Sök:

Sökresultat:

1428 Uppsatser om SOU 1995:135 Ubćtsfrćgan 1981-1994 - Sida 59 av 96

Ett vidgat textbegrepp i praktiken : Fem lÀrare om undervisning utifrÄn ett vidgat textbegrepp

AbstractThis study deals with Swedish upper secondary school teachers' approaches to an expanded text concept. Attitudes mediated through media as well as ?the new languages? that media give rise to, imply new conditions for the activities in school. As a necessary adaptation to the new conditions given by the media forces, the Swedish upper secondary school 1994 incorporated ?an expanded text concept? in the syllabus for the Swedish language.The focus of the study is how Swedish upper secondary school teachers' work to meet and challenge the students' in an expanded text concept.

Kunskapsöverföring- att leda rÀtt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.

Real vÀxelkurs och direktinvesteringar

Uppsatsens titel: Real vĂ€xelkurs och direktinvesteringar- En studie av direktinvesteringar pĂ„ branschnivĂ„ till och ifrĂ„n Sverige Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Nils-Olof Jönsson och Martin Johansson Handledare: Niclas AndrĂ©n Nyckelord: Direktinvesteringar, real vĂ€xelkurs, internationell produktion Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera ifall om lokaliserings-, internationaliserings- och Ă€gandeskapsfördelar framkallade av valutakursförĂ€ndringar styr direktinvesteringar till och ifrĂ„n Sverige. Metod: Undersökningen bygger pĂ„ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. En nollhypotes och en mothypotes kommer att stĂ€llas upp och sedan prövas. Data som vi studerar utgörs av direktinvesteringar till och frĂ„n Sverige, GDP och tre mĂ„naders statsskuldsvĂ€xlar. Tidsperioden strĂ€cker sig frĂ„n 1994 till 2003.

Kristina och Kristina : En komparativ analys av persongestaltningen i Vilhelm Mobergs Utvandrarserie och musikalen Kristina frÄn DuvemÄla

Since 1995 the musical Kristina frÄn DuvemÄla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina.

MiljöskadeersÀttning vid skada pÄ fastighet och rÀttsförhÄllandet mellan grannar

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Vill du ha en snigel pÄ ögat? : En kvantitativ undersökning om svensk public service-televisions innehÄll över 34 Ärs tid.

Our study shows if and how Swedish public service television has changed its content from the time when SVT had monopoly until this day when the competition is greater than ever. We got an insight in what has been presented to the audience by studying TV schedules from 1975 to 2009. The study examines four weeks during the years when the two main channels SVT1 and SVT2 have been broadcasting. One week each of these following years have been examined: 1975, 1985, 1995 and 2009. These years have been chosen to get an insight in what content the TV schedules presented before and after SVT got competition in the Swedish TV market.

SpannmÄlsexport & exportsubventioner - hand i hand?

This thesis analyzes the effects of export subsidies on Swedish cereal export. The analyzes are based on data on cereal export from Sweden to countries outside the EU from 1990 to 2003. In 1995 Sweden became a member of the European Union. Before the membership, the Swedish agricultural policy was decoupled in a larger sense than the European CAP was, which means that the Swedish producers had decreased their production more than the European farmers. When Sweden became a member of the EU the production started to increase again to an EU level.

MÄngkultur, historia och samhÀlle

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

FastighetsmÀklarens ansvar vid förmedling av fastigheter

FastighetsmÀklare Àr ett gammalt yrke dÀr bestÀmmelser kom redan pÄ 1600- 1700 talet. FastighetsmÀklarelagen stiftades 1984 och fick sin nuvarande lydelse 1995. BestÀmmelserna för fastighetsmÀklare har efter hand förÀndrats, dÀr de numera har fÄtt andra skyldigheter Àn tidigare. En fastighetsmÀklare förmedlar alla typer av fastigheter. En registrerad mÀklare kan fÄ registreringen Äterkallad om det anses att denne inte skött sig.

IntrÀdeshinder och koncentrationer i EU:s konkurrensrÀtt

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Redovisning av sÀndningsrÀttigheter : En studie om televisionsbolags redovisning av sÀndningsrÀttigheter och dess pÄverkan pÄ balansrÀkningens relevans

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

Personalens del i Ärsredovisningen : En studie pÄ svenska börsföretag

Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies.

Urinsten hos marsvin

Urolithiasis hos marsvin Àr relativt vanligt förekommande (Hawkins et al., 2009; Hoefer, 2004; Gaschen et al., 1998; Riggs, 2008; OŽRourke, 2004; JolaŽnkai et al., 2006). Incidensen Àr 1,3- 5,2 % (Fehr et al., 1997). Etiologin bakom urinsten hos marsvin Àr i dagslÀget till stor del okÀnd (Hawkins et al., 2007; Hawkins et al., 2009; Hoefer, 2006; Redrobe, 2010). Detta Àr Àven anledningen till att en effektiv medicinsk behandling för djurslaget saknas (Hoefer, 2004). DÄ marsvin, till skillnad frÄn de flesta andra djurslag, har basiskt urin (Redrobe, 2010; Hoefer, 2006; OŽRourke, 2004) har man inte kunnat bevisa nÄgon effekt av stenupplösande lÀkemedel, som t.ex. kalciumcitrat.

Polisen i skolan : en idébank för polisledd lag och rÀttsundervisning

Mot bakgrund av mÀngden brottslighet i Sverige kommer den enskilde individens medvetenhet om brott och brottslig utveckling fÄ en allt större betydelse i den framtida brottbekÀmpningen. Att ungdomar tidigt lÀr sig att sjÀlva identifiera kriminellt beteende, och vad detta beror pÄ, kommer att bli en allt vikigare faktor i kampen mot brott. Liknande kunskapsbaserade förebyggande utbildningar har med framgÄng skapats för att motverka t.ex. mobbing (nÀtverket Friends). Att utbilda skolungdomar i vad som ligger bakom brottslig utveckling och vad brott leder till för konsekvenser bör leda till en ökad förstÄelse för de faktorer som pÄverkar utvecklingen.

Betydelsen av ledarskapet och gruppens utvecklingsnivÄ för arbetsgruppens effektivitet : En studie om sambandet mellan ledarskap, gruppens effektivitet samt grupputveckling

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhÄllande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband ocksÄ förekom pÄ en grupp kontorsanstÀllda. Populationen bestod av kommunanstÀllda pÄ tvÄ kommuner, sammanlagt skickades enkÀten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkÀter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->