Bakgrund: Cancer Àr en av de mest fruktade sjukdomarna i vÀstvÀrlden eftersom den Àr oförutsÀgbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonalen under första Äret efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades pÄ vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin. Resultat: Genom analys av de vetenskapliga studierna framkom att det finns en mÄngfald i hur personer med cancer upplever bemötandet av vÄrdpersonal. De flesta patienter vill vara delaktiga i beslutstaganden men i olika utstrÀckning. Slutsats: Varje patient har en unik upplevelse av bemötandet frÄn vÄrdpersonalen, och att varje möte mÄste anpassas efter individen..

I Sverige drabbas varje Är omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmÀrgsskada. En ryggmÀrgsskada innebÀr ofta ett funktionshinder som gör att stora förÀndringar mÄste göras i livssituationen, vilket kan vara en svÄr anpassning. Stress, Ängest och depressiva symtom Àr relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lÀra sig leva med en ryggmÀrgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via fÀrgkodning för att finna likheter.

Den ökade livslÀngden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen pÄ demens Àr i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvÄrar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vÄrdrelation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare handlar om att omvÄrdnadshandlingen utförs med respekt och vÀrdighet. FörutsÀttningen för en relation Àr att tvÄ parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhÄllningsÀtt som kan skapa trygghet i vÄrdrelationen mellan personer med demens och vÄrdpersonal.

Syftet med denna studie Àr att beskriva situationen idag för tre tonÄrsflickor med Asperger syndrom (AS) och berörda familjers kamp för att fÄ den hjÀlp de behöver vid utslussningen till eget boende. Vidare Àr syftet att beskriva tvÄ privata företags arbete med att ta hand om personer med AS, och liknande diagnoser, samt att beskriva deras arbete att sprida kunskapen om detta i samhÀllet. Studien baseras pÄ en litteraturstudie samt intervjuer med familjer till tonÄrsflickor med AS och tvÄ privata företag som arbetar med AS. Ett resultat av studien var att personer med AS oftast inte klarar av att leva ett helt sjÀlvstÀndigt liv utan behöver stöd och hjÀlp för att kunna leva sÄ sjÀlvstÀndigt som möjligt. Ytterligare resultat var att kommunernas kunskap om AS, och deras ekonomiska möjligheter att underlÀtta situationen för personer med AL, varierar.

Idag lever cirka 4 miljoner mÀnniskor med hepatit C i Europa och i Sverige Àr det cirka 50 000. KÀnslan av stigma Àr ett problem som sjukdomen bÀr med sig och Àr en ytterligare börda för dem som Àr drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sÀmre hÀlsa och livskvalité, men Àven till att de undviker kontakt med sjukvÄrden. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att fÄ djupare förstÄelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vÄrd. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Diabetes Ă€r en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över. Denna siffra berĂ€knas fördubblas till Ă„r 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvĂ„rden i dag Ă€r att mellan 1/3 och Ÿ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 Ă„rs Ă„lder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att fĂ„ bĂ€sta följsamheten hos sina patienter. För att fĂ„ fram svaret pĂ„ frĂ„gan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrĂ„n Dorothea Orems omvĂ„rdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet Ă€r nĂ„got vĂ€ldigt mĂ„ngfacetterat, alla intervjuerna visade pĂ„ flera olika faktorer som kan spela in. DĂ€rför Ă€r sjuksköterskan tvungen att individanpassa vĂ„rden för att fĂ„ bĂ€sta följsamheten.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsÀttningar att utveckla förmÄgor hos sig sjÀlva Àn vad tidigare generationer har haft. MÄnga personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket sjÀlvstÀndigt men pÄ grund av deras funktionshinder Àr de i olika grad beroende av hjÀlp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebÀr att de behöver professionellt stöd frÄn personal, nÄgot som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den hÀr studien utgÄr frÄn kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde brukare och personal studera hur de ser pÄ stödet som ges pÄ serviceboenden. Syftet med studien Àr sÄledes att fÄ mer kunskap och ökad förstÄelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser pÄ sitt sÀtt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar pÄ positiva sidor av stödet, dÀr personalen ser en glÀdje i att ge stöd till brukarna.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

NÀr en nÀrstÄende gÄr bort vÀcker detta mÄnga kÀnslor hos de drabbade och det blir Àven en stor omstÀllning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hÀnt beror mycket pÄ Äldern, kön, hÀlsa, personlighet, om man varit med om nÄgot liknande förut, civilstÄnd, stöd frÄn andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vÄrdpersonal och personer som mist en nÀrstÄende i samband med sjukhusvistelse. NÀr en person gÄr bort under sjukhusvistelse Àr mötet med personalen viktigt för de nÀrstÄende och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

I Sverige drabbas runt tvÄhundra personer av ALS varje Är. ALS Àr en sjukdom som oundvikligen leder till döden, dÀr musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse vÀcktes för sjukdomen och frÄgan om det gÄr att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie Àr att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sjÀlvbiografiska böcker.

Det ingÄr i sjuksköterskans uppgift att bedöma smÀrta hos demenssjuka. Det kan dock vara svÄrt för sjuksköterskor att bedöma smÀrta hos dessa personer pÄ grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smÀrta hos personer med demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjÀlp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapslÀget över det valda omrÄdet. Resultatet visade att det fanns tre sÀtt att bedöma smÀrta pÄ hos dementa: Att anvÀnda sig av beteenden; Att anvÀnda sig av smÀrtinstrument och Att anvÀnda sig av anhöriga och övrig personal.

Syftet med studien var att beskriva pÄ vilka sÀtt personer med Multipel Skleros (MS) hanterar sin livssituation samt om, och i sÄ fall hur det pÄverkar utförandet av aktivitet.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie. I studien ingick tio stycken artiklar som valdes enligt uppsatta inklusions- och exklusionskriterier. De tio inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet visade att det var en omöjlighet att leva med MS utan att bli pÄverkad av dess inverkan dÄ MS inkrÀktade pÄ mÄnga omrÄden i en persons liv. Den variation pÄ symptom som följer med MS begrÀnsade och hade negativ pÄverkan pÄ aktivitet, sysselsÀttning och vÀlmÄende. Det visade sig vara av stor vikt och betydelsefullt för personer med MS att hitta sÀtt att hantera sina svÄrigheter pÄ.

Multipel Skleros (MS) Àr en sjukdom vars förlopp Àr oförutsÀgbart. Den exakta sjukdomsorsaken Àr fortfarande okÀnd. MS relaterade symptom resulterar i en försÀmring i utförandet av aktiviteter i det dagliga livet (ADL).Syftet med vÄr studie var att undersöka upplevelsen av I-ADL aktiviteter i den fysiska miljön hos personer med Multipel Skleros. Respondentgruppen som matchade vÄra inklusionskriterier bestod utav sju personer med diagnosen MS. Den valda metoden utgick ifrÄn en egen komponerad, semistrukturerad intervjuguide i huvudsak baserat pÄ ?AnvÀndbarheten I Min Bostad- AIMB? och kompletterades med frÄgor berörande I-ADL för omrÄden utanför AIMB.Av resultatet framgick att respondenterna upplevde stort aktivitetsbortfall i sina I-ADL aktivitetsutföranden i den fysiska miljön.

En av planeringens frÀmsta uppgifter Àr att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsÀttningar för mÀnniskors vardagsliv. Samtidigt som detta Àr av sÄ stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket mÀnniskor faktiskt pÄverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? Àr syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt Àmnar denna uppsats att diskutera ifall mÀnniskor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.