Sökresultat:
375 Uppsatser om Särskilt kvalificerad kontaktperson - Sida 5 av 25
Smygteknik och smygtaktik : om smygteknikens pÄverkan pÄ sjötaktiken
Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motstÄndare under vÀpnad strid? Detta koncentreras till tre olika omrÄden: duellstrid, underrÀttelseinhÀmtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i Àmnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser pÄ huruvida sjötaktiken pÄverkats, eller kan pÄverkas av signaturanpassningen.Slutsatserna Àr, förutom att fortsatt forskning behövs pÄ omrÄdet, att det Àr av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angÄende fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rÀtt nyttjad, ger taktiska fördelar..
Kvalificerad kunskap eller kuriosa? : En analys över aktörsperspektiv i lÀromedelsböcker för Historia A
Kvakificerad kunskap eller kuriosa Àr en lÀromedelsanalys av lÀroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte pÄ att granska om de utvalda lÀroböckerna genom aktörperspektiv förklarar mÀnniskans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgÄngspunkt i tidigare forskning kring lÀromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att lÀroböckerna tenderar att skrivas som stÀngda berÀttelser dÀr aktörerna framstÀlls som enskild isolerad fakta, vilket gör det svÄrt för lÀsaren att utvinna kvalificerade kunskaper frÄn den fakta som lÀroböckerna erbjuder..
Riemannhypotesen och Elliptiska Kurvor
Arbetet ?r en kort utl?ggning om Riemannhypotesen f?r elliptiska kurvor ?ver ?ndliga
kroppar. Texten ?ppnar med en introduktion till affina och projektiva varieteter inom algebraisk geometri, f?r att sedan avgr?nsa och specialisera teorin till kurvor. Huvuddelen av texten
behandlar elliptiska kurvor och deras grupplag.
Penningtv?ttslagen i praktiken. L?nsstyrelsens tolkning och redovisningsbyr?ernas utmaningar
Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur
redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande
dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden
identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt
g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig
diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och
till?mpning av penningtv?ttslagen.
UtlÀndska studenter : Vilka samhÀllsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?
De senaste Ären har det förts en debatt i Sverige om utlÀndska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara pÄ vilka effekter av utlÀndska studenter som, ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berÀttiga att det svenska samhÀllet subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta Àr externa, som gynnar svenska samhÀllet och dÀrmed skulle kunna berÀttiga subventioner. Den viktigaste Àr att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..
Nationens trumslag. Sabatons historiebruk och historiska budskap
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Kontaktmannaskap inom Àldreomsorgen: en studie ur ett
anhörigperspektiv
Kontaktmannaskap Àr inte nÄgot nytt i vÄrd och omsorgs sammanhang utan har lÀnge anvÀnts inom bland annat psykiatrisk sjukvÄrd. Detta Àr en arbetsmetod, som innebÀr att en ur personalgruppen i till exempel sÀrskilda boendeformer fÄr vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera Àldre. För att omsorgen om den Àldre ska bli sÄ bra som möjligt bör den bygga pÄ ett samspel mellan den Àldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i sÀrskilda boendeformer har för anhöriga. FrÄgorna som stÀllts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.
Fr?n samtal till samsyn
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
Bota eller banta? Livet med diabetes i det svenska folkhemmet, 1949?1975
Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.
?Det handlar om k?randa??. En studie om organisationskulturen inom Polismyndigheten med s?rskilt fokus p? tystnadskulturen
The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.
Socialsekreterares syn pÄ insatsen kontaktperson : en kvalitativ studie
This essay describes social workers view on the action contact person. The study was qualitative and six social workers were interviewed on the topic. The effort contact person were chosen as the object for this study since it is the most common action given to young people, despite the lack of research about this subject. The result was analyzed out of conduct action theory and the theory of street level bureaucrats as well as scientific research in this area. The result of this study shows that most of the social workers consider the action as positive.
Vad sÀger kvinnan i bÄten?
Titel: Vad sÀger kvinnan i bÄten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvÀndning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien Àr att se om det gÄr att utröna karaktÀrer ihur medieanvÀndning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbÄt.Metod: En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna frÄn djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det gÄr att utröna karaktÀrer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbÄt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gÀller livsstil, detta gÄr i sin tur att koppla till deras medieanvÀndning. Ur detta gÄr det att utrönakaraktÀrer.
Utökad bokföringsskyldighet för ideella föreningar : Ideella föreningars anpassning till bokföringslagen och Ärsredovisningslagen
Vi Ă€r nu inne pĂ„ det femte verksamhetsĂ„ret sedan ideella föreningar kom att omfattas av BFL samtidigt som de föreningar som klassas som bokslutsföretag och skall avsluta sin löpande bokföring med en Ă„rsredovisning enligt BFL, 6 kap. 1 § Ă€ven blivit tvungna att tillĂ€mpa Ă
RL. LagÀndringen innebÀr att kretsen bokföringsskyldiga har utvidgats. För ideella föreningar utvidgades bokföringsskyldigheten frÄn att gÀlla endast de som bedrev nÀringsverksamhet till att gÀlla i princip alla juridiska personer oavsett om de bedriver nÀringsverksamhet eller ej. Ideella föreningar som tidigare var bokföringsskyldiga var endast det för den del av verksamheten som klassificerades som nÀringsverksamhet, i och med lagÀndringen Àr föreningen bokföringsskyldig för hela verksamheten.
Kunskapsdelning : Viljan att dela sina kunskaper
Kvalificerad arbetskraft Àr en av de viktigaste resurserna ett företag kan tillgÄ. DÄ kunskap, fÀrdigheter och expertis generellt sett inte Àr allmÀnt tillgÀngligt krÀvs det dÀrför att hitta vÀgar för att bibehÄlla kunskapsbÀrande arbetskraft och kanske Ànnu viktigare, att attrahera till gemensamt utnyttjande av kunskap. Gemensamt utnyttjande av olika individers kunskaper Àr dock inget som skall tas förgivet eftersom en rad olika faktorer inverkar pÄ individers vilja att dela med sig av sitt kunnande.En grundförutsÀttning för kunskapsdelning Àr beroende pÄ organisationers uppbyggnad och vilket företagsklimat som finns. Mindre formaliserade organisationer Àr att föredra dÀr handlingsfriheten och öppenhet Àr framtrÀdande. Gemenskap, delaktighet, ansvar och förtroende Àr viktiga incitament för viljan att dela sina kunskaper..
Likabehandling av f?retagsobligationsinnehavare
Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter.
Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.