Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att arbeta med problematiken kring malnutrition pÄ sÀrskilt boende för Àldre. En deskriptiv design anvÀndes till den kvalitativa studien. Intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide genomfördes med Ätta sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval. Alla sjuksköterskor arbetade pÄ sÀrskilda boenden för Àldre. Data analyserades genom en manifest innehÄllsanalys.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet verksamma inom kommunens sÀrskilda boenden i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som pÄverkar Àldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att frÀmja de Àldres aktiviteter? och ?FrÀmjandet av Àldres aktiviteter krÀver samverkan i organisationen?.

Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

SÀrskilda boenden för personer med vÄrdbehov Àr och har varit ett problemomrÄde med mÄnga och varierande brister i det tekniska brandskyddet, sÄ denna rapport Àmnar klargöra vilka brister som Àr de mest vanligt förekommande. Syftet Àr Àven att ta fram vilka regler och förordningar som gÀller för dessa sÀrskilda boenden, bÄde enligt dagens byggregler och enligt de kommande byggreglerna utgivna av Boverket. Som metod för datainsamling valdes att göra en fallstudie av tre sÀrskilda boenden med hjÀlp av programmet BSV-vÄrd, ett riskverktyg framtaget av experter för att utvÀrdera vÄrdanlÀggningars brandskydd. Verktyget bygger pÄ ett antal komponenter som vÀrderas var för sig, med ett vÀrde mellan 1 och 5 dÀr 5 Àr bÀst, och som tillsammans bildar ett totalt brandskyddsindex för hela avdelningen eller boendet. För att fÄ data till fallstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med respektive enhetschef pÄ de tre sÀrskilda boendena, dÀr enhetscheferna fick svara pÄ frÄgor tagna ur BSV-vÄrd.

Forskning har visat att vÄld Àr ett samhÀllsproblem och anses vara en av de frÀmsta bakomliggande orsakerna till den ohÀlsa som finns bland kvinnor i vÀrlden. Kvinnor tillhör en grupp i samhÀllet som löper stor risk att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. För att begrÀnsa vÄr studie har vi valt att inrikta osspÄ vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr en ytterst sÄrbar och utsatt grupp. Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse för hur personal pÄ skyddade boenden konstruerar vÄldsutsatta kvinnor frÄn mellanösterns hjÀlpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvÄrdnaden för Àldre inom sÀrskildaboende pÄverkar Àldres psykosociala vÀlbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har ocksÄ erhÄllits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade pÄ att djur inom sÀrskilda boenden pÄverkade Àldres psykiska och socialavÀlbefinnande till det bÀttre.

I detta examensarbete evalueras brandsÀkerheten pÄ gruppboendena Maskrosen och Ventilen samt Àldreboendena Smedsberget och Skytten i Lycksele stad. Arbetet Àr utfört pÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i Lycksele kommun. För att fÄ en tillförlitlig bedömning av de fyra boendena har projektgruppen valt att anvÀnda sig av programmet ?BrandskyddsvÀrdering av vÄrdavdelningar? (BSV-vÄrd). Detta program Àr baserat pÄ olika komponenter vilka viktas med en viktningsgrad och sedan slÄs samman för att ge ett slutgiltigt Brandskyddsindex.

NÀr en mÀnniska befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och vÀlbefinnande för personen Àn om miljön kÀnns otrygg. Personer med utvecklingsstörning pÄ en tidig utvecklingsnivÄ har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svÄrigheter Àr vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsÀttningarna göra att det Àr lÀttare att hantera olika intryck. Forskning har visat det Àr enklare att sortera naturliga ljud frÄn trÀd och fÄglar Àn brus frÄn bilar och mÀnniskor. DÀrför Àr det av stor vikt att dagliga verksamheter och sÀrskilda boenden har tillgÄng till en tillgÀnglig och för mÄlgruppen anpassad utemiljö, sÄ att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer pÄ en dagligverksamhet och sÀrskilt boende utförts och analyserats med hjÀlp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Syftet med studien var att beskriva i vilken grad vÄrdpersonalen nÀrmast vÄrdtagaren pÄ kommunens sÀrskilda boenden visade följsamhet till basala hygienrutiner och klÀdregler.Studien genomfördes genom icke deltagande observationer efter ett faststÀllt observationsschema. Observationerna genomfördes pÄ 73 vÄrdpersonal vid sex sÀrskilda boenden i tvÄ skilda kommuner i Mellansverige. Datainsamlingen utfördes under perioden juni 2007 ? februari 2008.Huvudresultatet visade att följsamheten gÀllande basala hygienrutiner och klÀdregler var bristfÀllig. Endast 10 av 73 observationer gÀllande basala hygienrutiner visade korrekt följsamhet.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka dels vilket rÀttsomrÄde som skall anvÀndas vid hyresberÀkning av gemensamhetsytor vid sÀrskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att anvÀnda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresÀttning av gemensamhetsytor. Jag har avgrÀnsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressÀttning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjÀnstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till sÀrskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar pÄ sÀrskilda boenden för personer över 65 Är med demenssjukdom av att begrÀnsa de boende i deras sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Vidare ingick det i syftet att öka förstÄelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebÀr att demenssjukas sjÀlvbestÀmmanderÀtt begrÀnsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet Àr baserat pÄ semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade pÄ olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begrÀnsningarna av de demenssjuka sker med hÀnvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de anvÀnde avledande strategier i situationer dÀr de begrÀnsade de demenssjuka personerna.

Bakgrund: Äldre personer över 65 Ă„r stĂ„r för största delen av lĂ€kemedelskonsumtionen i Sverige. LĂ€kemedelsanvĂ€ndningen har ökat kraftigt och syns frĂ€mst bland Ă€ldre pĂ„ sĂ€rskilda boende. Sannolikheten att drabbas av biverkningar bland Ă€ldre ökar ju fler lĂ€kemedel en person anvĂ€nder. Att flera Ă€ldre vĂ„rdas pĂ„ sjukhus som ett resultat av effekter av olika lĂ€kemedel tyder pĂ„ ett stort behov av information och undervisning i lĂ€kemedelshantering. Detta stĂ€ller allt högre krav pĂ„ sjuksköterskans roll med avseende pĂ„ lĂ€kemedelsinformation pĂ„ sĂ€rskilda boenden.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors syn pĂ„ Ă€ldres lĂ€kemedelsinformation inom sĂ€rskilda boenden.

Introduktion: PÄ sÀrskilda boenden Àr fysisk och verbal agitation vanliga symtom hos perso-ner med demenssjukdom. För vÄrdpersonal och nÀrstÄende Àr agitation ett av de svÄraste sym-tomen att handskas med. Ett agiterat tillstÄnd utgör Àven ett stort lidande för personen med demens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka om musikterapi visar nÄgon effekt pÄ agiterat beteende hos personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden. Metod: Metoden som anvÀndes var att göra en litteraturöversikt.

 Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsÀttningarna för livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre, ett eftersatt forskningsomrÄde Är 2009. De frÄgor som jag ville besvara var vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstÄs ur ett individperspektiv. UtgÄngspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vÀnda mig till sÀrskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbÀttra det sociala innehÄllet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.