Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

Den nya järnvägssträckningen, förbi Örnsköldsvik innebär att en ny station, Norra station, kommer att anläggas. Var denna station ska lokaliseras har stor betydelse för hur tillgänglig den kommer att bli för befolkningen i Örnsköldsvik. Örnsköldsviks kommun har själva tagit fram ett förslag till en lokalisering av Norra station och den här rapporten visar på hur man kan förbättra tillgängligheten till resecentrumet genom olika åtgärder. Tillgänglighet beror mycket på vilka hinder och barriärer det finns längs de stråk man ska förflyttas längs, men utgångspunkten för tillgänglighet kommer alltid att handla om avstånd eftersom det sker förflyttningar. Behovet av tillgänglighet är som störst för äldre och personer med funktionshinder och därför är det viktigt att man tänker på dessa grupper i första hand när man arbetar med att förbättra tillgängligheten.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i Eksundsområdet med pendeltågstation samt en utveckling av Torps villasamhälle 6 respektive 9 kilometer väster om Norrköpings centrum. De båda områdena består i dag av fritidshusområden som delvis är under övergång mot åretruntboende samt områden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingår en inventering av förutsättningar och intressen för området och sedan en geografisk bedömning av lämpliga utvecklingsområden för eventuell exploatering. De utvecklingsområden som vuxit fram i arbetet är belägna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhälle. I dessa två områden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de två planförslagen delvis bygger på.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Satsningar på sociala faktorer inom samhällsplanering får idag ofta ge vika för kvantitativa, i huvudsak ekonomiska, faktorer. Segregationen i många städer ökar och ett stort antal individer hamnar i ett livslångt utanförskap. Syftet med uppsatsen är att analysera strategier inom fysisk upprustning som ökar den sociala integrationen och minskar utanförskapet i socialt utsatta områden. Utifrån den medicinske sociologen Aaron Antonovskys teori KASAM (Känsla Av SAMmanhang) studeras den satsning som drivs av det kommunala fastighetsbolaget Telge Hovsjö i miljonprogrammet Hovsjö i Södertälje. Teorin utgår från hur en individ upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till sin omgivning. I Hovsjö har Telge Hovsjö och de boende arbetat aktivt för en fysisk och social utveckling i området.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur förfarandet kring utskrivningsklara patienter i rättspsykiatrin ser ut i praktiken. Genom att studera det önskade tillståndet i rättskällorna ges möjlighet att studera hur lagstiftningen efterlevs i praktiken. Fokus för undersökningen har varit hur lagen används för patienter som vårdas enligt öppen rättspsykiatrisk vård. Metoden har varit rättsdogmatisk genom fastställande av gällande rätt samt rättssociologisk genom insamlande av empiri. Empirin består av en webbenkät med två vinjettfall som distribuerats till läkare på 20 rättspsykiatriska kliniker och socionomer i 20 kommuner.

De senaste åren har antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökat markant. Detta ställer krav på kommunernas och HVB-verksamheternas (Hem för vård eller boende) mottagande av ungdomarna. Tillsynsrapporter från 2012 och 2013 visar på brister vad gäller omsorgen av målgruppen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på boende för ensamkommande barn och ungdomar tolkar sitt uppdrag och vad de identifierar som viktiga faktorer för att hantera det. Vidare har syftet varit att lyfta personalens tankar och åsikter om vad som underlättar samt försvårar arbetet.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

Det här arbetet utgör en av fyra delar i ett projekt om Sorgenfri industriområde. Detta examensarbetes undersökningsobjekt är småföretag (0-49 anställda). Syftet har varit att undersöka hur småföretag som hyr lokaler inom Sorgenfri industriområde vill att området skall vitaliseras samt vilka möjligheter dessa småföretag tycker att de har att påverka stadsdelen Sorgenfri. Arbetets övergripande slutsats är att problemet i första hand gäller hur kapaciteter som redan finns i Sorgenfri industriområde kan organiseras till en sammansatt policy (strategi), inte om resurserna som sådana är tillräckliga..

Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.