Tidigare studier av Fama & French (2001) och DeAngelo, DeAngelo & Stulz (2006) kring vad som pÄverkar aktieutdelningar har vÀckt intresset att undersöka om liknande faktorer gÄr att anvÀnda för att förklara aktieutdelningar pÄ den svenska aktiemarknaden. Syftet med studien Àr att kvantitativt undersöka om variabler för mognad (RE/TE), lönsamhet (ROA), försÀljningstillvÀxt (SGR) och storlek (Size) med grund ifrÄn bl.a. Fama et al. (2001) samt DeAngelo et al. (2006) har signifikans för förklarandet av företags benÀgenhet att ge aktieutdelning pÄ OMX- Stockholm.Teorier vilka undersökningen stödjer pÄ inkluderar irrelevansteorin, livscykelteorin, agency problem och pecking order.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till habilitering. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och omfattar sju stycken intervjuer med bÄde barnskötare och förskollÀrare. Vi har analyserat vÄrt empiriska material med hjÀlp av olika analytiska begrepp samt ur ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Ett relationellt perspektiv kan förenklat uttryckas genom att pedagoger beskriver barn som att befinna sig i svÄrigheter till skillnad frÄn ett kategoriskt perspektiv som beskriver barn med svÄrigheter. VÄrt resultat visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt ger uttryck för att stödet frÄn habiliteringen var vÀrdefullt men blir otillrÀckligt nÀr kommunikationen och samverkan mellan olika aktörer ej fungerar.

Detta Àr en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angÄende tvÄsprÄkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvÄsprÄkiga, arabisk-svenska klasser pÄ MöllevÄngsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen Àr att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill sÀga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlÀgga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlÀgga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv pÄ samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvÄsprÄkig undervisning kan sÀgas ha bÀttre hÄllbarhet och talar mer till logos; lÀsarens intellekt.

Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush anvĂ€nder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första Ă„r som president. Han startade Ă€mbetsperioden med att anvĂ€nda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsĂ€tta i samma anda hela Ă„ret. Bush Ă€r inte den första presidenten att anvĂ€nda sĂ„dana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstĂ€rkt sin talarkonst genom att hĂ€nvisa till Gud och att landet Ă€r utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud stĂ„r pĂ„ USA: s sida.

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamÄnaden Är 1995 samt införandet av den andra pappamÄnaden Är 2002. Vidare Àr syftet att jÀmföra de bÄda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förÀndrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter Ären 1994-1996 samt Ären 2001-2003. För att utlÀsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin anvÀnds en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak Àr tre diskurser som Àr rÄdande vid de jÀmförda tidpunkterna: jÀmstÀlldhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

InledningAnledningen till att kartlÀgga upplevd stress gÀllande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjÀnsten Àr att vi ansÄg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förÀndringar i utsatta mÀnniskors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartlÀggning Àr dessutom tÀnkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbÀttringar eftersom krav, kontroll och stöd Àr pÄverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska CentralbyrÄn (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd frÄn arbetskamrater och arbetsledning tycks ocksÄ ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och lÄg kontroll i arbetet, spÀnt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, Àven definierat som psykosocial pÄfrestning.

SamhĂ€llsvĂ„rden av barn bestĂ„r till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör dĂ€rmed en viktig resurs för samhĂ€llet. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrarnas perspektiv och den som genomförts Ă€r framförallt internationell. SocialtjĂ€nsten Ă€r enligt 6 kap 7a § SocialtjĂ€nstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsförĂ€ldrar det stöd och den rĂ„dgivning de Ă€r i behov av. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att undersöka familjehemsförĂ€ldrars upplevelse av kontakten med och stödet frĂ„n socialtjĂ€nsten gĂ€llande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsförĂ€ldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet bestĂ„r av semi-strukturerade intervjuer med Ă„tta familjehem i Örnsköldsvik respektive UmeĂ„ kommun.

Enligt statistik frÄn The Standish Group?s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare fÄ problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jÀmförelse med andra typer av projekt. I vÄr uppsats vill vi försöka förstÄ vad det Àr som skiljer IT-projekt i jÀmförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara sÄ att man anvÀnder sig av fel projektledningsmodell? I denna studie har vi jÀmfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

Den 1 februari 2003 trÀdde den lagÀndring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivförÀldrar i kraft. Inför lagÀndringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte Àr att visa pÄ att vad som menas med familj och förÀldraskap Àr en konstruktion. MÄlet Àr dÀrför att framhÄlla att det som antas vara neutrala fakta tvÀrtom Àr resultatet av Äsikter, normer och vÀrderingar. I anslutning till syftet har huvudfrÄgestÀllningen varit att titta pÄ hur familj och förÀldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frÄgestÀllningen har följande underfrÄgor stÀllts: hur beskrivs homosexuella familjer och förÀldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstÄ rapporten som en del av kÀrnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgÄr dels frÄn Foucaults teori om skillnad dÀr begreppen normalitet och avvikande varit vÀgledande och dels frÄn familjesociologisk teori om familjens individualisering.

ABSTRACTClimate Change in the Daily PressAn Analysis of the Representation Swedish Daily Papers Convey Through Their Editorials About the Climate ChangeThe purpose of this essay is partly to present how swedish daily papers describe the climate change through their editorials and partly to examine if their politcal affiliation effect their point of view about the climate change. The search incluedes editorials from 6 daily papers (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgstidningen, Nerikes Allehanda and Svenska Dagbladet) from the year 1997 to the year 2003. Three discourses and the order between them, found by a former analysis (Adger and others, 2001) of the international politics of climate change, are used as types of ideal in a form of an analysis of idea.The analysis reveals that the swedish daily papers don?t give the problem any major attention. Only a total of 65 editorials about the climate change could be found even though the papers produces several thousands during the period.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan anvĂ€ndas som ett redskap i samhĂ€llsplaneringen dĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngsĂ€ttet uppmĂ€rksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen Ă€r ett sĂ€tt att ta sig an folkhĂ€lsofrĂ„gan pĂ„ mikronivĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera pĂ„ vilket sĂ€tt samhĂ€llsfaktorer och invidens livssituation kan pĂ„verka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hĂ€mtar uppsatsen synsĂ€tt ifrĂ„n tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder dĂ€r fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis & Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes.Resultatet av studien visade att tiden Ă€r en dimension som sĂ€tter grĂ€nser för hur mĂ„nnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begrĂ€nsar deras handlingsutrymme.

Studiens syfte Àr att skildra och jÀmföra hur lÀrare och elever resonerar pÄ tvÄ olika mobbningssituationer ? nÀtmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. UtifrÄn detta diskuteras vad lÀrare och vuxna har för möjligheter att pÄverka och klarlÀgga mobbning och se det utifrÄn elevernas perspektiv. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien ska besvara Àr tillvÀgagÄngssÀttet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjÀlp av bilder med fritidspedagoger och elever i Äldrarna 8-12 Är. Resultaten av intervjun Àr att lÀrare inte alltid ser barns perspektiv i frÄga om mobbning utan mer tror sig veta vad som Àr bÀst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frÄgor som berör deras skolgÄng och att lÀrare ska lyssna mer pÄ deras Äsikter..

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att presentera kunskapslÀget över vad litteratur föreslÄr om omvÄrdnad i samband intramuskulÀr injektioner. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie dÀr en systematisk litteratursökning genomförts, och dÀr Ätta artiklar inkluderats i vÄr uppsats. Goodmans (SBU, 1993) metod anvÀndes. Sökningarna utfördes i följande databaser: Cinahl, Medline, PubMed samt Swemed+. Artiklarna Àr kritiskt granskade enligt Polit et al (2001) samt en poÀngsÀttningstabell (Carlsson & Eiman, 2003).