Tandhygienistyrket Àr ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 Är och har under denna tid genomgÄtt stora förÀndringar. Tandhygienister behandlade frÄn början enbart patienter som remitterades av tandlÀkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvÄrden idag inte alltid kÀnner till vad en tandhygienist gör.Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvÄrdsklinik vet vad en tandhygienist gör.En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med anvÀndning av enkÀter, bestÄende av 22 frÄgor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 vÀntrumsenkÀter av personer som besökte tre folktandvÄrdskliniker i Landstinget Blekinge.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa vad kÀnslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som Àr eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. VÄr utgÄngspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjÀlpa och ge stöd Ät personer som pÄ olika sÀtt Àr i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver klÀder, men det kan Àven vara personer som Àr ensamma som kommer dit för att de uppskattar sÀllskapet.FrÄgestÀllningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har kÀnslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohÀlsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vÄrden. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde pÄ fem intervjuer med personer frÄn fyra olika sekter som i samband med processen att lÀmna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vÄrden. Resultatet beskrivs pÄ tre tolkningsnivÄer; naiv förstÄelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohÀlsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vÄrden prÀglades av missförstÄnd och brist pÄ kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev nÀr en person valde att lÀmna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema.

Teknikens roll i samhÀllet ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremÄl och tjÀnster, vilket kan medföra svÄrigheter vid anvÀndning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i Äldrarna 45-64 Är. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer frÄn landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Statistik visar att den Àldre befolkningen kommer att öka. Det medför att kraven pÄ kommunerna kommer att utvidgas. Med den nya parboendegarantin som finns i SocialtjÀnstlagen, 5 kap. 5 § socialtjÀnstlagen (2001:453), och som trÀdde i kraft 1 juni 2006, sÄ kommer Àven kravet pÄ att det skall finns platser pÄ sÀrskilda boenden som Àr anpassade till parboende. Syftet med studien Àr att vi vill ta reda pÄ om makar/sambor har möjlighet att Äldras tillsammans pÄ ett sÀrskilt boende den dagen som detta blir aktuellt för dem.

Demenssjukdomar Àr ett vÀxande samhÀllsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslÀngd. VÄrdpersonal upplever en kÀnsla av otillrÀcklighet och stÀlls inför svÄrigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehÄllslöst. Det finns behov av att implementera en ÀndamÄlsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvÄrdnaden av demensdiagnostiserade personer.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar har att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades Ätta personer. Data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns svÄrigheter att anvÀnda vardagsteknologi hos intervjupersonerna samt att de hade egna strategier för att anvÀnda vardagsteknologi i vardagliga aktiviteter. SvÄrigheterna var relaterade till funktionsnedsÀttningarna samt till att vardagsteknologin inte var anvÀndarvÀnlig pÄ grund av svÄra funktioner samt att vardagsteknologin i offentliga lokaler varierade.

Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebÀr att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förÀndras. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vÄrdas inom en öppenvÄrd. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys. Resultatet visade pÄ fyra faktorer som kan pÄverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust och Stöd.

Det senaste Ă„rtiondet har inneburit stora förĂ€ndringar för homosexuella nĂ€r det gĂ€ller lagar och förordningar. Bland annat Ă€r rĂ€tten till att bli förĂ€ldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par vĂ€ljer dĂ€rför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravĂ„rden och förlossning. SammanstĂ€llningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, BekrĂ€ftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrĂ„n Imogene Kings omvĂ„rdnadsteori.

Personer som lider Àr i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsstÀller ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjÀlper mÀnniskor till en positiv syn pÄ livet i svÄra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst Àr viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vÄrd upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20000-25000 personer som genomgÄtt en tarmstomioperation, varav 1/3 Àr permanenta och 2/3 Àr tillfÀlliga lösningar. Att leva med en kirurgiskt konstgjord öppning pÄ magen, det vill sÀga en tarstomi för att tömma avföringen, kan ha en negativ inverkan pÄ livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskruva livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi. Metod: Studien var en allmÀn litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade nio vetenskapligt granskade artiklar.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

Syftet med studien var att belysa hur personer med synnedsÀttning upplever den fysiska miljöns tillgÀnglighet i samhÀllet. För att besvara syftet valdes en intervjubaserad studie för att fÄ en fördjupad kunskap inom omrÄdet. Semistrukturerade intervjuer med nio personer utfördes ifrÄn tvÄ olika kommuner. Inklusionskriterierna för deltagande var att personerna skulle vara medlemmar av intresseföreningen, ha en synnedsÀttning samt vara i arbetsför Älder. Dataanalysen genomfördes utifrÄn en innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Upplevelser av miljöns bristande tillgÀnglighet?, Upplevelser av miljön som ett stöd för aktiviteter?, Upplevelser av hur vÀlkÀnda miljöer skapade tillgÀnglighet? och ?Upplevelser, konsekvenser och hanteringsstrategier av bristande tillgÀnglighet?.