. I vÄr vetenskapliga förankring beskriver vi dessa tvÄ perspektiv. Intervjustudien Àr fenomenografiskt inspirerad, vilket innebÀr att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vÄrt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt Ätta barn som gick i förskoleklass och i skolÄr 1 eller 2. För att kunna besvara vÄra forskningsfrÄgor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.VÄrt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lÀr sig att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig bokstÀver, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀra sig olika regler, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa genom att lÀsa, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig bokstÀver samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva genom att lÀra sig olika regler.Dessutom visar vÄrt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lÀr dem att lÀsa och skriva: Barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lÀr sig att lÀsa pÄ egen hand samt barnen uppfattar att de lÀr sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstÄ barnens uppfattningar utifrÄn ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

MS Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar alla aspekter i en mÀnniskas liv; det dagliga livet, familjerelationerna sÄvÀl som arbetslivet. Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva vilken pÄverkan MS har pÄ det dagliga livet och hur det pÄverkar individen i relation med andra mÀnniskor samt att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som krÀvs i denna situation. Vald teoretisk referensram Àr Carnevalis omvÄrdnadsmodell. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie som grundar sig pÄ nio vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade enligt Polit et al. (2001).

Den 11:e sptember 2001 intrÀffade vÀstvÀrldens i sÀrklass vÀrsta terror dÄd pÄ Manhattan i New York. I samma ögonblick som det första planet plöjde in i ett av World Trade Centers torn började in process mot ett fullskaligt krig mellan USA och Terrorismen. I denna process har vi skiljt ut tvÄ personer och tre beslut som vi anser i hög grad har pÄverkat det efterföljande kriget. George W. Bush och Donald rumsfeld har i vÄr mening satt tydliga spÄr pÄ den fortsatta utvecklingen.

The aim of this study is to illuminate factors in nursesÂŽ work, which can cause a state of exhaustion called burn out. The results indicate that work related mental illness is a lengthy process that gives rise to both physical and psychical problems. These problems might lead to a state of burn out. However, several authors prefer to use expressions like exhaust syndrome or exhaust depression as they are criticising the concept of burn out. The study is a literature analysis of 11 scientific articles that have been scrutinized using the criterions presented by Polit et al (2001).

VÄr uppsats tar upp tre olika perspektiv pÄ lÀrande, behaviorism, kognitivism ochsociokulturellt perspektiv. VÄrt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda lÀromedlen imatematik har pÄ kunskap, pedagogik och elev. Som metod anvÀnder vi oss av en textanalysmed kvalitativ ansats. Genom vÄr analys fÄr vi kunskap om hur de olika perspektiven pÄlÀrande kommer till uttryck i utvalda lÀromedel i matematik. Med hjÀlp av analysen kan viocksÄ se att de tre lÀromedlen som vi valt ut skiljer sig Ät i synen pÄ kunskap, pedagogik ocheleven.

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida det existerar nÄgot samband mellan storleken pÄ terminspremien och inflationsförÀndringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks dÀrigenom hur föregÄende perioders inflation pÄverkar terminspremien mellan den svenska tremÄnaders- och ettÄriga statsskuldvÀxeln. I uppsatsen konstrueras tvÄ modeller utifrÄn förvÀntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nÄs slutsatsen, att modellerna inte kan pÄvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförÀndringar i Sverige existerar.

Omkring 100 personer i Sverige dör varje Är av vÄld. En av tio förövare till dessa dÄd Àr kvinnor. Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader mellan manliga och kvinnliga förövare gÀllande ett antal variabler före, under och efter brottssituationen vid dödligt vÄld. Totalt undersöktes 86 individer, 43 mÀn och 43 kvinnor, dömda för mord, drÄp eller vÄllande till annans död mellan Ären 1995-2001 i Sverige. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan könen frÀmst gÀllande variabler före och delvis efter brottet.

VÄra internationella insatser Àr resurskrÀvande. LogistikföretrÀdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillrÀckligt mÄnga logistikofficerare med rÀtt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utbildningen av logistikofficerare Àr rÀtt,dvs. om den Àr utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

The terror attack in New York year 2001 was a turning point in international politics. New policies were reformed in both USA and EU to secure their citizens from terrorism. The power of the institutions has developed and the question is; how does the new security policy affect people?s freedom? Is it the agencies new policies that are restricting the freedom or the actions of a terrorist? The purpose of this study is to examine if the security policies in USA and EU are protecting their citizen?s freedom. Many individuals are not aware of how much the security policies are affecting their lives.

The aim of this study is to describe how reviews of literature in Bonniers litterÀra magasin and Expressen changed during the period 1964-2004. The investigation is based on 20 reviews of novels and short stories, which are analysed with a method described in Hellspong and Ledin (1997) and inspired by Halliday. The theoretical frame of the investigation is founded on critical discourse analysis (Fairclough 1992 & 2001) and HabermasŽsocial theory of the public sphere.The investigation shows, among other things, that the reviews became shorter and easier to read in both paper during the period. The investigation also shows that the genreŽs style, composition and contents are relatively stable, and that current ideologies in society have a tendency to be reflected in the reviewersŽevaluation of the books. To generalize, the reviews thus developed from a poetic genre in 1964, to become political in the 1970s, academic in the 1980s, feminist in the 1990s and finally an intermedial genre in 2004..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Majoriteten av förÀndringsarbeten misslyckas pÄ sikt. Trots det utgör bevarandet av dessa en liten del av forskningen inom förÀndringsarbete och baseras pÄ organisatoriskt perspektiv. Ur ett sociologiskt perspektiv ses individen som central i bevarandet av förÀndringar. Av den anledningen syftar uppsatsen till att undersöka drivkrafter bakom bevarandet ur ett individuellt perspektiv. I besvarandet har vi utgÄtt frÄn teorier som beaktar lÄngsiktighet, vilka har resulterat i nio potentiella drivkrafter som prövats genom en fallstudie pÄ en svensk akutmottagning och deras arbete med stÀndiga förbÀttringar (modifiering av Lean).

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) Àr lÀttja en obenÀgenhet hos mÀnniskor att utföra arbete. ObenÀgenhet till arbete Àr nÀr man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. LÀttja Àr ett relativt outforskat fenomen pÄ arbetsmarknaden och ett svÄrt begrepp att definiera. Arbetstagare som Àgnar sig Ät lÀttja Àr nÄgot som vi insett förekommer i de flesta organisationer. LÀttja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svÄrt att hantera.

Syftet med studien var att utifrÄn ett kritiskt förhÄllningssÀtt dels kartlÀgga vilket perspektiv och vilken förstÄelse pedagoger utgÄr ifrÄn i arbetet med barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Dels belysa vilka konsekvenser denna förstÄelse kan fÄ för val av pedagogisk organisation. Med utgÄngspunkt i olika förstÄelse för symtomdiagnosen AD/HD kan man urskilja tre perspektiv i det aktuella omrÄdet (det kompensatoriska-, kritiska- och dilemma perspektivet). Genom att vi lyfter fram dessa instÀllningar i forskning och praktisk realitet ligger förhoppningen att medverka till att etablera en ökad förstÄelse för hur pedagoger kan möta alla barn pÄ ett professionellt sÀtt.