Sök:

Sökresultat:

172 Uppsatser om SOU 1983:13 Att möta ubćtshotet - Sida 10 av 12

Revisionspliktens avskaffande : avskaffandets pÄverkan gÀllande efterfrÄgan och utbud av revisionstjÀnster

Sedan 1983 har revisionen varit lagstyrd. Alla aktiebolag Àr skyldiga att utse en revisor för att godkÀnna bolagets rÀkenskaper. Dock har revisionens nytta gentemot dess kostnader pÄ senare tid börjat ifrÄgasÀttas. Regeringen har dÀrför Är 2006 utsett en utredning för att mÀta nyttan av revisionen för de mindre aktiebolagen, Utredningen om revisorer och revisorns uppdrag. Ett avskaffande av revisionsplikten kan komma att förÀndra aktiebolagens efterfrÄgan av tjÀnster frÄn revisionsbyrÄerna, vilket kan leda till en ny arbetssituation för dagens revisorer.

Att bevilja krediter eller inte? ? Bankers syn pÄ diverse alternativ till revision

Krav pÄ revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes Är 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige Àn vad den Àr i andra lÀnder. IEU Àr det idag fÄ lÀnder som har kvar revisionsplikten. SÄ som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsÀttning pÄ högst tremiljoner SEK.

Frivillig revision : Vad anser bankerna?

Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv anser nu att det Àr dags för regelförÀndringar i Sverige och deras syfte Àr att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförÀndringen om revisionsplikt 1993, Àr en god förebild. Ett förslag, frÄn staten angÄende ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen sjÀlva fÄr bestÀmma vilka redovisnings- och revisionstjÀnster de behöver. Följden blir Àven att de svenska bolagen fÄr kostnadsbesparingar och pÄ sÄ vis förbÀttrar sin konkurrenskraft.Revision Àr betydelsefull för intressenter som Àgare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda och stat och kommun.

Slopad revisionsplikt

Bakgrund och problem: Slopandet av revisionsplikten Ă€r ett vĂ€l diskuterat Ă€mne just nu. Enutredning om revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta pĂ„ hur de berörda företagen pĂ„verkas av ett slopande. FrĂ„gan om hurdetta pĂ„verkar revisorerna som yrkeskĂ„r fĂ„r ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det frĂ€msta argumentetför att införa revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stĂ€vja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att revision kunde vara till stor nytta för Ă€garna för att pĂ„visa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större Ă€n kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva hur revisorerna stĂ€ller sig till revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av revisionsplikt för dessa företag skulle pĂ„verkadem.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen behandlar endast revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

Vilka bakomliggande faktorer definierar relationskvalitet : en kvantitativ studie ur hyresgÀstens perspektiv

Sedan Berry et al (1983) definierade relationsmarknadsföring har en mÀngd forskning försökt förklara vilka faktorer egentligen som ligger bakom en relationskvalitet. Begrepp som engagemang, förstÄelse, förtroende, relationens lÀngd med mera Àr nÄgra av sakerna som forskare försökt att definiera relationskvaliteten. Samtidigt Àr det vanligt att företag försöker ta reda pÄ hur deras konsumenter bedömer företaget och dess service i olika varianter, till exempel ?kund-barometer? eller ?nöjd-kund-index?. Dessa undersökningar ger företaget en vetskap om hur kunden bedömer företaget men inte var som ligger bakom vilket medför att de inte fÄr reda varför konsumenten ger sina omdömen och samtidigt vet inte företaget hur de ska förbÀttra sig eller förÀndra sig för att skapa en bÀttre relation till sina konsumenter.

Falu gruva och hÄllbar utveckling

AbstractFalu Copper Mine and Sustainable DevelopmentKarl-Markus AnsnaesFalu copper mine was Sweden?s oldest mine industry which lasted for almost a thousand years. Throughout the history its area has been vastly contaminated by sulfur oxide. The contaminations has created the mining area to an environmental risk zone which has the ability to spread out into the Falu River. The river has its connections to the Dal River which is discharging towards its mouth in the Baltic Sea.

Val av material och utformning av sinnestrÀdgÄrdar för gravt utvecklingsstörda :

The purpose of this thesis was to determine what materials should be used when creating a stimulating garden for intellectually handicapped people and whether there are materials that are better than others to use in this kind of environment. How the materials preferably can be used and how the environment should be designed to satisfy the need of each individual will also be discussed. Seriously intellectually handicapped people have the same level of intelligence as a normal 0-2 year old child. It is important to point out that these individuals can not be compared to a normal child in other aspects than the level of abstract thinking and perception of reality. As the grown up intellectually handicapped people have remained a lot longer on this stage of intelligence they have got more experience. (Kylén 1981) It is important with a lot of different experiences for the brain to develop normally, which implies the use of many different materials to achieve the best stimulation (Kylén 1981).

Kommer företagen att sparka ut revisorn?

Sverige har sedan 1983 haft lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag. Med anledning av regeringens mÄl att reducera de administrativa kostnaderna för de svenska företagen tillsattes en utredning om hur revisionsplikten ska avskaffas för de svenska aktiebolagen. Enligt regeringens förslag som presenterades i mars 2008 föreslÄs en avskaffad revisionsplikt för 96 % av de svenska aktiebolagen.Avskaffad revisionsplikt innebÀr en förÀndring som berör hela nÀringslivet. Konsekvenserna av avskaffandet Àr framförallt av intresse för revisionsbranschen och samhÀllet.EfterfrÄgan av revision förklaras huvudsakligen genom agentteorin om att det sker en separation mellan Àgande och företagsledning. Tidigare studier visar Àven att faktorer som exempelvis krav frÄn kreditgivare, val av revisionsbyrÄ och förbÀttrad kvalité pÄ redovisningen pÄverkar valet av revision.Vi har utifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt genomfört en enkÀtstudie bland företag i UmeÄ med 1-49 anstÀllda.

Analys av eroderbar dammdel vid VittjÀrvs dammanlÀggning

Dammar har byggts vÀrlden över i flera tusen Är men det Àr först nu under de senaste femtio Ären som tekniken och kunskapen gjort att allt större dammar kan konstrueras. Dessa dammar Àr relativt unga och har dimensionerats efter det högsta uppmÀtta flödet i Àlven multiplicerat med en sÀkerhetsfaktor. 1983 bildades Flödeskommittén vars uppgift var att ta fram nya riktlinjer för dimensionerande flöden. 1990 var Flödeskommitténs rapport klar och den visar att nÀstan alla svenska dammar Àr underdimensionerade med avseende pÄ extremflöde. Under perioden 2002-2007 kommer Sveriges största dammÀgare, Vattenfall, att investera 1.2 miljarder i dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder hos sina anlÀggningar.

GÄr goodwill mot konvergens? ?Skillnader mellan Sverige och USA under perioden 2006-2014

Bakgrund och frĂ„gor: Goodwill Ă€r en omdiskuterad post som redan under 1800-taletbeskrevs som riskfylld och opĂ„litlig. Warren Buffett beskrev posten Ă„r 1983 som det överprisen, överexalterad och odisciplinerad, ledning betalar för ett rörelseförvĂ€rv. TillgĂ„ngen bedömsidag utgöra en ansenlig del av företags balansrĂ€kningar och Ă€r dĂ€rför av betydande intresse förföretagens intressenter. NormsĂ€ttarna IASB och FASB har bĂ„da utarbetat principbaseradestandards som vĂ€gledning för hur redovisning av tillgĂ„ngen bör ske. År 2002 inleddes ettsamarbete mellan IASB och FASB till syfte att minska skillnaderna i redovisning mellanregelverken.

Modell för klassificering av inköp: en fallstudie pÄ SCA
Packaging Munksund

SCA Packaging AB i Munksund PiteĂ„ Ă€r ett pappersbruk som tillverkar kraftliner. De har för en tid sedan inlett ett arbete för att utforma en inköpsstrategi. Arbetet gick ut pĂ„ att utveckla en strategisk samsyn för inköpsverksamheten som ska vara genomgĂ„ende för hela SCA Packaging Munksund. Syftet med arbetet var att skapa en gemensam bild av inköp i företaget med sĂ„vĂ€l brister som förbĂ€ttringsmöjligheter. Ämnen som togs upp pĂ„ möten angĂ„ende inköpen pĂ„ företaget var bland annat avtalshantering, avtalstyper och klassificering av inköp med hjĂ€lp av en positioneringsmatris i detta fall Kraljics matris.

Modell för klassificering av inköp: en fallstudie pÄ SCA Packaging Munksund

SCA Packaging AB i Munksund PiteĂ„ Ă€r ett pappersbruk som tillverkar kraftliner. De har för en tid sedan inlett ett arbete för att utforma en inköpsstrategi. Arbetet gick ut pĂ„ att utveckla en strategisk samsyn för inköpsverksamheten som ska vara genomgĂ„ende för hela SCA Packaging Munksund. Syftet med arbetet var att skapa en gemensam bild av inköp i företaget med sĂ„vĂ€l brister som förbĂ€ttringsmöjligheter. Ämnen som togs upp pĂ„ möten angĂ„ende inköpen pĂ„ företaget var bland annat avtalshantering, avtalstyper och klassificering av inköp med hjĂ€lp av en positioneringsmatris i detta fall Kraljics matris.

Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten?

Bakgrund och problem: I Sverige infördes revisionsplikt för alla aktiebolag 1983. Syftetmed revisionsplikten var att den skulle vara bra för kampen mot den ekonomiskabrottsligheten. FrÄgan om revisionsplikt har sedan införandet berörts av flera statligautredningar, men har inte vidare utretts. Det har hÀnvisats till samma argument somframfördes vid lagstiftningen, det vill sÀga att revisionsplikten Àr av stor betydelse förbekÀmpning av ekonomisk brottslighet. Meningarna om huruvida den lagstadgade revisionenbidrar till att förebygga brott gÄr isÀr och frÄgan om revisionspliktens preventiva effekt pÄ denekonomiska brottsligheten kvarstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om revisionsplikten har betydelse för arbetetmot den ekonomiska brottsligheten.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast ekonomisk brottslighet och revisionsplikt imikroföretag i Sverige.

Relationen mellan strategi och belöningssystem. En studie av Gina Tricot, Hemtex, MQ och Sporttex

Bakgrund och problem: Wycherley (1983) fastslog att de kritiska framgÄngsfaktorerna föratt ett detaljhandelsföretag ska lyckas var att företaget hade en vÀldefinierad strategi och attdenna stöds av ett belöningssystem. Dessutom finns det ett allt större intresse för att anvÀndaen rörlig del av lönen som styrmedel i företagen (Smitt., et al. 2002). Mot denna bakgrundvÀcktes intresset att vidare undersöka hur relationen ser ut mellan vald strategi ochbelöningssystem i detaljhandeln.Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva relationen mellan den valda strategin ochbelöningssystemet hos företag som verkar inom detaljhandelssektorn. Uppsatsen har Àvensyftat till att ge ny kunskap om omrÄdet strategi och belöningssystem inom detaljhandeln samtatt, baserat pÄ den empiriska undersökning som gjorts, lyfta fram ett antal hypoteser som vitror kan gÀlla för detaljhandeln i stort.Metod: För att besvara studiens problemformulering gjordes först en litteraturgenomgÄnginom omrÄdet strategi och belöningssystem dÀr en teoretisk referensram byggdes upp.DÀrefter genomfördes en empirisk studie vilken bestod av sju intervjuer med representanter urföretagsledningen frÄn fyra olika företag inom detaljhandeln (Gina Tricot, Hemtex, MQ ochSportex).

Papegojor och spel : En analys av monologen och dialogen i Samuel Becketts I vÀntan pÄ Godot och Slutspel

Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) tvÄ dramer I vÀntan pÄ Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de bÄda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man dÀrav kan dra om sprÄk och berÀttande. Fokus har legat pÄ hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den Àr under stor pÄverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i tvÄ delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I VÀntan pÄ Godot och dÀrefter Slutspel. De bÄda delarna Àr sedan i sin tur uppdelade i tvÄ delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I vÀntan pÄ Godot har kallats ?MissförstÄnd och minne? och dÀr har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförstÄndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens pÄverkan av karaktÀrernas bristande minne.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->