Detta Ă€r en fallstudie dĂ€r fem personer medverkar. Studien undersökte om det gĂ„r att motivera personer till en hĂ€lsosammare livsstil med hjĂ€lp av individanpassad trĂ€ning, dĂ€r kombinationen mellan konditionstrĂ€ning och styrketrĂ€ning lĂ„g som bas. Genom att det var en fallstudie kunde man anpassa trĂ€ningen efter varje enskild individs behov - frĂ„n personer som haft hjĂ€rtinfarkt till personer som ville fĂ„ motivation och inspiration och vidare till personer som skulle göra ?Klassikern?. För att se personernas utveckling inom konditionen gjordes Åstrands cykeltest, medan maximalt antal armhĂ€vningar och 90?-stolen fick visa hur styrkan utvecklats.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvÄrdnaden. Med de senaste Ärens nedskÀrningar inom vÄrden med allt kortare vÄrdtider som följd, vÄrdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och pÄ boenden. Detta leder till att nÀrstÄende fÄr ett allt större ansvar för den sjukes omvÄrdnad, och sjuksköterskan kommer dÀrmed behöva interagera alltmer med nÀrstÄende. För att interaktionen ska fungera sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till nÀrstÄende. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvÄrdnad, som omfattar bÄde friska och sjuka personer i familjen.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anstÀllda uppfattar som stÀrkande för sin kÀnsla av sammanhang. Under arbetets gÄng har Ätta anstÀllda pÄ boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger pÄ kÀnsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög kÀnsla av sammanhang. De upplever att de har ett svÄrt arbete men ocksÄ resurser för att klara det svÄra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk neurologisk sjukdom som förÀndrar hela en persons liv bÄde fysisk och psykiskt sÄvÀl som socialt och relationsmÀssigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begrÀnsad rörlighet och förÀndrad vardag.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Bakgrund: I begreppet Àtstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och Àtstörningar utan nÀrmare specifikation. Bland vÄrdpersonal finns en stor brist pÄ kÀnnedom och förstÄelse för sjukdomen, vilket försvÄrar vÄrden. Personer med Àtstörningar framkallar ofta negativa kÀnslor hos vÄrdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka kÀnslor av fientlighet, ilska och stress. Att vÄrda dessa personer Àr sÄledes en stor utmaning för vÄrpersonalen, dÄ de ska skapa en vÄrdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonalens upplevelser av att vÄrda personer med Àtstörningar.

RyggmÀrgsbrÄck Àr en form av funktionshinder, och personer med ryggmÀrgsbrÄck Àr en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta nÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmÀrgsbrÄck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att kÀnna hinder att inleda en intim relation: att kÀnna rÀdsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att kÀnna brist pÄ kunskap: att kÀnna tillfredsstÀllelse med sin sexualitet samt att kÀnna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmÀrgsbrÄck bestod ofta av problem, rÀdslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.

Hemlösa personer tillhör en utsatt grupp i samhÀllet med ofta komplexa sociala ochhÀlsomÀssiga problem. Deras förutsÀttningar leder till att de betydligt oftare drabbas avfysiska sjukdomar, psykiska besvÀr och missbruk Àn den övriga befolkningen. PÄ grund av dehemlösa personernas behov av hÀlso- och sjukvÄrd kommer vÄrdpersonal ofta i kontakt meddem. Uppsatsen beskriver mötet mellan hemlösa personer och vÄrdpersonal. Enlitteraturstudie genomfördes dÀr 12 artiklar analyserades utifrÄn Burnards modell förinnehÄllsanalys.

I ett flertal studier har det visat sig att deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter Àr positivt för personers vÀlmÄende, hÀlsa och livskvalité. Personer med Reumatoid artrit (RA) fÄr svÄrigheter med att utöva sina fritidsaktiviteter efter en sjukdomsduration pÄ 1,7 Är. Syftet med studien var att pÄvisa betydelsen av arbetsterapeutiska ÄtgÀrder gÀllande fritidsaktiviteter för personer med RA. En enkÀt med givna svarsalternativ utformades. Totalt besvarade 35 personer med RA enkÀten.

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

The purpose of this study is to examine how activities are looked upon, organized and put into practice at homes designed for the elderly. To achieve this we have done a survey study, based upon the caregiverÂŽs point of view regarding the subject activity. The result of this study has been interpreted and analyzed with help from the engagement- and disengagement theories. The result shows us that the caregiverÂŽs find the term activity slightly abstract, and rather difficult to define. All of the caregiverÂŽs did agree on the matter that it?s good to activate elderly people and that the elderly people are activated at a large extent.

Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 mÄste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. EgenvÄrdsÄtgÀrder som hÀlsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller Àr av stor vikt för att uppnÄ god hÀlsa. TonÄringar och unga vuxna genomgÄr psykiska och fysiska förÀndringar vilket periodvis kan försvÄra egenvÄrden.Syfte: Att beskriva tonÄringars och unga vuxnas upplevelse av egenvÄrd och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrÄn syfte och frÄgestÀllningar och sammanstÀlldes till ett resultat.