Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

I den hÀr studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumÀrkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som Àr verksamma inom respektive förening har intervjuats för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ byggnationen av ett varumÀrkeskapital inom den nÀmnda kontexten. Anledningen till detta var för att pÄ bÀsta sÀtt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter pÄ. SÄ som mÄnga författare fastslÄr som jag pÄvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) sÄ blir vikten av varumÀrket allt viktigare för organisationer i dagens samhÀlle. För att nÄ ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hÀvda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumÀrkesfrÄgor inom organisationer. Resultaten av denna studie pÄvisar hur ett varumÀrkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och pÄverkan.

Det svenska bistÄndet inriktat mot demokratisering uppgick 2008 till ca 4 miljarder kr. Det civila samhÀllets roll i demokratiseringsprocesser har fÄtt ökad uppmÀrksamhet de senaste 15 Ären och Àr numera ett av de vanligaste fokusomrÄdena inom demokratibistÄnd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det svenska demokratibistÄndet inriktat pÄ det civila samhÀllet och dess effekter och dess möjligheter att pÄverka demokratiseringsprocesser Genom att undersöka utvÀrderingar av olika projekt, vars syfte varit att stÀrka det civila samhÀllet, har bistÄndets egentliga effekter kunnat redovisas. De lÀnder som undersöks i denna uppsats Àr Moldavien, Etiopien, Zimbabwe och fyra lÀn-der i Latinamerika; Bolivia, Guatemala, Peru, Nicaragua. De resultat som redovisas i upp-satsen ligger först och frÀmst i attityd- och beteendeförÀndringar pÄ individnivÄ hos de som varit inblandade i organisationer, men Àven bland vanliga medborgare.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. SamhÀllet och media stÀller nya krav dÀr det inte lÀngre rÀcker att tillfredsstÀlla Àgarna och kunder, utan hÀnsyn mÄste Àven tas till allt runt omkring verksamheten. Den hÀr uppsatsen belyser utsuddningen av grÀnser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa pÄ relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger pÄ intervjuer med chefer inom verksamhetsomrÄdet Besök och BosÀttning hos Migrationsverket. Genom att anvÀnda en intervjumall med olika teman sÄg vi olika fenomen hos respondenterna.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Den omgivning organisationer idag stÀlls inför blir alltmer krÀvande. En allt hÄrdare reglering, hot frÄn nya teknologier, samt de företagsskandaler som hÀrjat i media, har lett till att dagens organisationer ser pÄ risk pÄ ett nytt sÀtt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering Àr Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som anvÀnds för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, bestÄr av Ätta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete pÄ ett korrekt sÀtt.Studiens syfte Àr att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar Àr ett Àmne som Àr intressant bÄde ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels pÄ grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan lÀggas de problem och svÄrigheter som existerar vid inköp av komplexa tjÀnster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att sÀkerstÀlla en god tjÀnstekvalitet, vid inköp av komplexa tjÀnster, med perspektiv pÄ fri konkurrens och nÀra relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vÄr uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nÄ sitt mÄl som vi definierar som god tjÀnstekvalitet.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar. VT 2013Bakgrund: Personalen Àr en resurs som besitter mycket kunskap som ofta inte framförs till ledningen. NÀr anstÀllda bidrar till organisationens utveckling ökar Àven deras arbetsmoral och organisationens finansiella resultat förbÀttras. Nya tjÀnster, produkter och förbÀttringar som konkurrenter inte har kan skapas genom att utnyttja den kunskap personalen besitter.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur organisationer kan tillvarata personalens förslag till förbÀttring för att utveckla organisationen. Vi vill ocksÄ bidra till kunskap inom omrÄdet som behandlar personalens möjligheter att bidra till utveckling inom organisationer.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en induktiv ansats för att fÄ bÀttre förstÄelse för problemet och för att det Àr mest lÀmpligt i förhÄllande till problemets karaktÀr.

Allt fler system blir integrerade till en gemensam plattform som kallas för affÀrssystem. Genom att vara integrerade med andra informationssystem, kan ett affÀrssystem skapa snabbare informationsflöden i en organisation. Implementation av ett affÀrssystem kan skapa mÄnga fördelar, men för att organisationer ska nÄ dit finns det utmaningar. Denna studie kommer att behandla utmaningar vid förberedelse av datamigration i en organisationsenhet, dvs. en del av en organisation.

Följande studie syftar till att undersöka hur en organisation kan arbeta mot mÄl med ett lösningsfokuserat förhÄllningssÀtt tillsammans med individuella mÄlplaner och hur det upplevs av ett antal anstÀllda. Med arbeta mot mÄl avses en process i tre delar; att formulera, genomföra och uppnÄ mÄl. Studien utförs pÄ Abba Seafood som 2009 började arbeta med Appreciative Inquiry (AI) i samband med ett förÀndringsarbete. AI utvecklades sedan till ett verktyg och förhÄllningssÀtt inom organisationen. Abba Seafood införde Àven ett arbete med individuella resultatrapporter i samband förÀndringsarbetet.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stÀrka unga kvinnor vars psykiska ohÀlsa fortsÀtter att öka. Statistiskt sett sÄ finns klara samband mellan den psykiska ohÀlsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbÀttra den psykiska ohÀlsan bland flickor samt att beskriva faktorer som pÄverkar det ideella arbetet pÄ tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod. Sju intervjuer genomfördes pÄ aktiva medlemmar pÄ olika tjejjourer och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

SammanfattningI dagens samhÀlle har kunskap blivit alltmer anvÀndbart och viktigt för organisationer. Kunskap anses idag vara en vÀrdefull ekonomisk resurs för att organisationen ska kunna utvecklas och konkurrera med andra. Företag idag möter mÄnga utmaningar och dÀrmed ökar behovet av kompetenta och motiverade medarbetare. Allt fler uppgifter utförs av grupper istÀllet för individer och samarbete blir ett viktigt inslag. Kunskapsöverföring Àr avgörande för kunskapsuppbyggnad, organisationens lÀrande och resultat.

Verktyg skapade för att stödja företags kollaborativa processer, Àven kallat "groupware", har funnits i olika former sedan början av 90-talet. I dag Àr webbtjÀnster ett allt mer nyttjat alternativ bland organisationer pÄ grund av dess mÄnga fördelar ? sÄsom lÀgre kostnader och ökad cross-platform-tillgÀnglighet. Med teknologiska framsteg har det pÄ senare Är blivit möjligt att utveckla program för webblÀsare som inte tidigare varit möjligt. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur man i dagens webbmiljö och i dagens moderna organisationer utvecklar framgÄngsrik kollaborativ programvara genom att försöka identifiera ett antal riktlinjer för detta ÀndamÄl.

Trots lÄngt driven datorisering sker fortfarande en stor del av informationsöverföringen mellan företag med hjÀlp av pappersdokument. I stort sett all information finns ursprungligen i ett datorsystem, men nÀr det skall föras över till handelspartners eller myndigheter skrivs det ut pÄ papper och skickas per fax, brev eller bud vidare till mottagaren. Denna registrerar till stor del samma uppgifter genom manuell inmatning i sitt datorsystem. Syftet med undersökningen Àr att identifiera viktiga faktorer som minskar gapet mellan smÄföretagets instÀllning till EDI och stora organisationers instÀllning till införandet och dÀr finna framgÄngsfaktorer som överbryggar eller minskar gapet. Teorin pÄvisar att smÄföretag fÄr mindre fördelar av EDI Àn de större företag som det har EDI koppling emot.