En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

I den hÀr studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i sÀrskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkÀtstudie dÀr vi tagit upp frÄgestÀllningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lÀrande. EnkÀten hade bÄde slutna frÄgor med fasta svarsalternativ och öppna frÄgor dÀr eleven skrev fritt. Analysen av enkÀten har skett bÄde kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv pÄ stigma och stÀmplingsteori.

Affa?rsnytta a?r ett ma?ngtydigt och sva?rdefinierat begrepp, men det a?r na?got som alla verksamheter vill uppna?. Uppsatsen avgra?nsar sig till sa?rskilda kvalitativa egenskaper som definieras av ISO/IEC FDIS 25010:2010 under kapitlet "Quality in use". Uppsatsen ga?r ut pa? att utva?rdera de kvalitativa egenskaperna och om SOA (Service Oriented Architecture) bidrar till dessa samt inom vilken aspekt av affa?rsnytta. Fo?r att svara pa? fra?gan var det relevant att utva?rdera begreppen Affa?rsnytta och Kvalitativ nytta samt definiera SOA. Resultatet fick vi genom kvalitativa intervjuer fra?n fyra respondenter som har deltagit i ett lyckat SOA projekt och har goda kunskaper inom SOA och dess koppling till affa?rsnytta inom olika aspekter. Utifra?n litteraturen och resultatet ser vi indikationer pa? att SOA bidrar till de utvalda kvalitativa egenskaperna.

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.

Bakgrunden till denna rapport Àr de goda resultat som de finlÀndska eleverna fick i matematikdelen i PISA 2003 - en undersökning som genomfördes för att kartlÀgga 15- Äringars kunskaper i Àmnet. Syftet med vÄr studie Àr att finna nÄgra faktorer som ligger bakom de finlÀndska elevernas framgÄngar i matematik. De metoder som anvÀndes för att finna dessa faktorer var intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i Finland. Med hjÀlp av denna undersökning och litteraturstudier fann vi följande faktorer som möjligen ligger bakom deras goda resultat: samhÀllets syn pÄ skolan, lÀrarutbildningen i Finland, arbetssÀtt, undervisningsgrupper med fÄ eller inga invandrarelever, tidiga betyg, antalet undervisningstimmar i matematik, elever med fördjupade matematikkunskaper och tidig stödundervisning..

Syftet med denna uppsats var att, genom jÀmförelse, fÄ fördjupade och praktisktanvÀndbara kunskaper om lÀmpligt bemötande av elever, med koncentrations- och motivationssvÄrigheter, i observationsklassen under 1960- och 1970-talet och i Hemklassen under 2000- talet. Jag tittar nÀrmare pÄ hur bemötande beskrivs i forskning, i lÀroplanerna Lgr69 och Lpo94 samt hur lÀrare beskriver sitt bemötande av elever av elever med koncentrations- och motivationssvÄrigheter. För att ta del av lÀrarna sbeskrivningar och tankar har jag, genom att anvÀnda mig av en ostrukturerad intervjuteknik, intervjuat tvÄ observationsklasslÀrare och tvÄ lÀrare som arbetar i Hemklassen. Resultaten tyder pÄ likheter mellan gÄrdagens och dagens bemötande av elever i sÀrskild undervisningsgrupp. En i mitt tycke betydande skillnad som framkommit Àr de bÄda lÀroplanernas syn pÄ den sÀrskilda undervisningsgruppens syfte..

TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn lÀrares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i tvÄ undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jÀmföra det med aktuell skriv- forskning. I vÄr bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. VÄr metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua tvÄ lÀrare och tre elever ur respektive lÀrares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande pÄ den lokala textnivÄn medan den andra klassen i större utstrÀckning har nÄtt upp till en global textförstÄelsenivÄ. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, dÀr lÀrarnas presentationer skiljer sig Ät.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som gÄr inkluderade i klasser i grundskolans senare Är, upplever sin skolgÄng.Elva elever, bÄde flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gÄtt i vanlig klass med visst stöd, nÄgra hade varit placerade i sÀrskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vÄrt mÄl var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgÄng varierade men de hade alla en positiv instÀllning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svÄrigheter. De kÀnde att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde vÀlja att umgÄs med pÄ raster och lunch..

Uppsatsen beskriver tre musiklÀrares syn pÄ förutsÀttningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försÀtts med öppna huvudfrÄgor och följdfrÄgor för att stimulera informanterna till att ge mÄlande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har Àven i en enkÀt angivit vilken musiklÀrarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter pÄ respektive skola. För att fÄ inblick i musikskapandets förutsÀttningar i grundskolan, har jag Àven studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.