I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (särskilt äldreboende) på ?Distansgatan 7? önskade erhålla ett vetenskapligt perspektiv på förändringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrån Kotters åttastegsprocess vid förändring (Kotter, 1996).Syftet med studien är att kartlägga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförändringen på äldreboendet Distansgatan 7 som har använt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förändring?. Kotters budskap bygger på en åttastegsmodell som styr förändringen.

Demenssjukdom är en skada som påverkar hjärnans olika funktioner, beroende på vad skadan sitter. Då den ökande befolkningen ger allt fler dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av åtgärder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmåga att förstå och tolka sin omgivning och får därmed lätt en känsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hälsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av åtta informanter och en innehållsanalys som analysmetod valdes.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen.Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras. Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen.

Bostadsområdet Friluftstaden i västra Malmö ritades och uppfördes av byggherren Eric Sigfrid Persson i funktionalistisk stil under 1940-talet. Eric Sigfrid Perssons vision var att skapa bostäder omgivna av natur och blommande, friväxande grönska. Växterna valdes för sina typiska utryck och egenskaper som konturformande element i helhetsbilden. Grönskan utgör än idag en stor del av områdets identitet. Detta arbete berättar historien om Friluftstaden grönytor; anläggning, skötsel funktion och utveckling, men belyser också de problem som finns och ger förslag på hur de kan lösas.Genom sin tidstypiska karaktär utgör området ett kulturhistoriskt värdefullt inslag i stadsbilden och borde genom detta skyddas från ogenomtänkta förändringar.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar.

Bostadsbristen för studenter, särskilt i större städer, har under en längre tid varit ett frekvent diskuterat ämne i Sverige. Stockholm har ett brett och starkt utbud av högre utbildning och regionen expanderar kontinuerligt. Regionen har idag cirka 80,000 studenter som slåss om färre än 13 000 studentbostäder. Detta medför en risk att studenter väljer bort Stockholm som studentstad.Denna studie syftar till att undersöka möjligheterna för studentbostadsmarknaden att utvecklas. Med ett kvalitativt tillvägagångsätt via intervjuer med fastighetsutvecklare och lärosäten identifierades fem problemområden som ligger till grund för detta examensarbete.

Med detta examensarbete är tre års studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine.

Svenskar 65 år eller äldre beräknas öka från dagens 1,6 miljoner till 2,3 miljoner år 2030. Äldre kan ansöka om bistånd vilket kan bestå av matleveranser eller helpension i särskilt boende. Livsmedelssäkerheten styrs av EG-lagstiftning och svensk lag gäller även matleveranser och mat i särskilt boende. Äldre i särskilt boende utgör en högriskgrupp för livsmedelsburen smitta och i dagsläget saknas en information om hur utbrott av livsmedelsburen smitta drabbat äldreboenden. Mot bakgrund av avsaknad av information har detta arbete utförts. En litteratursökning gjordes via ISI Web of Knowledge, sökorden elderly* and food poison* och gastroenteritis and elderly and food användes.

Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar.

Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.

Äldreomsorgens måltidssituation i ordinärt boende är behäftad med svårigheteroch många äldre blir undernärda. Måltiden består inte av mat som substansallena, utan är en komplex upplevelse, med sociala, emotionella och kulturellaaspekter, där samtliga sinnen skall stimuleras för att erfara en helhetsupplevelse.Att sätta sig in i en annan människas uppfattning om hur hon erfar sinmåltidssituation, är förenat med en bred komplexitet där individens sociala ochkulturella miljö kan skapa barriärer för förståelsen. Studiens syfte var attbeskriva och analysera hur äldre i ordinärt boende med hemtjänst uppfattar sinegen måltidssituation. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetodav kvalitativa intervjuer, där 9 äldre i åldern 76-94 år i en svensk kommun gavstid att med egna ord beskriva hur de uppfattar sin egen måltidssituation och sinaönskemål av den. Resultatet visar att de äldre uttalar en förnöjsamhet om sinmåltidssituation.