Sökresultat:
369 Uppsatser om Sćmaskiner - Sida 6 av 25
HÀlsofrÀmjande pÄ arbetsplatsen : Faktorer som Àr förknippade med medarbetarnas nyttjande och icke- nyttjande av trÀningsförmÄner
En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.
Kapacitetsinvestering i kopplingsaxeltillverkningen pÄ Volvo
CE
Examensarbetet har utförts pÄ Volvo Construction Equipment AB Component Division i Eskilstuna. Företaget tillverkar drilvlinekomponenter till bland annat hjullastare och ramstyrda dumpers. Företaget befinner sig i en expanderande fas med ökande volymer och pÄ vissa hÄll har taket för bearbetningen nÄtts. Kopplingsaxeltillverkningen Àr en flaskhals i företaget och behöver ses över för att möta de ökande volymerna. Uppgiften har bestÄtt av att utforma en ny layout till bearbetningsgruppen för kopplingsaxlar.
En jÀmförelse mellan materiella investeringar och investeringar i kompetensutveckling
Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..
Vilka visioner hade industrins företrÀdare i Norrbotten inför industri- och slöjdutstÀllningen i LuleÄ 1894?: hur planerades och genomfördes utstÀllningen?
Uppsatsens huvudsyfte var att utreda vilka visioner och tankar industrins företrÀdare hade inför LuleÄ Industri och SlöjdutstÀllning som genomfördes sensommaren 1894. En stor del av resultatet bygger pÄ min undersökning av hur utstÀllningen planerades och realiserades. Det var LuleÄ Fabriks- och Hantverksförening som ville marknadsföra lÀnet i samband med invigningen av norra stambanan. Norrbotten ansÄgs vara industriellt outvecklat i jÀmförelse med övriga Sverige. Genom utstÀllningen skulle utbildade industriinvesterare lockas till orten.
LÀngdmÀtning i engreppsskördare
Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av SP Maskiner AB och berör lÀngdmÀtningsenheten pÄ skördaraggregatet SP451LF. Pulsgivaren i den befintliga lÀngdmÀtningen anses inte nÄ en acceptabel livslÀngd och dÀrför skall ett sensorlager prövas som ersÀttare.Uppdraget bestÄr i att söka ett lÀmpligt sensorlager, dimensionera en komplett mÀthjulslagring samt att ta fram ett konstruktionsförslag till prototyp pÄ lÀngdmÀtning.Arbetet begrÀnsas av att den omkonstruerade lÀngdmÀtningen skall passa pÄ SP451LF aggregatet. Det betyder att lÀngdmÀtningens infÀstning mot aggregatet inte fÄr förÀndras och dess yttermÄtt mÄste hÄllas inom de grÀnser som aggregatets chassi tillÄter..
Montage av Rörböj
PĂ„ uppdrag frĂ„n Lindab Profil AB i Förslöv har jag tagit fram ett nytt alternativ förmonteringen av rörhalvor till en stuprörsböj. I uppdraget ingick Ă€ven att hitta en nymaskin som kan sköta monteringen av dessa rörhalvor.Den nya modellen för monteringsmaskinen tillsammans med den nya profilen börförkorta monteringstiden till de önskade 6 sekunderna. Ăven om maskinen troligenbehöver tillverkas frĂ„n delar sĂ„ kommer den att vara enkel att tillverka och kommer atthĂ„lla sig inom budgeten för maskiner som företaget har satt.Den nya profilen har tillkommit genom handsketcher och har sedan ritats in i CADprogrammet CATIA V5 för att fĂ„ rĂ€tt perspektiv pĂ„ de mĂ„tt som krĂ€vs. Ăven maskinensom tagits fram för det slutgiltiga alternativet av profil har ritats helt och hĂ„llet iCATIA..
En jÀmförelse mellan materiella investeringar och investeringar i kompetensutveckling
Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella
investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som
maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan
kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns
en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det
anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt
skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö
företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling
eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva
syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse
kompetensutveckling vara en investering eller inte.
Utredning av lÀmplig rivningsmetod för truppbefÀstningar, med avseende pÄ miljöpÄverkan
Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dÄvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefÀstningar och armébatterier. Nyttan av truppbefÀstningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. PÄ grund av att Fortifikationsverket Àr fastighetsÀgare samt att Försvarsmakten inte lÀngre vill hyra truppbefÀstningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av bestÄndet. Det finns olika sÀtt att avyttra en truppbefÀstning.
Industriellt styrsystem : Automatisering av spÄnsug pÄ ett snickeri
I dagens samhĂ€lle Ă€r energiförbrukning vĂ€ldigt viktigt och framförallt nĂ„got som kommer bli en betydligt större aspekt framĂ„t i tiden, sĂ€rskilt om man jĂ€mför med hur man tar hĂ€nsyn till det idag. Bengt-Olof Hammar (se inledning) har sju stora maskiner i snickeriet dĂ€r han startar och stĂ€nger av spĂ„nsuget manuellt. ĂnskemĂ„let frĂ„n Hammar var i grunden att automatisera snickeriet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att vid en maskinstart startar spĂ„nsuget och spjĂ€llet till respektive maskin öppnas. Projektet utökades senare sĂ„ att möjligheten att slĂ„ ifrĂ„n utsuget nĂ€r maskinerna körts pĂ„ tomgĂ„ng en viss tid Ă€r möjligt. En ny produkt togs fram med en vĂ€lfungerande lösning av problemet och lyckade resultat vid styrning av spĂ„nsuget och spjĂ€ll.
Bullerkarta M/S Calmare Nyckel
 Vi tilldelades detta projektet av Kalmar Sjöfartshögskola. Projektet var att tillverka en bullerkarta för skolfartyget M/S Calmare Nyckel. DÄ skolfartyget inte överskrider 500 bruttoton krÀvs ej en bullerkarta enligt Sjöfartsverket, men det fanns en förfrÄgan och önskan frÄn skolan att tillverka en för utbildningssyfte och fÄ en praktisk anknytning. Vid dem mÀtningarna som krÀvdes ombord rÀttade vi oss efter ISO 2923:1996(E) samt Sjöfartsverkets författningssamling 2005:23 vid tillverkning av bullerkartan. Skolan tillhandahöll oss med godkÀnd mÀtutrustning samt mÀtprotokoll.
StÄndpunkt
Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.
Mjukvaruradio-baserad SIMO-demonstrator
Detta examensarbete har genomförts pÄ uppdrag av Totalförsvarets Forskningsinstitut. Examensarbetet Àr ett av fyra delprojekt i projektet Telekommunikationer för strid i urban miljö. Projektet syftar till att ge förslag pÄ metoder och utrustning som kan underlÀtta för soldaten pÄ taktiskt nivÄ, i Försvarsmaktens insatsförband, genom att förbÀttra informationsinhÀmtning och -överföring.Syftet med examensarbetet Àr att i en praktisk demonstration visa nyttan med MIMOsystem antingen genom ökad kapacitet eller genom ökad tillgÀnglighet.Examensarbetet Àr uppdelat i tre olika delar: förstudie, utveckling av teknikdemonstrator i hÄrdvara samt demonstrationer och presentationer. Demonstratorn Àr byggd medGNU Radio mjukvara, som körs pÄ tvÄ Linux-maskiner, med Universal Software Radio Peripheral som RF hÄrdvara. För att visa fördelarna med MIMO har spatiell diversitet implementerats i en mottagare.Implementationen visar att bitfelshalten reduceras till en tredjedel jÀmfört med en SISOmottagare..
Upplevelse och sammanhang PDF-dokument : film som lÀrandekontext
Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.
Flickors och pojkars tankar om teknik: pÄverkas de av ett innovationsprojekt?
Studien undersöker flickors och pojkars tankar om teknik och hur de pÄverkas av ett innovationsprojekt. Undersökningen utfördes i klasserna 6-9 pÄ en liten F-9 skola och de metoder som anvÀndes var enkÀt, observationer och intervjuer. Elevernas tankar om teknik var traditionella, de ansÄg att maskiner, el-motorer och datorer var teknik. Under projektets gÄng hade flickorna svÄrt att hitta problem att jobba med och deras tidigare erfarenhet begrÀnsade deras uppfinningsrikedom. De krÀvde Àven mycket handledning för att fÄ fÀrdigstÀllt sina innovationer.
Distriktssköterskors upplevelser av att göra bedömningar och ge rÄd via telefon
Arbetet Àr utfört för att se om det Àr möjligt att bedriva autonomborrning med borrigg av typen Atlas Copco Pit Viper 351 i Bolidens Aitikgruva. Om resultaten av autonomkörning faller inom felramen frÄn manuellkörning och positioneringen Àr exakt nog sÄ finns det möjlighet att köra boriggarna autonomt eller via teleremote. Resultatet har framtagits genom att mÀta in data frÄn fÀrdigborrade hÄl och sedan jÀmföra den mÀtdata mot planerat hÄl frÄn sprÀngplanen och utsatt hÄl frÄn borriggen. Resultaten fÄr borriggen kan variera beroende pÄ GPS kvalitet, dÀrför har Àven avvikelsen frÄn bra och dÄlig GPS kvaliteten tagit med i resultatet. Den totala avikelsen med alla mÀtvÀrden blev mellan [0,20 m-0,26 m] med 95 % konfidensintevall, pÄ bra GPS (RTK-Fix) blev avvikelsen mellan [0,19 m-0,24 m] med 95 % konfidensintervall och med dÄlig GPS (RTK-Float) blev avikelsen mellan [0,27 m-0,71 m] med 95 % konfidensintervall.