Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare.Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling.Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona.Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism.Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats.

Companies spend huge amounts on communicating their brand through marketing. Many of these contact areas where the consumer comes in contact with the brand is con-trolled by the company. The brand image is also affected from outside the company. It can be from users, media, blogs etc.Burberry is an example of a company that got in trouble with their brand image after hooligans where associated with their products. If a company with a brand with a strong image is associated whith consumers that are not compatible with the target group the company wants, there is a risk of a negative affect on the brand image.Our purpose is to investigate and describe the phenomenom when a company brandimage is affected by being associated whith consumers not compatable whith, by the company, intended target group.We have chosen a qualitative research where we use a multiple case study.

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning).

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Allt fler turister vill idag uppleva orörda destinationer och historiska kulturarv samt efterfrågar inte längre enbart iscensatta och konstruerade miljöer. Turistdestinationer måste därför utmärka sig genom sin marknadsföring för att vara attraktiva eftersom turister vill uppleva något utöver det vanliga. En destinations image förändras över tiden och för att förstå denna förändring krävs det att man ser tillbaka på en destinations historia och kulturarv. Vi har valt att studera Mölle som är en klassisk badort i nordvästra Skåne med en historik som än idag återspeglas markant på hela orten. Vi valde att studera vilken betydelse Mölles historik som badort har för destinationen idag.

24-timmarsmyndigheten innebär att tillgången till service skall vara oberoende av tid och plats, kontakten med myndigheter ska göras enklare och att kvaliteten i servicen skall förbättras. Förutom myndigheter är även kommuner och landsting är viktiga aktörer som behöver engageras i utvecklingen. Varje kommun och landsting har ett självständigt ansvar för att utveckla såväl sina verksamhetsprocesser som sina understödjande verksamhetssystem och tjänster. Problemet med den kommunala organisationen är att den består av flera förvaltningar som fungerar som små företag. För att lyckas med genomförandet av 24-timmarsmyndigheten krävs att förvaltningarna drar åt samma håll och har en gemensam vision för arbetet.

Body image is a term that refers to a person?s feelings and attitudes toward his or her body. There are many different factors that influence a person?s body image: historical, cultural, social, biological and individual. The purpose of this study was to investigate young Indian women?s body image in India from a cultural perspective.

Purpose: The purpose of this paper is to examine if POC manage to keep cohort interplay between their identity and image.Theoretical framework: This paper is led from theories in area about communicating identity and image. The theories that are relevant to this paper to see the interplay between identity and image is communication theory and brand theories based on associations. From these theories we have composed a model that shows the communication led from identity throughout image in company?s with many distribution channels. It shows what associations that build identity and image and also the complication and threat that the interplay is being exposed to.Methodology: We have chosen to do this examination as a case study.

This bachelor thesis in tourism studies focuses on people's use of social media related to travel. The paper aims to provide a wider knowledge of tourist?s propensity to display destinations through social media and how they perceive others that display travelling. This is put in relation to the term of social status in order to find out if there is a possible link. The intention was to provide an insight into the phenomenon to contribute new awareness that destinations can exploit in their marketing.

Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan främja ett ökat turismföretagande.Det är en kvalitativ studie som främst baseras på 21 intervjuer som genomförts inomdet område som den empiriska delen av studien omfattar, Destination Läckö Kinnekulle,vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd.Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan förturismnäringen, men på olika sätt. Turismnäringen är omfattande och påverkas av mångaaspekter i samhället. De som främst startat turismföretag är inom studien kvinnor som drivsav ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarnabesitter själva kunskap, kreativitet och förmåga att driva verksamheten. De efterfrågar stödoch konkreta nätverk främst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk somomgärdar turismföretagare.

Problembeskrivning:Det inte är helt problemfritt att samarbeta ifrågasätter vi hur samarbeten ska kunna enas kring vad och hur de olika aktörerna vill att destinationens profil ska förmedlas, då aktörerna har olika utgångspunkter. Vi menar att aktörernas olika utgångspunkter kan göra det svårt att bli eniga i hur profilen ska förmedlas vilket kan bli problematiskt om arbetet med en profil ska lyckas.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur samarbetet mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation skapar förutsättningar för att arbeta med en profil.Frågeställningar:- Hur kan ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation karaktäriseras?- Vad gynnar ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom enturistorganisation?- På vilket sätt påverkas ett samarbete mellan den privata och offentliga sektorn inom en turistorganisation av medlemmarnas olika bakgrunder?- Vad är viktigt i arbetet med en profil?Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en induktiv ansats. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en fallstudie. Vi valde LandskronaPlus som är ettmarknadsföringsorgan som arbetar med destinationsutveckling.

Kranskommunerna till Karlstad använder sig av en begränsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskränkt förankring i de teorier som är skrivna kring ämnet. Deras arbete baseras på olika stor budget samt olika förutsättningar. En genomgående röd tråd i undersökningen är att imagen av en kommun speglas av åskådarens erfarenheter. Beroende på vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bär med sig förändras bilden sändaren kommuniceras ut.

Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området.Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris.

Uppsatsen belyser musikens plats i skolverksamheten och musikundervisningens utformning på tre grundskolor årskurs 3-5 i Kristianstads kommun. Syftet med studien är att undersöka hur musikundervisningen utformas i de tre skolorna, om den eventuellt införlivas i den övriga undervisningen, samt hur ämnet utvecklats sedan den senaste läroplanens inträde. Den insamlingsmetod som har använts har varit kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Dessa har sedan relaterats till relevanta litteraturstudier och tidigare forskning. Resultatet visar en bristande prioritering vad gäller musikens plats i undervisningen, ofta finns brister i form av materiella och tidsmässiga aspekter.