Riksanläggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lång historia med såväl ryttarutbildning som hästutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hästar och Ryttare på Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och är även idag den riksanläggning som förknippas med utbildning av människor, hästar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hästen syftar till att producera hästar som är internationellt konkurrenskraftiga i både hoppning och dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer påverkar detta, bland annat härstamning, hästens hållbarhet, hälsa och utbildning. Faktorerna påverkar den unga hästens framtid och är förutsättningar till att stanna länge i sporten. Det finns inte någon tidigare dokumentation av unghästutbildningen på Ridskolan Strömsholm.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo påverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade även till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsställelse, närmande- undvikande sökbeteende, generell närmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fältexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrån en oberoende mellan-individ-design. Musik användes som oberoende variabel (högt tempo, lågt tempo och frånvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsställelse samt närmande- undvikande beteende vari även köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkät.

Att rida ut i naturen på sin häst är ett sätt att uppleva landskapet men det är också motion och rekreation. Målet med uppsatsen är att studera och beskriva det nuvarande intresset och arbetet på lokal, och även till viss del regional nivå, med att förbättra tillgängligheten för Ryttare i utvalda delar av Skåne som består av intensivt brukad jordbruksmark. I de utvalda områdena finns det en problematik med ett ökat antal Ryttare och hästar och få möjligheter att röra sig i landskapet. Uppsatsen undersöker hur tre kommuners processer, med tyngdpunkt på Ängelholms kommun, ser ut för att öka tillgängligheten för Ryttare. Genom intervjuer med personer som är aktiva i ett ridslingeprojekt i Ängelholms kommun och erfarenheter från de andra kommunernas representanter skapas en bild av hur arbetet ser ut.

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

Den lodräta sitsen är inom den engelska ridkonsten grundpositionen till häst och denna har utvecklats genom århundraden. För att prestera inom ridsport kräver det att Ryttaren lärt sig kommunicera med hästen. Strävan att nå en högre nivå i dressyr innebär krav på en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna använda hjälperna på ett optimalt sätt. Tidigare studier har visat att träning av hållning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska färdigheter. I ridningen räcker det inte med att bara ha kännedom om vad den rätta sitsen är, vilket i dressyren ses som den lodräta sitsen. Alla Ryttare har olika kroppar och kommer därför att ha små variationer i sitsen för att sitta på det mest gynnsamma sättet för just dem. Det primära syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (läran om kroppshållning) med ögat kunde se mätbara sitsavvikelser.

The aim of this study was to determine the basic movements of the riders? pelvis and upper body when riding in trot seated. The study was preformed at a treadmill with seven high level dressage horses and their riders. The movements of the horse and rider were captured with a motion analysis system (ProReflex®) and also recorded on video. The horses were ridden in collected trot, 3.0 m/s.

Hästars och människors har olika sätt att kommunicera. Hästen är mycket känslig för icke-verbal kommunikation medan människan gärna uttrycker sig verbalt. Människan måste därför lära sig att kommunicera på hästens vis, men vid stor prestationsängslan är det svårare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan häst och Ryttare. Prestationsängslan är ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och även lite inom utländsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.

Syftet med denna studie har varit att studera ridsporten från ett ryttarperspektiv med fokus på hur sporten utövas i dagens samhälle och vilka möjligheter man som Ryttare upplever sig ha när det kommer till att fortsätta tävla på elitnivå. Detta har undersökts genom en jämförelse mellan tidigare forskning av ridsporten och hur Ryttare på olika nivåer upplever och definierar sina egna möjligheter inom ridsporten, könsfördelning och eventuella bakomliggande mekanismer till att det ser ut som det gör med många unga kvinnor på hobbynivå och några få män inom Ryttareliten. Varför är det så var en av de tidiga funderingarna som fanns med när denna uppsats började utformas.Studien har en kvalitativ ansats, genom tematiskt öppna intervjuer har datamaterialet insamlats, transkriberats och analyserats utifrån Bourdieus sociologiska teorier om habitus och kapitalformer. Det insamlade materialet har i analysen ställts mot den tidigare forskningen inom ridsport och idrottsutövande som fokuserar på fördelningen mellan könen och statusen som ridsport haft över tid i samhället.Resultaten av studien visar att det skett en stor förändring inom ridsporten det senaste hundra åren, att gå från en manligt dominerad sport där kvinnor förbjöds att delta till att bli en mycket populär sport för unga kvinnor. Kvinnorna kan därför ses som huvudutövarna medan det är relativt få män som är aktiva inom ridsporten på lägre nivåer och trots detta så är det på elitnivå ungefär lika många män som kvinnor.

Inom ridsporten läggs stort fokus på hästens träning och välmående, men Ryttarens träning glöms ofta bort. Det finns flera anledningar till varför Ryttare bör träna även utan häst, man får bland annat en bättre känslighet, kondition och stabilitet i ridningen. Det har gjorts en del studier på fysisk träning för Ryttare där det har bevisats att avsutten träning kan förbättra ridningen. Inga tidigare studier har dock hittats där man jämfört hopp- och dressyrRyttares fysiska prestationsförmåga utan häst. Syftet med denna studie är att under ett tillfälle, jämföra hopp- och dressyrRyttare genom ett antal olika tester och ta reda på om det finns några skillnader.

Ridning är för många en hobby, en verksamhet eller en livsstil. Hästar är något som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhället med sin existens. De påverkar jordbrukets produktion, samhällsekonomin, den privata ekonomin och folkhälsan, för att nämna några saker. Tillgång till naturen är en av huvudanledningarna till att människor börjar rida och umgås med hästar. I många delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrätten, men i områden, likt Skåne, där åkerlandskapet är dominerande råder även andra förhållanden. I allt mer tätbefolkade områden och där kraven på produktion höjs på jordbruket möts det urbana och rurala på ett sätt som inte kan tillfredsställas av dagens planering. Kravet på multifunktionella användningsområden och ytor ökar.

Syftet med denna rapport är att fler poliser ska få en inblick i det svenska polisrytteriet och dess arbetsuppgifter. Vi vill också synliggöra, en för de flesta ganska anonym verksamhet inom polisorganisationen. I rapporten har vi behandlat deras arbetsuppgifter och även kommit med egna åsikter angående en tidsenlig utveckling. För att göra arbetet mer lättförståligt för dem som inte tidigare har kunskaper om hästar och ridning, har vi även beskrivit lite om den utbildning och träning som krävs för både Ryttare och häst för att kunna arbeta som ett väl fungerande ekipage inom polisrytteriet. När det gäller tillvägagångssättet i denna rapport så har vi kontaktat de tre olika rytterierna i Sverige för att få skriftlig information från dessa.

Det första hästdjuret utvecklades för ungefär 55 miljoner år sedan (Ståhlberg, 2003). De tidigaste fynden av domesticeringen, som texter och konst med hästar, dateras till slutet av 3000 f.Kr. (Postgate, 1986; Zarins, 1986; Piggott, 1992; Kuz´mina, 1994a,b, 1996; Littauer & Crouwel, 1996). Eftersom hästen inte har varit domesticerad mer än ett par tusen år finns det vilda beteendet kvar hos hästen vilket kan skapa problem då människan vill träna sin häst (Bekoff, 2004). Hästens naturliga beteende, som ligger djupt rotat i generna, jämfört med hur vi önskar att hästen ska bete sig, kan vara ganska olika (Bekoff 2004). Som människa måste man lära sig om och ta hänsyn till hästens naturliga beteende för att samarbete mellan häst och Ryttare ska fungera.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa Ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje Ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje Ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella Ryttaren, den auditiva Ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila Ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.

Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad kunskap om människans kontroll över hästen under romersk järnålder i Sydskandinavien. Min ingång till undersökningen var utrustningen som hör till hästens huvud, d.v.s. tränset, vilket spelar en betydande roll för kontrollen. Genom framförallt detaljstudier av tränsfynd ämnade jag besvara frågor som i vilken kontext fynden hittas, hur tränsen såg ut, vilka bett man hade och om det går att säga något om ridsättet utifrån tränsen.Slutsatsen blev att tränsen, som oftast påträffas i deponeringar i mossar, inte var helt olika dagens. De bestod av ett huvudlag i läder, ett bett och tyglar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå.Frågeställningarna är:Vad fick de elitaktiva att fortsätta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt.