Objectives: The purpose of the study was to examine if a pre- and post-operative difference could be seen in self-reported pain disability and self-efficacy among patients undergoing surgery as treatment for spinal disc herniation in order to improve process of rehabilitation.Method: A quantitative and descriptive design was used. 10 patients awaiting surgical treatment for spinal disc herniation were included at Akademiska sjukhuset (The Academic Hospital) in Uppsala. Participation was voluntary and the selection was made by convenience. Data was collected using The Pain Disability Index and Self-Efficacy Scale by which the patient would estimate how hindered they felt because of their pain in everyday activities and their self-efficacy to perform everyday activities. This was done the day before surgery and two weeks after surgery.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av överkonfidens samt hur den varierar mellan olika typer av bedömningar och personer. Mätinstrumenten som användes var dels ett frågeformulär om invånarantal i svenska kommuner med självbedömningsfrågor om prestation, och dels det svenska frågeformuläret om General Self-Efficacy. Totalt undersöktes 65 manliga respondenter. Resultatet visade att överkonfidens inte förekom, respondenterna var realistiska i bedömningarna av den egna prestationen. Differensen mellan bedömning och prestation varierade inte mellan olika typer av bedömningar.

Tidigare empirisk forskning förevisade samband mellan optimism och hälsa, likaså mellan self-efficacy och hälsa. Föreliggande undersöknings syfte var att utifrån könsskillnader mellan kvinnor och män undersöka hur op­timism och self-efficacy samverkar med deras självskattade hälsotillstånd. Deltagarna var 190 högskolestudenter, varav 113 kvinnor, i Mellansverige. Statis­tisk analys utfördes genom t-test, multipel linjär regressionsanalys och jämförelse mellan korrelationskoefficienter. Mätinstrumenten Life Orientation Test?Revised, General Health Questionnaire och General Self-efficacy Scale, samt ett påstående om fysisk hälsa användes.

För att undersöka potentiella könsskillnader mellan studenters skattade arbetsvärden och om dessa samverkar med grad av self-efficacy, utfördes en explorativ studie med hjälp av en enkät. Vid ett universitet i Sverige deltog 109 st ekonomistudenter, med en svarsfrekvens på 98 % och jämn könsfördelning. I formuläret fick deltagarna fylla i demografiska data, sin individuella self-efficacy kopplat till sin förmåga i skolan, samt hur de värderade olika preferenser inför framtida karriärplan ur en lista med olika arbetsvärden. Resultaten visade att kvinnor (framför män) föredrog inre arbetsvärden, män (framför kvinnor) föredrog fritid. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan self-efficacy och inflytande och mellan ska studera och yttre.

Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning.

Prokrastinering innebär att frivilligt skjuta upp en viktig aktivitet, trots vetskapen om att det leder till stress, ångest och ytterligare negativa konsekvenser. Enligt forskning anses 80-95 % av alla högskolestudenter prokrastinera,  50 % av studenterna uppger att detta leder till problem. Self-efficacy är individens tilltro till den egna förmågan att klara av saker. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering i relation till self-efficacy och studieresultat. Metoden som användes var en webbenkät där två mätinstrument kombinerades, varav dessa är välkända inom forskning på området, Procrastination Assessment Scale for Students samt College Academic Self-efficacy Scale.

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Bakgrund: Arbetsgivare kan stödja de anställdas hälsa genom att erbjuda friskvårdsbidrag. Flera faktorer påverkar individer till att välja hälsorelaterade beteenden. Self-efficacy är en sådan faktor vilket innebär individens tilltro sin egen förmåga att klara en uppgift. Syfte: Studiens syfte var att undersöka relationen mellan self-efficacy och nyttjande av friskvårdsbidrag. Vidare undersöktes fysisk aktivitetsnivå och upplevt hälsotillstånd relaterat till dessa två faktorer.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.