Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europeiska unionen som fortfarande har kvar allmÀn revisionsplikt i samtliga aktiebolag. Detta innebÀr att alla aktiebolag, stora som smÄ, mÄste granskas av en kvalificerad revisor. Revisionen kan i mÄnga fall vara för omfattande och kostsam för det lilla bolaget. Den nya regeringen har dÀrför tillsatt en utredning som skall se över hur ett avskaffande av revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen kan komma att ske. Revisorerna har idag mÄnga mindre aktiebolag som klienter.

Problem: TV4 har idag inte full kÀnnedom om hur deras kunder ser pÄ relationen mellan sig och kanalens sÀljare. Det bidrar till att TV4 fÄr det svÄrare att utveckla relationen ytterligare, vilken de vill förbÀttra.Syfte: Att undersöka vilka ?mötesaktiviteter? som pÄverkar och förbÀttrar förhÄllandet mellan sÀljare och befintliga reklamtidsköpande kunder pÄ TV4.Metod: De mötesaktiviteter som har valts att studera nÀrmare Àr följande; större event, enskilda aktiviteter, sÀljmötet samt kringliggande aktiviteter runt sÀljmötet. Nio av TV4:s kunder har intervjuats. Dessa Àr belÀgna i MÀlardalen och Stockholms-omrÄdet.Teori: Modellen ?Effekterna av vÀrdeskapande strategier i en lÄng relation? av A.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En god nutritionsstatus hos en patient med sÄr Àr viktig för en lyckad sÄrlÀkningsprocess. En dietist Àr unikt kvalificerad för behandling och prevention av nutritionsrelaterade tillstÄnd och eftersom sÄrlÀkning och nutrition Àr nÀra sammankopplade Àr det av intresse att veta hur dietisten ser pÄ sin roll och nutritionens betydelse vid sÄrvÄrd. Detta omrÄde har tidigare studerats i ytterst liten omfattning.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dietisten ser pÄ sin roll och pÄ nutritionens betydelse vid sÄrvÄrd.Metod: Studien har en induktiv ansats. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma dietister som jobbar pÄ fyra olika sjukhus i Mellansverige. En innehÄllsanalys har gjorts pÄ intervjuerna.

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

SAMMANFATTNINGBakgrund: En god nutritionsstatus hos en patient med sÄr Àr viktig för en lyckad sÄrlÀkningsprocess. En dietist Àr unikt kvalificerad för behandling och prevention av nutritionsrelaterade tillstÄnd och eftersom sÄrlÀkning och nutrition Àr nÀra sammankopplade Àr det av intresse att veta hur dietisten ser pÄ sin roll och nutritionens betydelse vid sÄrvÄrd. Detta omrÄde har tidigare studerats i ytterst liten omfattning.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dietisten ser pÄ sin roll och pÄ nutritionens betydelse vid sÄrvÄrd.Metod: Studien har en induktiv ansats. Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer har genomförts med sex yrkesverksamma dietister som jobbar pÄ fyra olika sjukhus i Mellansverige. En innehÄllsanalys har gjorts pÄ intervjuerna.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syfte: Att beskriva och analysera IT-bubblan och dessefterverkningar samt konsekvenserna av denna kris för destuderade företagen. Vi kommer att undersöka hur de harförÀndrat sina system, sitt sÀtt att arbeta och anpassat sinfinansiering och sina tillgÄngar för att passa dagens kunderoch investerare. Kunskapsbidraget Àr att ge en tydligare bildöver hur företag överlever en sÄ omfattande börskrasch somIT-kraschen och anvÀnder erhÄllen kunskap som en resurs.Metod: Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats med en kvalitativmetod. VÄr utredning bygger pÄ intervjuer med IT-företagsamt en börsanalytikerTeoretiskt perspektiv: Tidigare gjorda analyser av börskraschen samt artiklarkommer att ligga till grund för vÄr teoretiska bas.Vidare kommer företagsekonomisk- och informatiklitteraturanvÀndas för att fÄ en bredare bas.Empiri: Intervju med Ätta IT-företag för att se hur dessa hanteradeIT-kraschen och vad de lÀrt sig inför eventuellakommande kriser, samt hur de har förÀndrat tillÀmpningen avsina system. Vi kommer Àven att analysera företagensfinansiella information innan kraschen jÀmfört med idag.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Denna uppsats utreder informationsbehovet hos brukare inom hemtjĂ€nsten i Göteborgs Stad Centrum samt hur stadsdelsförvaltningen Centrums sektor Äldreomsorg samt hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, kan förbĂ€ttra sin hemtjĂ€nstverksamhet och öka brukarnas inflytande över denna. Undersökningens material bestĂ„r av intervjuer med tolv stycken brukare inom Centrums hemtjĂ€nst. Med hjĂ€lp av sĂ€rskilt Tove Harnetts och Eva Wikströms teorier om brukarinflytande samt teorier om kommunikation och New Public Managements perspektiv pĂ„ brukare analyserar jag de intervjuades tankar om och upplevelser av hemtjĂ€nsten. Mina centrala resultat pekar pĂ„ brister i kommunikationen mellan brukarna och hemtjĂ€nstorganisationen, men ocksĂ„ brister i respondenternas kunskap om bĂ„de den egna situationen, till exempel kĂ€nnedom om kontaktperson, och om hemtjĂ€nsten som organisation. Brukarna föredrar att anvĂ€nda brev och telefon som kommunikationskanaler och kommunikation om förĂ€ndringar Ă€r den viktigaste informationen att erhĂ„lla frĂ„n hemtjĂ€nsten.

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lÄng yrkeserfarenhet tÀnker om och förhÄller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa pÄverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer dÀr ett semistrukturerat intervjuformulÀr har legat till grund för ett mer öppet samtal, dÀrefter bearbetades materialet via kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar en stor samstÀmmighet betrÀffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstÄende begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel pÄ detta Àr terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid Àr asymmetrisk samt att det som terapeut inte gÄr att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhÄller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och pÄverkar de som söker vÄr hjÀlp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet stÀller höga krav pÄ terapeuten.

Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad pÄ olika generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie Àr att ta reda pÄ hur olika generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhÄller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen mÄste omfattas av alla eleveroch pÄ ett tydligare vis för att alla skall kunna tillÀgna sig de nödvÀndiga kompetenser som behövs idag, vilket Àven föresprÄkas utav högre instanser. De rÄdande styrdokumenten mÄste omarbetas och omformuleras kring den hÀr delen av undervisningskontexten.