Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur personal inom två elevhälsoteam resonerar kring elever och verksamhet i särskilda undervisningsgrupper. Centrala frågeställningar för studien är;? Hur beskrivs elever som går i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den särskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssätt och mål uttalar elevhälsoteamen för verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhälsoteamen arbetet med återinskolningsprocessen?Teori: Utgångspunkt för analysen av elevhälsoteamets resonemang är ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och samspel, lärande och utveckling. Jag har undersökt elevhälsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, värderingar och vilken syn på lärandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

In 1513 the Florentine humanists Niccolò Machiavelli composed one of the most famous, but also ambiguously interpret, work in the history of politics, Il Principe. Machiavelli´s book The Prince revealed the true nature of politics in Italy in the beginning of the sixteenth century and gives very straightforward advice on how to act to become a successful and powerful political being. Machiavelli´s creation and insights in the reality of politics have be much discredited and condemned in its lack of moral consideration and violent nature. Still it has been read under the centuries with a fascination and eager to understand the structure of power and how to master it. My purpose with this study is to apply this Machiavellian idea of the capable prince on to the earlier research of the Swedish duke Karl, later on King Karl IX.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?MetodUtifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkätenResultat61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.

Syfte: Syftet med studien är att påvisa avgörande förutsättningar i lärmiljön för att elever medautismspektrumtillstånd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmågor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrån fem frågeställningar; vad en rik lärmiljö innebär; vilka förmågor anses svåra att utveckla; hur undervisningen organiseras så att förmågor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens påverkar valet av arbetssätt. Teori: Studien tar sin utgångspunkt ur etnografisk inspirerad ansats där analysen och slutsatser dras utifrån insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att få svar på syftet och frågeställningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lärare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:  ? Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?   ? Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?    För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget. Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte.

Denna studie undersöker elever i svårigheter som lyckas vända sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgångsfaktorer för att skapa en skola för alla är, individuell anpassning och stöd i lärandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstärkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svårigheterna runt eleven är en problematik som skolan idag har svårt att hantera. Särskiljande lösningar som en åtgärd runt elever i behov av särskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk åtgärd är den särskilda undervisningsgruppen.

Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden (This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate their experiences of the segregated school system). Syfte: Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltiden före, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssätt påverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling. Metod: För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppen utgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k. halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efter skoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sin senare del av grundskoletiden förlagd till ett skoldaghem, i en s.k.

Syftet med studien är att identifiera framgångsfaktorer, samt att påvisa hinder för att uppnå en fungerande elevhälsoorganisation, samt att visa hur Elevhälsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgångsrikt elevhälsoarbete på en skola.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa djupintervjuer av Elevhälsans personal i åk 6-9 på en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en väl fungerande Elevhälsa. Resultaten grundar sig även på samtal med annan personal på skolan, samt på observationer i olika klassrum. Data från intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrån aktivitetsteorin, där fokus ligger på beskrivning av Elevhälsans olika yrkeskategoriers mål, handlingar och operationer.Undersökningen visar hur Elevhälsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhälsoorganisation. Elevhälsans arbete med eleverna kretsar kring hälsofrämjande arbete och arbete för att eleverna ska nå kunskapskraven. Detta bygger på värdegrundsarbete där det satsats mycket kraft på relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever på skolan.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka är i behov av särskilt stöd och går en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lärare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Önskan var att lyfta deltagarnas livsvärldar och deras upplevelser. Deras berättel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i ämnet samt begreppen lärande och självkänsla.Teori:Som hjälp att förstå elevernas och lärarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lärande och självkänsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvärldsfenomenologin som ansats för att få en förståelse för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvärldar. Inom livsvärldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förståelse för människors livsvärl-dar är det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igång av Barn- och ut-bildningsnämnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre särskilda undervisningsgrupper. Syftet med den här studien är att ta reda på om kommunen är på väg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll från Barn- och utbildningsnämnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framväxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgångspunkter som lyfts fram är sociokulturellt perspektiv på lärande, normkritiskt perspektiv, självkänslans be-tydelse för lärandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs också. Några exempel från forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs även för.Metod: Studien bygger på en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

Syfte: Studien syftar till att belysa vad elever själva anser vara ett stöd för dem i matematik och att se om det överensstämmer med det skrivna åtgärdsprogrammet. Frågeställningar:? Hur beskriver eleverna sina behov för att kunna uppfylla kunskapskraven? ? Hur kommer elevens behov till uttryck i åtgärdsprogrammet?? Vad anser eleverna vara ett stöd för dem för att kunna utveckla sina kunskaper i ma-tematik?? Vilka åtgärder föreslås i åtgärdsprogrammet?Teori: Matematikdidaktisk teori och ramfaktorteorin Metod: Studien är en kvalitativ studie genomförd på tre skolor belägna i två olika kommu-ner i västra Sverige. Undersökningen bygger på 13 halvstrukturerade elevintervjuer samt granskning av elevernas åtgärdsprogram från skolår 3- 9. Det insamlade materialet har tolkats enligt hermeneutisk metod och resultatet av intervjuerna har jämförts med de skrivna åtgärds-programmen.

Många elever når idag inte målen i grundskolan. Om de inte klarar målen för godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. Skälen till att elever inte når målen kan vara många. Det kan handla om läs- och skrivsvårigheter eller andra typer av funktionshinder, men i många fall är det svårt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till många forskare under årens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gå ut grundskolan med godkända betyg? Svaren kan sökas på olika nivåer ? hos den enskilda individen, i gruppen, på skolnivå, organisationsnivå eller till och med på samhällsnivå.