Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on ?children in need of special support? within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; ?children in need of special support?, ?resource? and ?a school for everyone?.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Det här är en systematisk litteraturstudie. Vi har använt oss av sökmotorerna DIVA, ERIC, LIBHUB, LIBRIS, Google och SWEPUB. Majoriteten av vår litteratur är publicerad av Svenska forskare på Engelska. Litteraturstudien har som syfte att beröra IKT inom skolans värld för personer med både fysiska och psykiska funktionshinder. Studien innehåller tre olika perspektiv, Lärare, elev och förälder.

Denna studie syftar till att undersöka några förskollärares syn på och arbete med barn i behovav särskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollärarna har erfarenhet avi förskolan. De frågeställningar studien utgår från är följande:- Hur resonerar förskollärarna när det gäller vilka barn som är i behov av särskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollärarna om att arbeta med barn i behov av särskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollärarna erfarenhet av i förskolan?I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollärare mellan 25 år och 59 årfrån två olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att få deras uppfattningaroch resonemang kring frågeställningarna.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

AbstractTill förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut.De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a.

Syfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism är en miljö som kräver specialpedagogiska åtgärder. Struktur är en grundläggande del i undervisningen av dessa elever. Detta är något som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gäller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvångsmässiga mönster och att fånga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslärare som arbetar med autistiska elever.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ? åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssätt.

This study investigates how assistive technology tools are used in the classroom by students in reading and writing disabilities in the school years immediately prior to moving to gymnasium. Through observations and interviews with two students and two teachers this study also considers if the use of these tools can lead to increased accessibility and goal fulfilment, and whether these elements are prerequisites for success. The result shows that the students use laptops in the classroom, primarily for writing longer texts, and that in order to be successful, an early start, equipment, time and positive attitudes towards the tools are important. The students use the tools in the classroom, but they have very different feelings about how included they are in the class. The participants see a clear link between the use of assistive technology tools and increased goal fulfilment. .

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik.