Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att fÄ hjÀlp frÄn socialtjÀnsten. Vi vill ocksÄ fÄ en förstÄelse för socialtjÀnstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fÄtt fram har vi analyserat utifrÄn ekologisk systemteori. VÄr studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i vÀstra Sverige. Resultatet av studien visar att det Àr svÄrt för en person med spelberoende att fÄ hjÀlp.

SammanfattningSömnproblem Àr vanligt förekommande hÀlsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits pÄ effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende pÄ graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design anvÀndes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermÀtningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

Personer som lever med venösa bensÄr ökar i takt med ökningen av antalet Àldre i befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen att leva med venösa bensÄr. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Förlust av tidigare identitet och acceptans av det nya livet, BegrÀnsningar och svÄrigheter i det dagliga livet, SmÀrta och obehag frÄn sÄr och bandage, RÀdsla och oro men Àven hopp om framtiden och Ignorerad av vÄrdpersonal men ocksÄ tillfredsstÀlld och tacksam. Resultatet i studien visar personer som lever med bensÄr upplevde en förÀndrad identitet.

Denna kvalitativa studie baseras pÄ intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag Àr drogfria. Tidigare forskning visar att det Àr vanligt att genomgÄ mer Àn en behandling innan drogfrihet uppnÄs och att det Àr en process att bli drogfri som krÀver en lÄngsiktig beteendeförÀndring. UngefÀr varannan Äterfaller inom sex mÄnader vilket innebÀr att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnÄ drogfrihet. Studiens syfte Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprÀtthÄlla drogfrihet.

Syfte och frÄgstÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka hÀlsa med fokus pÄ kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nÀmnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frÄgestÀllningar:1. Hur förhÄller det sig för tvÄ personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, energibalans och kost enligt Svenska nÀringsrekommendationer?2.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

 Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos Àldre personer över 65 Är med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som anvÀndes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre omrÄden identifierades: fysisk, psykisk och social pÄverkan pÄ livskvaliteten.

ALS stÄr för Amyotrofisk lateralskleros. Det Àr en ovanlig sjukdom som leder till försvagning i kroppens muskler och slutligen till död. Varken intellektet, syn, hörsel eller sensoriska funktioner pÄverkas av sjukdomen. Den som blivit sjuk i ALS upplever mÄnga kÀnslor under sin sjukdomstid. OmvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson Àr den teoretiska referensramen i studien.

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje Är och vanliga bestÄende symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. StyrketrÀning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbÀttrad balans och funktionell förmÄga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien Àr att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gÀllande styrketrÀning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.

Fallolyckor Àr en vanlig orsak till skador hos Àldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos Àldre stora kostnader för samhÀllet. NÀr antalet Àldre ökar sÄ kommer ocksÄ lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvÄrdnadsarbete att förebygga fallolyckor. VÄrt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos Àldre pÄ sÀrskilt boende.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i tvÄ huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vÄrdpersonal generellt sett hade en negativ syn pÄ personer med psykisk sjukdom och ansÄg att de var farliga, oförutsÀgbara och mer benÀgna att ta till vÄld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte Àven att det var svÄrt att kommunicera med dem.

EMDR, eye movement desentization and reprocessing, Àr en evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av bl. a trauma.Syftet med undersökningen var att undersöka effekten av EMDR-behandling pÄ patienter hos S:t Lukas.FrÄgestÀllningar: Hur skattar S:t Lukas patienter Posttraumatisk stress disorder (PTSD)-kriterierna Äterupplevande, undvikande och överspÀndhet, före och efter EMDR-behandling? Finns det utifrÄn bakgrundsvariablerna kön, Älder, typ av trauma, tidigare trauma samt antal behandlingstillfÀllen nÄgra skillnader i personernas skattningar före respektive efter behandlingen?Metod: I denna kvantitativa studie undersöktes 21 kvinnor och 9 mÀn före och efter EMDR behandling. SjÀlvskattningsformulÀret Impact of Event Scale-Revised, IES-R anvÀndes, vilket mÀter PTSD-kriterierna Äterupplevande, undvikande och överspÀndhet.Resultat och diskussion: Resultaten frÄn studien visar statistiskt signifikant symtomminskning i Äterupplevande, undvikande och överspÀndhet. Ingen av patienterna gav indikation pÄ PTSD efter EMDR-behandlingen.