BakgrundTidigare studier av patienter som har opererats för övervikt med Gastric Banding visar attmÄnga patienter fÄr besvÀr med överskottshud efter operationen. Det finns dÀremot ingenstudie som undersöker om och i sÄ fall i vilken grad patienterna har besvÀr av överskottshudefter laparaskopisk Gastric Bypass som ger en förvÀntat stor viktnedgÄng.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka om personer som har opererats för övervikt enligtGastric Bypass har problem med överskottshud och hur de i sÄ fall upplever detta samt omdet finns nÄgot samband mellan överskottshud och patientens Älder, viktnedgÄng ochaktivitetsgrad.MetodEtt för denna studie konstruerat frÄgeformulÀr skickades ut till de personer som hadeopererats med laparaskopisk Gastric Bypass pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan Är2002 ? 2004. FormulÀret skickades till 148 personer och svarsfrekvensen var 76 %.ResultatAv de 112 personer som besvarade frÄgeformulÀret uppgav 94 personer (84 %) att de hadebesvÀr av överskottshud. Denna satt framför allt pÄ magen, överarmarna och pÄ insidan avlÄren och den gav bl.a.

Fatigue Àr vanligt förekommande hos personer med kronisk sjukdom. Det kan definieras som ett subjektivt, obehagligt symtom som omfattar hela kroppen och strÀcker sig frÄn trötthet till utmattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer med kronisk sjukdom. Femton kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Det resulterade i fyra slutkategorier: att kÀnna sig tömd pÄ energi, att kÀnna kroppsliga förÀndringar och rÀdsla, en osynlig kÀnsla som begrÀnsar det dagliga livet samt att söka vÀgar att klara av vardagen.

Bakgrund: HIV/AIDS Àr idag en sjukdom som varit kÀnd för oss i snart tre decennier. Synen pÄ mÀnniskor som har HIV har förvisso Àndrats. Trots förÀndringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap bÄde ute i samhÀllet och inom sjukvÄrden. Vid en nÀrmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rÀdslor finns kvar mot personer med HIV Àven hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV.

Vi riktar detta arbete till mÀnniskor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrÀdesvis har hjÀlp av rapporten Àr de som jobbar inom omrÄden som berör samtal och vÀgledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och tvÄ personer som jobbar professionellt med samtal och vÀgledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har Àven anvÀnt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lÀmplig litteratur pÄ bibliotek i Vetlanda, TranÄs och Ydre samt sökt lÀmpligt materiel via Internet, vi har Àven talat med personer som Àr berörda av vÄrt Àmne. I vÄrt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestÀmda ramar, konkreta och tydliga mÄl som Àr nÄbara, samt relevant information som Àr förklarande i sitt sammanhang.

Bakgrund: SmÀrta Àr ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensÄr. SÄrsmÀrta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken pÄ sÄrinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillrÀcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jÀmföra personer med venösa bensÄr baserat pÄ om de hade sÄrsmÀrta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sÄrsmÀrta pÄverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sÄrlÀkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs.

Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr vanligt hos personer med diabetes typ 2. SmÀrtan varierar i intensitet och Àr oftare nÀrvarande hos kvinnor Àn hos mÀn. NÀrvaro av smÀrta pÄverkar egenvÄrden vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sÀmre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smÀrta hos kvinnor och mÀn i Äldrarna 60 Är och Àldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med sÀrskilt fokus pÄ boende, den dagliga aktiviteten och hur den pÄverkas av smÀrta. Metod: En kvantitativ studie, grundad pÄ material frÄn SNAC-B.

Syftet med denna uppsats Àr att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lÄgstadieÄldern (d.v.s. 7-9 Äringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benÀmner vi uppfattningar och förestÀllningar om en annan grupp som stör personens kritiska tÀnkande. Personer med invandrarbakgrund benÀmns som en person som Àr född utanför norden och skiljer sig frÄn den svenska normen utseendemÀssigt. Vi har ocksÄ jÀmfört tvÄ klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade nÄgon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna.

Examensarbetets mÄl har varit att formge en glasserie Ät Skrufs Glasbruk dÀr huvudanvÀndarna Àr personer med nedsatt handfunktion. Detta har skett i samarbete med hjÀlpmedelsföretaget GreppEtt.Intervjuer, observationer och enkÀtundersökningar har legat till grund för arbetet. Som komplement har Àven research gjorts pÄ olika diagnoser som kan ge nedsatt handfunktion. För att knyta detta till ett produktorienterat sammanhang har research Àven gjorts inom ergonomi.Designprocessen har gÄtt ut pÄ att ta fram ett vin-, vatten- och ölglas. ITK (Identity Tool Kit) och funktionsanalys har satt ramar för projektarbetet.TvÄ förslag pÄ glasserier togs fram och med modeller av dessa gjordes anvÀndartester pÄ personer med nedsatt handfunktion.

Fler mÀnniskor lever allt lÀngre idag Àn tidigare vilket ökar andelen sköra Àldre i befolkningen. Sköra Àldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvÄrdnadsbehov. Det har visat sig att mÄnga sköra Àldre personer har nedsatt munhÀlsa och ökat tandvÄrdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvÄrdsstödet infördes Är 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fÄnga upp Àldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvÄrd. Det finns tecken som tyder pÄ att denna reform inte nÄtt ut i den utstrÀckning det var tÀnkt samt att vÄrdpersonal har bristfÀllig kunskap pÄ omrÄdet munhÀlsa.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Stöd kan ha olika betydelser beroende pÄ i vilket sammanhang det förekommer. Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och de som drabbas upplever att livet förÀndras radikalt. Betydelsen av stöd som omvÄrdnadsintervention behöver lyftas fram och förtydligas. Syftet med studien var dÀrför att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheter av stöd för personer som drabbats av stroke. FrÄgestÀllningarna utgick ifrÄn tvÄ perspektiv, personer som drabbats av stroke respektive vÄrdpersonalens.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Upplevelsen av att leva med tidig demenssjukdom kan vara svÄr och kan innebÀrakÀnslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer meddemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med demenssjukdom strÀvade efter att vara samma person som förut genom att vara sjÀlvstÀndig och bibehÄlla personliga roller sÄ lÄngt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

Denna studie fokuserar pÄ att studera fenomenet ?plus-size? modeblogg, alltsÄ modebloggar som Àr skapade av överviktiga personer. Denna studie vill finna svar pÄ vad som driver dessa personer att modeblogga, hur det kommer sig att de bloggar och hur de upplever interaktionen med sina lÀsare.Den överviktiga modebloggaren Àr en viktig aktör i samhÀllsdebatten genom att dessa personer vill visa en alternativ kropp gentemot gÀllande samhÀllsnormer kring hur en kropp skall se ut för att vara vÀlmÄende.Resultatet av denna studie visar att dessa personer ser sig sjÀlva som en del i grupp av andra överviktiga bloggare och blogglÀsare och kÀnner i och med det en tillhörighet, vilket pÄverkar deras bloggande i en positiv bemÀrkelse. Det som driver dessa personer Àr interaktionen med sina lÀsare ? responsen de fÄr pÄ sina inlÀgg.