SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som prÀglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förstÄelse för entreprenörskap inom kulturella nÀringar i allmÀnhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har anvÀnts, eftersom jag tolkat berÀttelser och skapat mening utifrÄn dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som anvÀnts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrÄn bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsÀttningarna för konstutstÀllares verksamhet pÄ marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag lÄtit bland andra Stenström (2008), Mangset och RÞyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys anvÀnts frÄn Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet pÄ individuell nivÄ.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berÀttade om uppstartsprocessen, det vill sÀga resan frÄn den första tanken pÄ en konsthall till dagslÀget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrÄn Gartner (1985) och jag ser nÀrmre pÄ individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Tropical rain forests only cover around six percent of the world?s land area and contain around 70 % of the worldÂŽs animals and plants. Tropical rainforests have been, and still are, negatively affected by human activities. These activities lead to forest degradation which has negative impacts on production and biodiversity. Between 1970-1980 forests in Borneo, Sabah, Malaysia, was subjected to intense logging.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjÀlp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur mÀn och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frÄgestÀllningarna betrÀffade hur representationen av könen sÄg ut, om det fanns nÄgra tydliga skillnader och hur könsrollerna sÄg ut dÄ bÄda könen figurerade pÄ ett omslag. FrÄgestÀllningarna rörde Àven vilka ideal för mÀn och kvinnor om fysiska attribut, om nÄgra, som portrÀtterades pÄ omslagsbilderna och om, och dÄ i sÄ fall hur, de avvek frÄn idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder frÄn Vanity Fairs utgÄvor under 2011.

Hur kan sprÄksociologi anvÀndas för att skildra mÀnniskors bemötanden mot varandra? Det var frÄgan jag stÀllde mig i inledningen av detta arbete. De flesta av oss Àr omedvetet medvetna om att alla mÀnniskor i de allra flesta situationer vÀrderar och vÀrderas av sina medmÀnniskor. Förenklat kan man sÀga att den som vÀrderas högt har ett stort sociokulturellt kapital. För den som vÀrderas lÀgre sjunker ocksÄ det sociokulturella kapitalet.

Det förekommer en ökad problematik i vÄrt samhÀlle nÀr det gÀller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del pÄ förtÀtningen av stÀder och trafikökningen. De hÄrdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förÀndring av klimatet som successivt sker förÀndras vattenflöden avsevÀrt (SMHI, 2009). Avloppssystemen Àr ofta underdimensionerade för de hÀftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvÀmningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten Àr ett viktigt element i vÄr omgivning som vÀcker intresse, estetiskt behag och framkallar kÀnsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), bÄde positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgÄng och resurs för att göra stÀder mer attraktiva.

DÄlig uppkomst Àr ofta ett stort problem i Sverige och hur sÄbÀdden utformas pÄverkar utsÀdetsgroning. MÀlardalsregionen utmÀrks av höga lerhalter och dÀrmed stÀlls sÀrskilda krav pÄbrukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillÀmpas mycket plöjningsfri odling och det ÀrdÀrför intressant att jÀmföra förhÄllandena i sÄbÀdden med plöjda system.I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av sÄbÀddar gjorts, för att se hur förhÄllandenapÄverkar etablering, tillvÀxt och skörd hos maltkorn. SÄbÀddsegenskaper i plöjningsfria jÀmfört medplöjda system, samt effekter av extra harvning har ocksÄ undersökts. Undersökningen Àgde rum iMÀlardalen, dÀr sex fÀlt med reducerad bearbetning jÀmfördes med lika mÄnga plöjda fÀlt för att skeskillnad i tillvÀxt, etablering och skörd.

Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagslÀget rÄder en debatt sÄtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjÀrde bolagsdirektiv och undanta vissa företag frÄn kravet pÄ revision. InlÀgg i debatten hÄller kostnaden som frÀmsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan Àr stor och att den dÀrför bör behÄllas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur smÄföretagare stÀller sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill Àven utreda vilka specifika faktorer som pÄverkar företagens syn pÄ revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför.

The following thesis is a study of the forest history on the island of Ängsön-MarskĂ€r concentrating on the last three hundred years. The island is located in the administrative province of Stockholm, the local community of Haninge and it is situated approximately seven kilometres east of the island Ornö in the south of the Stockholm archipelago. The questions this thesis attempts to answer are: How where the natural resources on Ängsön-MarskĂ€r used through the centuries? How has the state of the forests developed since the 16th century? How will the nature develop onwards? The thesis is based on archival sources for Ängsön-MarskĂ€r and the surrounding areas. A field study was conducted where the entire island was investigated using an objective forest inventory method. The first map material existing over Ängsön-MarskĂ€r is from the year 1711.

Denna studie handlar om vÄrdnadshavares engagemang i sina barns skolgÄng utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Om lÀrare ska kunna lyckas i sin lÀrarroll krÀvs det ett bra förÀldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). LÀraren Àr den som har skyldighet att ha kontakt med vÄrdnadshavare. De Àr Àven de som har störst möjlighet att kunna pÄverka relationen till bÄde barnet och vÄrdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien Àr att undersöka om lÀrare i dagslÀget uppfattar nÄgra hinder för att engagera vÄrdnadshavare i barnens skolgÄng samt tydliggöra vad lÀrare vill att vÄrdnadshavare ska ha engagemang i gÀllande sina barns skolgÄng. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning.

SammanfattningSedan 1983 har alla aktiebolag i Sverige haft revisionsplikt, numera Àr Sverige ett av fÄ lÀnder som fortfarande har revisionsplikt för alla bolag oavsett storlek. Revisionsplikt innebÀr att en revisor med en professionell, skeptisk instÀllning skall planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Efter att Sverige 1995 gick med i EU kom Àven EG:s bolagsdirektiv att styra över revisionen, dÀr det i det fjÀrde bolagsdirektivet finns möjlighet att undanta smÄföretag frÄn revisionsplikten. Diskussionerna kring revisionspliktens existens i Sverige förs dock intensivt.Det jag i denna uppsats valt att undersöka Àr:Vilka konsekvenser fÄr ett avskaffande av revisionsplikten för bankers kreditbedömning av smÄföretag?Syftet med min studie Àr att genom intervjuer förstÄ vilken betydelse det reviderade materialet har vid bankers kreditbedömning av smÄföretag.

Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hÀnsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebÀra ur ett företagsperspektiv. DÄ det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansÄg författarna att det vore intressant att undersöka vad de mindre aktiebolagen sjÀlva anser om nytta och kostnad med revision. UtifrÄn denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i VÀstra Götalands lÀn anser om erhÄllen nytta av revision i förhÄllande till de kostnader som uppstÄr.

Bakgrund: Den första januari 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige. Idag gör EGs fjÀrde bolagsdirektiv det möjligt att undanta mindre företag frÄn kravet pÄ revision och debatten kring revisionsplikt i smÄ bolag i Sverige Àr nu intensiv. Sedan Ärsskiftet 2004 gÀller Àven ett nytt regelverk, Revisionsstandard (RS) i Sverige och detta sÄvÀl som ökade krav pÄ oberoende har ytterligare intensifierat debatten. Enligt flertalet studier Àr ett borttagande av revisionsplikten inte realistiskt, dock anses att smÄ och medelstora företag Àr i behov av enkla och ÀndamÄlsenliga regler. Det Àr sÄledes relevant att undersöka hur en ÀndamÄlsenlig revision skulle kunna se ut i mindre aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra vad som kan avses nÀr begreppet ?förenkling? anvÀnds i debatten kring revision i mindre aktiebolag.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt nĂ€ringsliv dĂ„ alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhĂ„llanden och minska smĂ„företagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att frĂ„n och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.