Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Lidande Àr en individuell, subjektiv och komplex upplevelse med en negativ mening som en person tilldelar en situation eller ett hot. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av lidande hos personer med kronisk sjukdom. 10 vetenskapliga artiklar har analyserats med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att leva i hopplöshet: Att tvingas till förÀndringar i livet: Att kÀnna brist pÄ kontroll: Att inte blisedd. Resultatet visade att personer med kronisk sjukdom upplevde livet som hopplöst och kaotiskt. De tvingades förÀndra det dagliga livet, framtidsplanerna och kÀnde att kroppen svek.

Personer med RA drabbas av smÀrta, trötthet, depression och funktionsnedsÀttning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personer med reumatoid artrit upplever pÄverkar deras livskvalitet. Studien baserar sig pÄ sju kvalitativa artiklar. Analysarbetet gjordes enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i fyra kategorier: FörÀndrad fysisk kapacitets pÄverkan, socialt stöds pÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelsers pÄverkan, att kunna bemÀstra sin vardag.

Genom tiderna har HBTQ-personer varit en starkt marginaliserad grupp i samhÀllet som varit utsatta för förtryck. HÀlso- och sjukvÄrd har inte varit ett undantag, utan har baserats pÄ heterosexualitet som norm. I sjuksköterskans profession ingÄr att vÀrna om alla mÀnniskors lika vÀrde. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla och beskriva vilka erfarenheter HBTQ- personer har av möten med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal samt vilka förhÄllningssÀtt hÀlso- och sjukvÄrdspersonal har till HBTQ-personer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analysmetod utifrÄn tvÄ olika frÄgestÀllningar.

Studien syfte Àr att se om det finns nÄgot samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; sjÀlvkÀnsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker Àven skillnaden i grad av konformitet i enklare och svÄrare bedömningssituationer. Metoden Àr att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför tvÄ ansiktes minnestest, ett svÄrt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svÄrare uppgifter. Hypotesen Àr att personer med höga vÀrden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens Äsikter och personer med höga vÀrden av sjÀlvkÀnsla konformerar i mindre grad. Hypotesen Àr Àven att fler personer konformerar pÄ det svÄrare testet Àn det enklare.

Personer som lever med blodsmitta blir en allt vanligare patientgrupp i sjukvÄrden och bemötandet frÄn vÄrdpersonal kan upplevas som bÄde positiv och negativ. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva hur personer som lever med blodsmitta upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att bli avvisad, att bli mÀrkt och krÀnkt och att fÄ kÀrlek, uppmÀrksamhet och kÀnna tillit. Personer kÀnde sig avvisade och ignorerade pÄ grund av sin sjukdom och kÀnde att de inte fick den uppmÀrksamhet och förstÄelse som de behövde.

Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan anvÀndas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade pÄ oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som anvÀndes vid mÀtning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gÀllande reliabilitet och validitet.Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna lÀste, översatte och sammanstÀllde först enskilt de valda studierna för att frÀmja ett objektivt förhÄllningssÀtt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier.Resultat: Det fanns varierande inverkan pÄ orosnivÄn hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind.Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivÄn hos personer med demens.

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en vanligt förekommande sjukdom hos personer som Àr 65 Är eller Àldre. EgenvÄrd Àr en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvÄrden inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstÄ vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Àldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvÄrd samt beskriva vilka svÄrigheter de upplever nÀr de ska hantera sin egenvÄrd. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade frÄn 2005 till 2011 hÀmtade frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: Reumatoid artrit Àr en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige Àr drabbade av. Sjukdomen har pÄverkan pÄ det dagliga livet, detta leder ocksÄ till en kÀnslomÀssig pÄverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelÄldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som anvÀndes granskades utifrÄn Graneheim och Lundmans tolkade innehÄllsanalys.

SammanfattningFunktionshinder Àr nÄgot som uppstÄr i mötet med ett otillgÀngligt samhÀlle. Personer med funktionsnedsÀttningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvÀrvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en vÀrld genom deras "nya kroppar". Med utgÄngspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori frÄn Richard Jenkins nÀrmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvÀrvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal. VÄra frÄgor var: Hur viktigt Àr det med stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte fÄr det stöd de behöver frÄn sjukvÄrdpersonal. Vi anvÀnde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visade att de stödÄtgÀrder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansÄg vara av stort vÀrde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, Àven den information som sjukvÄrdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade Àven att brist pÄ stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohÀlsa.

Studien syfte Àr att se om det finns nÄgot samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; sjÀlvkÀnsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker Àven skillnaden i grad av konformitet i enklare och svÄrare bedömningssituationer. Metoden Àr att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför tvÄ ansiktes minnestest, ett svÄrt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svÄrare uppgifter. Hypotesen Àr att personer med höga vÀrden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens Äsikter och personer med höga vÀrden av sjÀlvkÀnsla konformerar i mindre grad. Hypotesen Àr Àven att fler personer konformerar pÄ det svÄrare testet Àn det enklare.

I Sverige har personer som saknar tillstÄnd att vistas i landet, sÄ kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rÀtt till bÄde skolgÄng och viss sjukvÄrd. Men att som papperslös fÄ tillgÄng till skydd undan vÄld förefaller dÀremot svÄrt. Detta slÄr sÀrskilt hÄrt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper sÀrskilt hög risk att utsÀttas för olika former av vÄldsbrott.  Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att undersöka huruvida Svenska staten bÄde utifrÄn internationella Ätaganden och nationell lagstiftning kan anses Älagd att Àven tillhandahÄlla skydd för vÄldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt Àmnar studien undersöka lagens tillÀmpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgrÀnsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att frÀmst studera möjlighet att tillgÄ skyddat boende.

Syftet med den hÀr studien var att skapa en förstÄelse för och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter och resonemang kring att motivera personer med Multipel skleros (MS) till aktivitet och delaktighet i vardagen.En kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet, för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter inom tvÄ olika organisationer. Data som samlades in analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: Att underlÀtta utförande av aktivitet; Att sÀtta mÄl tillsammans med klienten; Att informera, bekrÀfta och skapa en relation.Resultatet visade att motivation till delaktighet i aktivitet kan variera beroende pÄ vad personer med MS sjÀlv anser vara viktigt, vad de har för förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt de kan utföra sina aktiviteter. Det framkom ocksÄ hur viktigt det Àr att kunna ha en överenskommelse med personer som drabbas av MS för att skapa ett bra samarbete och tillsammans strÀva mot samma mÄl. Vidare framkom det av resultatet att informera, bekrÀfta och skapa en bra relation med personer leder till att motivationen till delaktighet i aktivitet lÀttare kan skapas hos personer med MS.Genom att möta personen pÄ ett pedagogiskt sÀtt skapas en förstÄelse för de tankar, kÀnslor och beteende som kommer av den pÄfrestande situationen som sjukdomen innebÀr..

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children.