Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende pĂ„ dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna pĂ„ talangerna har resulterat i. FrĂ„gestĂ€llningar som studien utgick ifrĂ„n var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i sĂ„ fall pĂ„ vilken nivĂ„? Har de slutat att spela fotboll, och i sĂ„ fall varför och vid vilken Ă„lder? Är de pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegĂ„ng sett ut samt hur har den pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren? Har lĂ€ngden och mĂ€ngden av investerad tid i fotboll pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren?MetodStudien genomfördes med hjĂ€lp av postenkĂ€t. EnkĂ€ten skickades till en urvalsgrupp bestĂ„ende av 245 individer födda frĂ„n 1983 till 1989.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom pÄ grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu Àr frÄgan huruvida Sverige ska fortsÀtta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för smÄ företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagslÀget kommer reglerna att trÀda i kraft 1 juli Är 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt bÄde i positiva och negativa termer.

År 1983 infördes kravet om lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Lagens huvudsakliga uppgift var att motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ aktiebolag. EU skiljer pĂ„ revision i smĂ„ och stora aktiebolag. Det Ă€r upp till varje medlemsstat om revisionsplikt skall finnas för de allra minsta företagen. Sverige har valt att inte göra nĂ„gra lĂ€ttnader Ă€n men i ett uttalande i december 2006 ges klara direktiv om att regeringen har en önskan att underlĂ€tta för smĂ„företagarna.

Revisionsplikten infördes i Sverige 1983 och omfattade dÄ alla aktiebolag. Vid denna tidpunktansÄgs revisionen ha en preventiv effekt pÄ ekonomisk brottslighet samtidigt som den förde utekonomisk information till företag. Allt eftersom tiden gÄtt har revisionsplikten gjort attmÄnga andra intressenter i samhÀllet börjat anvÀnda reviderade rÀkenskaper som en funktionav garanti och kontroll. Revisionsplikten blev sÄledes etablerad i samhÀllet. PÄ senare Är harmissnöjet mot plikten ökat och dess tvÄng ifrÄgasatts.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar portrÀtteras krig som mannens domÀn. I krig Àr det mannen som Àr den aktiva parten och kvinnan den passiva. MÀnnen Àr ute och slÄss, skjuter, sprÀnger, och kvinnorna sitter hemma och vÀntar Àngsligt pÄ att mÀnnen ska komma hem. Eller sÄ Àr kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) vÄld. Mannen ses alltsÄ som krigare och kvinnan som pacifist.

Relationsmarknadsföring Àr egentligen inget nytt fenomen men ett relativt nytt begrepp dÄ det anvÀndes första gÄngen 1983 av Leonard Berry. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och accepterat av forskare och teoretiker och har Àven fÄtt fÀste i litteraturens vÀrld. I litteraturen (Bl.a. Blomqvist, Dahl & Heager, 2004, Gummesson 1999, Grönsroos, 2008) framhÀvs fördelarna med relationsmarknadsföring ur ett företagsperspektiv och det skrivs om varför det Àr viktigt att satsa pÄ. Dock tas det sÀllan upp om kunderna faktiskt Àr lika intresserade.

Svenska (engelska se nedan) Detta examensarbete Ă€r ett vĂ„rdprogram över Österby bruks kökstrĂ€dgĂ„rd. Österby bruk Ă€r belĂ€get i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan pĂ„ 1500-talet började jĂ€rnindustri vĂ€xa fram pĂ„ Österby. Österbys jĂ€rnindustri kom att pĂ„gĂ„ fram till nedlĂ€ggningen av Österbyverkan 1983. Dagens kökstrĂ€dgĂ„rd tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgĂ„rdsanlĂ€ggningen som startade pĂ„ mitten av 1700-talet.

"Dam knÀckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slÄr. Det kan ofta vara svÄrt att förstÄ och för att ge en bÀttre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har Àven tittat pÄ olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förÀndras under speciella situationer, sÄsom under misshandelsförhÄllanden. Bland dessa teorier finns Berger & LuckmannŽs (1971) teori om socialisation och internalisering av nÄgon annans synsÀtt, GoffmanŽs (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bÀttre förstÄ varför kvinnan stannar.

SammanfattningSeminariedatum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HögskolepoÀngHandledare: Claes JonssonFörfattare: Per Bodlund 1983 Roderik Elfström 1981pbd04002@student.mdh.se rem03001@student.mdh.se VÀsterÄs VÀsterÄsNyckelord: Relationsmarknadsföring, engagemang, förtroende, kommunikation, relationer, lojalitet.Titel: Intersport & Skiljebo SK. Ett vinnande samarbete?Problem: Sponsring Àr en viktig marknadsföringskanal för nÀringslivet och en viktig inkomstkÀlla för det svenska föreningslivet. Det Àr dÀrför viktigt att relationen mellan sponsor och sponsortagare fungerar och att sponsorerna fÄr ut vad de förvÀntar sig av samarbetet. Intersport och Skiljebo SK (SSK) har sedan mÄnga Är tillbaka ett sponsrings- och samarbetsavtal.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvÄrden. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhÄllande till patienten och se vilka förutsÀttningarna Àr för att det emotionella arbetet ska kunna utföras pÄ ett konstruktivt och funktionellt sÀtt, sÄ att det gynnar bÄde sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgÄ för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgÄr frÄn Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta pÄ vÄrd och omsorg. Denna studie bygger pÄ intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvÄrd.

Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansÄg att smÄ bolag utan revisionsplikt varsÀrskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebÀr att alla aktiebolag ska granskas av en godkÀnd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen Àr att man vill skapa ökad trovÀrdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angÄende avskaffande av revisionsplikten. DeninnebÀr att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer Àn ett avföljande kriterier:? Mer Àn 83 miljoner kronor i omsÀttning? Mer Àn 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgÄngar)? Fler Àn 50 anstÀlldaDetta innebÀr att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslÄr att detta ska trÀda i kraft den 1 juli 2010.VÄr studie har haft sin utgÄngspunkt i revisorers och mindre aktiebolags pÄverkan avförslaget.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstÀmmelse inom skilda kulturella grunder.Metod VÄr uppsats Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr vi valt att angripa vÄrt problemomrÄde via en abduktiv ansats för att kunna vÀxla mellan empiri och teori. För att studera vÄrt problemomrÄde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försÀkringsbranschen.Empiri Vi har valt att utgÄ frÄn ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. VÄra empiriska data har vi erhÄllit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.Teori Vi har valt att beröra omrÄdet för organisationskultur sÄvÀl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vÄr studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillÀmpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmoreet al.

ProduktionsfrÄgorna har Ànda frÄn starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella kÀlla för skoglig statistik utför. Dess frÀmsta syfte Àr att beskriva tillstÄnd och förÀndringar samt hur vÀl produktionsförmÄgan i skogama utnyttjas. Olika produktionsmÄtt har under de senaste hundra Ären utvecklats och prövats, varav en del har kommit till anvÀndning inom Riksskogstaxeringens arbete. Vid den stora förÀndringen av Riksskogstaxeringen som infördes 1983 tillkom nuvarande mÄtt pÄ produktionsnivÄn. Detta produktionsindex skall uttrycka hur vÀl stÄndorten utnyttjas utifrÄn vÀrdeproduktionen.

Onyttiga vÀgsamfÀlligheter Àr ett problem som uppstÄtt under Àldre tiders fastighetsbildning och Àr idag en olÀgenhet för lantmÀtare och fastighetsÀgare i mÄnga förrÀttningsÀrenden. Detta arbete har syftat till att studera de metoder för utplÄning av onyttiga vÀgsamfÀlligheter för att slutligen ge förslag pÄ möjliga lösningar. Studier har gjorts av en utredning, en proposition, förrÀttningsakter och rÀttsfall med fokus pÄ stÀdning av fastighetsindelningen. De förrÀttningsakter som studerats innehÄller fastighetsregleringsÄtgÀrder som verkar för utplÄning av onyttiga samfÀlligheter och sanering av fastighetsindelningen. FörrÀttningarna innefattade ett eller flera större omrÄden med ett stort antal fastigheter.