Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterär käll- och måltext utifrån enegen översättning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? från Ryska till svenska.Målet med översättningen var att skapa en publicerbar översättning som låg så näraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för målspråket gällande grammatiska ochsyntaktiska regler. Målet med uppsatsen var att utifrån översättningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstår vid översättning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag även undersöka varför dessa skillnader uppstår ochvilken betydelse de har för måltexten. Frågan vad en översättning egentligen är aktualiseras..

The aim of this text is to compare the semantic profile of the Russian prefix B?- with that of the Swedish particle "ut". It follows Janda's categorization of Russian B?-verbs into semantic groups and compares Swedish phrasal verbs with the particle "ut" to the semantics of the Russian prefix B?-. The material consists of Russian B?-verbs and their Swedish translations retrieved from Norstedts Ryska ordbok.

Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek,nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den Ryska marknaden. Dessa framgångsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgång, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens främsta attribut vid etableringen..

Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, Ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Abstract This thesis is a case study aiming to give explanations to Russia?s annexation of Crimea in March 2014. By using three different theoretical perspectives, realism, regional hegemony and constructivism, the aim is to find different but also complementing explanations to the case. The theories realism and regional hegemony are related and also similar to each other, but still contributes with some different focuses on the case. Both realism and regional hegemony has their main focus on the sovereign state?s security and their power militarily, politically and economically.

Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands skogssektorer.

When Vladimir Putin in the year 2000 came to power in Russia many believed that the Russian civil society were weak and had very little influence and with Putin people say that the situation have deteriorated. The purpose of this paper is to establish what kind of relationship exists between the Russian state and the civil society and to analyze this from a top-down perspective. We are looking at Russia during Putins first term in office from the year 2000 until 2004. In order to establish the relationship we have used John S. Dryzeks theory of inclusive and exclusive state and whether it?s active or passive in this process.

Syftet med detta projekt var att ta fram ett säljande koncept av flaskan och även etiketten till mineralvatten. Problemet med dagens vattenflaskor som finns på den Ryska marknaden är att samtliga har liknande utseende, form och riktar sig till samma målgrupp. Målgruppen flaskorna riktar sig till är sportintresserade människor och de som lever ett aktivt liv. Till 90 procent är flaskorna gjorda utav PET -plast.Målsättningen för mitt projektarbete var att produkten ska säljas till restauranger/krogar, caféer, utställningar, hotell, mässor och vid andra speciella tillfällen. Tanken är att skapa och erbjuda en exklusivare produkt för kunderna och därmed kunna öka vattnets värde.

Andrej Belyjs bok Petersburg är en av de viktigaste romanerna från den symbolistiska perioden i rysk litteratur. I denna uppsats utreds hur gränser behandlas i romanen. Även om romanen till en början tycks dra upp klara gränser, till exempel mellan öst och väst, så löses dessa upp och en osäkerhet skapas hos läsaren. Gränserna som undersöks i uppsatsen omfattar såväl gränser i själva berättandet (till exempel mellan berättare och karaktärer och mellan nutid och dåtid) som gränser i berättelsen; det senare indelat i rumsliga gränser och gränser för det levande. Slutsatsen blir att Belyj medvetet löser upp gränserna i romanen på flera plan..

Denna uppsats behandlar hur Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har rapporterat om den planerade gasledningen genom Östersjön och det Ryska parlamentsvalet 2007. I uppsatsen används attributionsteorin för att genomföra en kvalitativ textanalys av ledare i de båda tidningarna. De utvalda ledarna har skrivits angående de båda händelserna och är skrivna under perioden 2007-01-01 till 2007-12-14. Uppsatsen använder sig av den metod och teori som Stefan Höjelid använde i sin doktorsavhandling "sovjetbilden i nordisk press". Med hjälp av attributionsteorin kan vi se distinkta olikheter, men även likheter i ledarnas orsaksförklaringar till händelserna.

Denna studie behandlar de svårigheter som kan uppstå vid stil- dialogöversättning. Dialog används ofta av skönlitterära författare för att ge de litterära karaktärerna egna röster, både i specifika situationer och genom hela verket. Därför innehåller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berättande texten, såsom ett säreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. Sådana stildrag kan vara problematiska för en översättare då de ofta är specifika för källspråket och således inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i målspråket.Till denna studie producerade jag en egen översättning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översättning).

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den Ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..

The aim of this essay is to examine which of the two approaches within the field of conflicts that best explains the conflict between Georgia and Russia using negotiations, dialogue and conciliation. According to the first approach negotiations are used to handle a conflict, according to the second approach negotiations are used to solve a problem.  The focus will be on how the two states acted and how the dialogue from the European Union as a conciliator was brought before the war escalated in 2008. The EU is today an important actor within the international politics and has established close relations to the two states. The conflict goes back in history and is still not solved. In the fields of international studies, there is a realistic view that claims the international politics to be shaped by suspicions between states as main actors. War is never far away, what is claimed to be solved through diplomacy.

Ungernrevolten 1956 var en kort intensiv revolt som varade i tolv dagar där ungerska frihetskämpar revolterade emot det kommunistiska styret i landet En relativt lugn demonstration startad av ungerska studenter växte snabbt och ledde snart till en väpnad revolt emot den ungerskkommunistiska regimen. Några dagar av reformer mot ett liberalare ungerskt statsskick avbröts abrupt av de Ryska trupperna som efter tolv dagar slog ned revolten och återtog makten i landet igen. Denna studie syftar att genom fem svenska dagstidningar med olika politiska tendens undersöka Ungernrevolten 1956 och hur den behandlades i de olika dagstidningarnas ledarartiklar. Ledarartiklarna analyseras med hjälp av Vedungs (1971) modell som används för att kartlägga politiska debatter. Resultatet visar att det finns klara skillnader mellan de olika tidningarna hur de presenterar revolten, man kan även se vissa samband till deras politiska inriktning..