Background: The most common reason for veterinary care in horses is lameness. Lameness in riding horses is often difficult to evaluate and in many cases may require riding to come to a diagnosis. Evaluation of lameness has proven to be very subjective and depends on the examiner. There is a need to evaluate ridden horses in an objective way.

The interest in horses and equestrian sport is constantly increasing, and so is the will in both riders and trainers to learn more about the effect the rider and its equipment have on the horse. The last twenty years, more and more studies have been performed were the horse and its kinematics have been in focus. The access to more advanced technology has made it possible to study areas, which earlier have been hard to reach. The knowledge about kinematics in the horse, and how riders and their equipment interact with the horse?s movement, is also of great interest to veterinarians in equine practice.

De finns flera olika yrkeskategorier som är verksamma inom ridsporten med ridutbildning/- träning. Dessa kan ha sin bakgrund från olika utbildningar; hippologprogrammet, ridinstruktörsutbildning eller tränarutbildning. De olika utbildningarna skiljer sig åt och kan därför inte förväntas ge samma typ av kunskap till de olika studenterna. De frågor tränaren eller ridläraren eventuellt får från sina elever kan på så sätt vara antingen relevanta eller icke relevanta. De olika utbildningarna har olika inriktning och fokus, vilket i sin tur leder till att till exempel en hippolog inte har samma typ av kunskaper som en c-tränare.Studien syftar till att svara på om eleverna är medvetna om sin tränares utbildning och vad som kan krävas av honom/henne med tanke på den formella utbildning personen i fråga har utfört.

De allra flesta som tränar hästar gör det för att i något syfte öka hästens prestationsförmåga. När hästen är rätt tränad för sin uppgift minskar skaderisken hos både häst och Ryttare. Rätt träning främjar hållbarheten på lång sikt. Med en pulsmätare anpassad för användning på häst är det möjligt att utläsa vilken intensitet träningen har och anpassa den för att få den effekt man önskar. Med konditionstest för häst kan man sedan utvärdera om träningen haft avsedd effekt. En enkel mobilapplikation anpassad för konditionsträning av ridhäst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring träning och träningsintensitet hos människor som tränar ridhästar.

Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?MetodFem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal.

Hoppning är en allt populärare ridsportgren där Ryttare och hästar tävlar tillsammans i klasser från 0,90 meter till 1,60 meter. Vid varje tävling finns en banbyggare som bestämmer var hindrena ska stå på banan och hindrens ordningsföljd. Genom att variera typ av hinder, hur hindren står i förhållande till varandra och på vilket avstånd till varandra som hindren står påverkar banbyggaren svårighetsgraden på banan. Vintern 2010 utkom ett nytt tävlingsreglemente för hoppning där det är styrt hur bakbensskydd får se ut vid tävling för hästar till och med sju års ålder. Samma regler gäller vid internationella tävlingar, men då gäller det även åttaåriga hästar. Detta borde tyda på att man anser att bakbensskydden påverkar hästens hoppning på ett eller annat sätt.

Inom hästvärlden har det länge pågått debatt angående ridhästars välbefinnande i samband med träning. Speciellt dressyren har fått utstå mycket kritik då kritikerna menar att hästarna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras är rollkür. Där är hästens nacke hyperflekterad och den går med nosen mot bringan, vilket många menar är stressande för hästen. Även dagens tävlingsform får ibland utstå kritik, då man på tävlingsplatser kan se hästar som uppvisar konfliktbeteenden.

Veterinärbesiktning sker vid alla hopptävlingar som överstiger lokal nivå. Det är just nu ett aktuellt och mycket omdiskuterat ämne, då nya regler ska träda i kraft i juli 2010. Besiktningarna idag upplevs av en del Ryttare utföras på olika sätt beroende på veterinär, tävlingsplats och tillfälle.Syftet med detta arbete är att kartlägga antalet startförbud och uppkomna skador under hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 samt studera de faktorer som kan påverka frekvensen av dessa.Vår hypotes är att majoriteten av tävlingsveterinärerna inte utfärdade några startförbud vid hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008.Tävlingsveterinären, som under tävlingen är anställd av Jordbruksverket, måste efter varje tävling fylla i en tävlingsrapport för tävlingen och sedan skicka den till Länsstyrelsen. I studien har alla inskickade rapporter från hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 på regional och nationell nivå studerats. Utöver detta har intervjuer gjorts med fyra tävlingsveterinärer.

Dressage schooling is not a subject that rests on science, it is a matter of dependable experience. So far there hasn?t been so much research about it, but more and more is done. Especially the interaction between rider and horse is a nearly uninvestigated field. Riding skills is much about having the right position, and having the horses head and neck in different positions, but there are no research done that support or deny that this old ?knowledge? is for the best for the horse. This study was performed to evaluate if the head and neck position of the horse, and the velocity, has any influence on the position of the rider.

Dagens avel är målinriktad. De flesta uppfödare siktar på att få fram internationellt konkurrenskraftiga hästar inom en speciell gren till exempel dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hästar med god exteriör, hållbarhet och som kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmåga och om det blir en bra tävlingsindivid vid unghästbedömningar, så som tre-årstest, kvalitetsbedömning, och unghästchampionat.Hästen har flera egenskaper som kan vara till både fördel och nackdel beroende på ändamålet, vad är det egentligen som avgör om man har en bra hopphäst eller inte.Denna studie undersöker tre frågeställningar. Vilka egenskaper anser domarna och tränarna är avgörande för att det skall bli en bra hopphäst? Vilka vinklar är viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos våra domare/tränare när det gäller bedömning av unghästens teknik och förmåga?Denna studie riktade sig till unghästdomare och A-tränare i hoppning i Sverige, dessa fick svara på en enkät med fem frågor om hästens egenskaper, vilken vinkel som är avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lägger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, där de skulle sätta ett sifferbetyg 1-10 på totala tekniken, ett på frambenstekniken och ett på bakbenstekniken.

Dagens avel är målinriktad. De flesta uppfödare siktar på att få fram internationellt konkurrenskraftiga hästar inom en speciell gren till exempel dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hästar med god exteriör, hållbarhet och som kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmåga och om det blir en bra tävlingsindivid vid unghästbedömningar, så som tre-årstest, kvalitetsbedömning, och unghästchampionat.Hästen har flera egenskaper som kan vara till både fördel och nackdel beroende på ändamålet, vad är det egentligen som avgör om man har en bra hopphäst eller inte.Denna studie undersöker tre frågeställningar. Vilka egenskaper anser domarna och tränarna är avgörande för att det skall bli en bra hopphäst? Vilka vinklar är viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos våra domare/tränare när det gäller bedömning av unghästens teknik och förmåga?Denna studie riktade sig till unghästdomare och A-tränare i hoppning i Sverige, dessa fick svara på en enkät med fem frågor om hästens egenskaper, vilken vinkel som är avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lägger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, där de skulle sätta ett sifferbetyg 1-10 på totala tekniken, ett på frambenstekniken och ett på bakbenstekniken.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

Ridning är en av Sveriges största sporter med en halv miljon utövare (SvRF 2014). Cirka en tredjedel av landets invånare kommer enligt Jordbruksverket (2013a) på något sätt i kontakt med hästar. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) är ansvarig organisation för sporten och verkar under Riksidrottsförbundet (Risshytt-Collman et al. 2012). Inom SvRF ryms såväl tävlingsridning som hobbyridning (SvRF 2014).