Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Syftet med detta arbete var att fÄ ökad förstÄelse för hur Ätta specifika instrumentallÀrare utnyttjar möjligheterna och hanterar utmaningarna under lektioner i grupp och enskilt i cello- och blockflöjtsundervisning. Vi intervjuade Ätta lÀrare (fyra cellolÀrare, tre blockflöjtslÀrare och en brasslÀrare) för att undersöka hur de uppfattade grupp- och enskild undervisning samt möjligheter och utmaningar med dessa undervisningsformer.Resultatet visar pÄ att det Àr enklare att fÄ en personlig kontakt under den enskilda lektionen och att lektionsinnehÄllet blir mer individuellt anpassat. Fokus pÄ tekniken ses dock som bÄde positivt och negativt. Relationen mellan lÀraren och eleven under den enskilda lektionen kan lÀtt bli osymmetrisk varför lÀrare bör försöka ?bjuda in? eleven att vara mer delaktig i diskussioner och planering.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka i vilken grad elever pĂ„ Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de nĂ„r ett antal ett antal sociala mĂ„l i LĂ€roplanen för de frivilliga skolformerna frĂ„n 1994, och deras uppfattning om hur mĂ„luppfyllelsen gĂ„tt till. FrĂ„gestĂ€llningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lĂ€r sig under sina tre Korsöveckor, vad gĂ€ller de sociala mĂ„len, och i sĂ„ fall i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lĂ€rprocessen, och hur ser den i sĂ„ fall ut? Hur ter sig deras förestĂ€llningar om nĂ€r de uppnĂ„dde olika mĂ„l och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet Ă€r resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs pĂ„ fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur Ă„rskurs tre pĂ„ Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till tvĂ„ huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar och undergrupper med hjĂ€lp av meningskategorisering.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Det pedagogiska intresset för ?lÀrstilar? har under senaste Ären ökat och barns individualitet i skriftsprÄkstillÀgnandet uttrycks Àven i andra sammanhang. Syftet med denna studie Àr att belysa och diskutera hur man kan se pÄ och arbeta med barns olika sÀtt att lÀra i lÀs- och skrivundervisningen. Vidare Àr studien inriktad mot att belysa studieomrÄdet ur en vidare kontext dÄ den empiriska undersökningen genomförts bÄde i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. UtifrÄn en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lÀrarnas möjligheter och förutsÀttningar att beakta barns olika sÀtt att lÀra sig skriftsprÄket.

DÄ elever har olika förutsÀttningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha Àven smÄ undervisnings-grupper för elever som av nÄgon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv dÀr jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det Àr viktigt att klarlÀgga hur elever som varit föremÄl för olika specialpe-dagogiska insatser sjÀlva upplever sin skolgÄng.SmÄ undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen dÄ man sett risker med att elever exkluderats frÄn den ordinarie verksamheten.

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

Efter drygt tvÄ Ärs arbete sjösattes det nya teknikprogrammet för gymnasieskolan i juli Är 2000. ProgrammÄl, kursplaner och kursmÄl hade tagits fram och en av de nya kurser som introducerades i samband med programmets lansering, var TEU 1207 Teknik, mÀnniska, samhÀlle (TMS). Kursen har sitt ursprung i den gamla kursen Teknologi A, som fram till dess bland annat hade getts pÄ det naturvetenskapliga programmet. Teknologi A hade ett ganska stort mÄtt av kontextuella moment, men TMS visade sig vara helt kontextuellt. InnehÄllet fokuserade ocksÄ pÄ processer istÀllet för pÄ produkt och material.

Syftet med följande arbete Àr att utröna huruvida en sjÀlvvÀrdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrÄn tre metodologiska ansatser, begreppsförstÄelse, utvÀrdering och bedömning samt sjÀlvvÀrdering. Genom förenkÀter, examination och efterenkÀter studeras vilken sorts kunskap elever i en Ättondeklass har tillÀgnat sig om kristna kyrkans framvÀxt och splittring, utifrÄn begreppsförstÄelse om religionskonflikter. EnkÀterna och examinationen syftar sÄledes till att bedöma huruvida förÀndring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförstÄelse utgÄr jag ifrÄn kunskapsformerna, fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillÀgnat sig om religionskonflikter.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.