Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och personal pÄ ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlÀtta integrering i samhÀllet, med fokus pÄ skola, fritid och sprÄk. Vi anvÀnde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade pÄ tvÄ olika boenden. Detta för att fÄ en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett nÄgot resultat. Vi grundade vÄr analys pÄ identitetsteorin samt systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rÀtt personer nÀr man som ensamkommande flyktingbarn kommer till ett nytt land.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Befolkningen blir allt Ă€ldre och vĂ„rdtyngden i den kommunala Ă€ldreomsorgen ökar. Äldre som bor pĂ„ sĂ€rskilda boenden Ă€r en utsatt grupp för undernĂ€ring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt Ă„tgĂ€rda undernĂ€ring hos Ă€ldre som bor pĂ„ sĂ€rskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats dĂ€r sjuksköterskor som arbetar pĂ„ sĂ€rskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna anvĂ€nde sig av observationer och mĂ€tinstrument för att identifiera och bedöma undernĂ€ring hos vĂ„rdtagarna.

Bakgrund: NÀrmare 20 procent av Sveriges befolkning bestÄr av Àldre personer (65 Är eller Àldre). Cirka 89000 Àldre personer bor pÄ sÀrskilt boende och Àr i omfattande behov av omvÄrdnad. Demens och kognitiv svikt Àr vanligt förkommande tillstÄnd bland Àldre personer. Ensamhet och depression Àr Àven vanliga tillstÄnd för Àldre personer som bor pÄ sÀrskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan pÄ Àldre personers vÀlmÄende som bor pÄ sÀrskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

 Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsÀttningarna för livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre, ett eftersatt forskningsomrÄde Är 2009. De frÄgor som jag ville besvara var vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstÄs ur ett individperspektiv. UtgÄngspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vÀnda mig till sÀrskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbÀttra det sociala innehÄllet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och bestÄr av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsÀttning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ ett sÀrskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrÄn de regler och förhÄllningsÀtt hos personalen som rÄder dÀr och hur de agerade utifrÄn det handlingsutrymmet. I studien anvÀnde vi oss av Layders teori om sociala domÀner för att bÀttre kunna förstÄ forskningsomrÄdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begrÀnsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svÄrigheterna som visade sig bestod i att fÄ ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att fÄ igenom att ha sin partner övernattandes krÀvdes att man sjÀlv utkrÀvde ökat handlingsutrymme.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i vÀrlden. Den förlÀngda medellivslÀngden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom pÄ vÄra sÀrskilda boenden vÀxer och kravet pÄ att vÄrdpersonalen kan förstÄ sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstÄr ofta svÄrigheter för vÄrdpersonalen, mycket beroende pÄ svÄrigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. PÄ uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvÀrdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den hÀr utvÀrderingen var att utvÀrdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de Àldre pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun utifrÄn begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den hÀr utvÀrderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i vÀrlden. Den förlÀngda medellivslÀngden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom pÄ vÄra sÀrskilda boenden vÀxer och kravet pÄ att vÄrdpersonalen kan förstÄ sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstÄr ofta svÄrigheter för vÄrdpersonalen, mycket beroende pÄ svÄrigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilda boenden.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. PÄ uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvÀrdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den hÀr utvÀrderingen var att utvÀrdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de Àldre pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun utifrÄn begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den hÀr utvÀrderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde pÄ sÀrskilda boenden i Karlskrona kommun.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn Karaseks och Theorells krav- kontroll och stödmodell undersöka vilken form av psykosocialt arbete som kontaktmannaskapet i sÀrskilda boenden utgör för omvÄrdnadspersonalen. Ytterligare ett syfte Àr att undersöka om handledning har nÄgon inverkan pÄ hur omvÄrdnadspersonalen skattat krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet. Undersökningen har genomförts med kvantitativ metod i form av enkÀtfrÄgor, stÀllda till omvÄrdnadspersonal som arbetar som kontaktmÀn i sÀrskilda boenden.Totalt har 61 kontaktmÀn frÄn tre sÀrskilda boenden i StockholmsomrÄdet deltagit i undersökningen, och av dem har 54 kontaktmÀn svarat pÄ enkÀtens samtliga 30 frÄgor. Studien visar att den psykosociala arbetsformen för kontaktmannaskapet i undersökningsenheterna skattades vara ett lÄgstressarbete, vilket innebÀr att kraven ansÄgs vara lÄga och kontrollen hög. Handledningen har inte visats ha nÄgon större inverkan pÄ hur omvÄrdnadspersonalen skattade krav, kontroll och socialt stöd i samband med kontaktmannaskapet.