Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda på hur lärare på bästa sätt kan underlätta för DAMP-barn i skolan. Arbetet börjar med en litteraturgenomgång där det först beskrivs vad DAMP innebär. Vidare tas de svårigheter upp som DAMP-barn kan ha och vilka problem som kan möta dem i skolan. I litteraturgenomgången går också att läsa om det ansvar skolan har gentemot DAMP-barn och hur den enskilda läraren på bästa sätt kan anpassa sin undervisning för dessa barn. De olika metodiska grepp somtas upp inbegriper både allmänna åtgärder och mer specifika undervisningsmetoder såsom särskild undervisningsgrupp eller särskilt anpassat undervisningsmaterial.

The distribution of work related tasks depending on gender leads to different appraisal depending on which gender is performing a task. This aim of this research is to study how gender differences influence task allocation within the restaurant industry. The study is inspired by a discourse analysis perspective complemented by constructivist and critical pragmatic theory. Interviews were conducted in two focus groups with seven participants in total. The analysis is divided into four sections which answer six discourse analytical questions using the interview material.

Arbetet använder sig av en rättspolitisk metod med fokus på rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet är att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mål bakom sexualbrotten och medlet för uppnå det genom den konventionella straffrättsprocessen. Tomrummet består dels av att straffrättsprocessen till fullo inte kan omfatta målet, dels att majoriteten av offer som anmäler våldtäkt idag nekas en rättsprocess, och slutligen att en friande våldtäktsdom ändå kan anses innebära att en konflikt återstår. Konflikten som återstår i majoriteten av fallen är mellan den misstänktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en kränkning av dennes sexuella självbestämmanderätt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en påbyggnad av det konventionella i form av innovativa rättsprocesser med större fokus på offret istället för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsställa offrets behov av rättvisa, utan att hota straffrättsprocessens funktioner i form av straff, rättssäkerhet och brottsbekämpning.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av särskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse kring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på en resursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts.

Hösten 2003 valdes 38-årige Fredrik Reinfeldt till ny partiordförande för Moderata samlingspartiet. Moderaterna hade med 15,2 procent i riksdagsvalet 2002 gjort sitt sämsta val sedan 1973. Våren 2005 noterades opinionssiffror på över 30 procent för partiet. Men glädjeyttringarna över opinionsframgångarna blandades med kritik från de egna leden mot den nya partiledningens politik. I uppsatsen undersöks moderaternas politik under Fredrik Reinfeldt ur ett konservativt perspektiv och ett försök görs att klargöra om det skett någon grundläggande förändring av politiken och i så fall vilka värderingar som påverkat den.

SammanfattningVårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna själva fick välja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrån uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever i skolår 6-8 och utgick från tre frågeställningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna själva fick välja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis särskild undervisningsgrupp, gå ifrån till en mindre grupp samt tekniska hjälpmedel. Vi fann att eleverna överlag är nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de får just nu och har fått tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade få fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjälpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt som specialpedagogik tillämpas på en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen när det även förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsättning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller åtgärder och har elev och föräldrar kunnat ta aktiv del i hur åtgärderna skall utformas? Vad är specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lärarkåren när det gäller elever med en fysisk funktionsnedsättning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Abstract:Styrdokument i musikämnet-En komparativ studie av norska och svenska styrdokument i Musikämnet i skolan.(Music Subject governing documents- A comparative study of Norwegian and Swedish policy documents in the Music subject in school)The purpose of this study is to compare the Norwegian and Swedish policy documents on teaching in the Music topic. The comparison also applies to the requirements which have been in Sweden over time. In comparison, the policy document LGR 11 from Sweden, analyzed, and the governing documents MUS1-01 and R94 from the Norwegian School.The main issue in the study is: How does the policy documents for the topic music in Sweden, compared to Norway? In order to answer the question, I compared the above-mentioned policy documents and set in relation to the musical substance is designed in Norway and Sweden.In curriculum theory treats one problem based approaches in structural functionalism, pragmatism, social epistemology and post structuralism. The starting points are then used to explore various relationships between curriculum theory and didactics.The principal researcher and proponent of curriculum theory is Ulf Lundgren.

In this paper discourse analysis on the Ethiopian National Action Program (NAP) to combat desertification is made. The aim is to describe how the overall image/picture of desertification, its causes, and effects and of possible solutions are presented in the NAP. The result of this analysis shows that the main cause of desertification is human activities mainly due to the poorly developed socio-economic situation in the dryland areas. It is indicated that an excessive dependency of the rural population on the natural resources, particularly land, is the major cause of land degradation and this deterioration of land is said to have been caused by the rapid population growth, overgrazing, forest clearing as well as past government and institutional failures. In addition it is indicated that the effect of desertification usually involves ecological changes that sap land of its ability to sustain agriculture and human habitation, therefore the most serious threat to human welfare.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling.Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar är:1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet?2.

 Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur personal inom två elevhälsoteam resonerar kring elever och verksamhet i särskilda undervisningsgrupper. Centrala frågeställningar för studien är;? Hur beskrivs elever som går i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den särskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssätt och mål uttalar elevhälsoteamen för verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhälsoteamen arbetet med återinskolningsprocessen?Teori: Utgångspunkt för analysen av elevhälsoteamets resonemang är ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och samspel, lärande och utveckling. Jag har undersökt elevhälsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, värderingar och vilken syn på lärandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

In 1513 the Florentine humanists Niccolò Machiavelli composed one of the most famous, but also ambiguously interpret, work in the history of politics, Il Principe. Machiavelli´s book The Prince revealed the true nature of politics in Italy in the beginning of the sixteenth century and gives very straightforward advice on how to act to become a successful and powerful political being. Machiavelli´s creation and insights in the reality of politics have be much discredited and condemned in its lack of moral consideration and violent nature. Still it has been read under the centuries with a fascination and eager to understand the structure of power and how to master it. My purpose with this study is to apply this Machiavellian idea of the capable prince on to the earlier research of the Swedish duke Karl, later on King Karl IX.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka 1997-års avgångsstudenters arbetssituation drygt elva år efter deras studietid på Idrottshögskolans lärarprogram i Stockholm (numera Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH).Följande frågeställningar användes för att få svar på syftet med undersökningen:- Vilka arbetar kvar som idrottslärare och vad är det som gör att de stannar kvar i yrket?- Hur många har lämnat idrottsläraryrket och vilka är orsakerna till det?MetodUtifrån de frågeställningar jag ville ha besvarade valde jag att använda enkät innehållande 21 frågor som undersökningsmetod. Inget externt bortfall finns i svarsfrekvensens, alla 57 personer som ingick i undersökningsgruppen har besvarat enkätenResultat61 procent av undersökningsgruppen är verksamma som idrottslärare drygt elva år efter deras studietid på lärarprogrammet. Den största enskilda faktorn till att de verksamma idrottslärarna stannar kvar i yrket är att de tycker om att arbeta med ungdomar. Trevliga arbetskamrater, omväxlande arbetsuppgifter och bra arbetstider är andra faktorer som bidrar till att de stannar kvar i yrket.Vid jämförelse mellan de verksamma och de icke verksamma idrottslärarna framkommer det att om man söker sig till en arbetsplats med äldre elever, många idrottslärarkollegor och får så lågt elevantal per undervisningsgrupp som möjligt, så är det något som bidrar till att man stannar kvar i yrket längre tid.Den största orsaken till att man inte är verksam eller aldrig varit verksam som idrottslärare har med skolan och dess arbetsvillkor att göra, exempelvis arbetsmiljön med buller, arbetsuppgifter vid sidan om undervisningen och för mycket fostran istället för undervisning.SlutsatsTre av fem arbetar kvar som idrottslärare drygt elva år efter avslutad utbildning, ett resultat som stämmer ganska bra överrens med liknande undersökningar.